Wikipedia:Kvalitetshanteringsverktyg

Wikipedia är en wiki som vem som helst kan redigera och det finns ingen betald redaktion som bestämmer över innehållet. Därför kommer det ofta frågor om Wikipedias trovärdighet som uppslagsverk. Det allmänna omdömet om Wikipedia är att kvaliteten på artiklarna kan variera från mycket bra till problematiska. Generellt är dock Wikipedias artiklar av god kvalitet. Systemet med Wikipedias policy verkar fungera.

Det beror bl.a. på att det finns flera kvalitetshanteringsverktyg för att säkerställa och höja Wikipedias kvalitet. Några av de initiativ och tekniska lösningar som finns räknas upp på den här sidan.

Det främsta kvalitetshanteringsverktyget

Wikipedia är en av världens tio mest besökta webbplatser. I och med att alla som läser Wikipedia också har möjligheten att rätta till de fel de stöter på eller överlåta rättningen åt andra finns det för många korrekturläsare för att särskilt många av de felaktigheter och brister som finns ska finnas kvar under en längre period. Det finns många frivilliga skribenter som vill att Wikipedia ska bli så bra som möjligt - fler än de som klottrar. Att de är frivilliga snarare än betalda betyder ganska litet i sammanhanget, eftersom de frivilliga är så många och eftersom de har bra verktyg. Det här innebär dock inte att klotter eller dålig information inte kan smyga sig in i Wikipedias artiklar. Bäst är att använda källkritik och att själv ändra de fel man stöter på.

Verktyg

Versionshantering

Ett exempel på en artikels historik

Alla versioner av alla sidor sparas. Detta innebär att man aldrig kan ta bort något från Wikipedia, bara lägga till nya versioner. Det är ett verktyg för att enkelt återställa bra information som någon användare försökt att ta bort eller för att ta bort klotter. Versionerna går att bläddra igenom antingen genom att klicka på fliken med texten "historik" längst upp. Skulle flera av de nyaste versionerna vara dåliga finns även möjlighet att återställa en ännu tidigare version. Detta verktyg kan vem som helst bruka. Klicka i radioknapparna för att välja vilka versioner du vill jämföra och klicka på "jämför angivna versioner". Där finns en länk som heter "gör ogjord" som återställer artikeln till det tidigare utseendet.

Det här verktyget betyder att man aldrig behöver vara rädd för att förstöra något på Wikipedia. Ju fler som bidrar till Wikipedia, desto större chans är det att kvaliteten ökar.

I vissa fall kan det dock finnas skäl att ta bort saker ur artikelhistoriken, ifall någon skulle lägga till hot, personliga uppgifter eller brottsligt material. För dessa relativt sällsynta företeelser finns det en grupp användare som kan censurera artikelhistoriken.

Användarbidrag

Oavsett om man redigerar utan konto eller med konto går det att spåra bidragen till vem som gjort dem. Har man inget konto registreras ens IP-adress medan användare med konto går att spåras genom sitt användarnamn. På det sättet går det enkelt att spåra upp alla bidrag från användare som enbart vill klottra eller föra in felaktigheter.

Särskilt problematiska användare kan blockeras från att redigera, även om det är en sista åtgärd: vi ser hellre att de som testar Wikipedias redigeringsfunktion övergår till att bidrar seriöst på Wikipedia.

Listor över de senaste ändringarna

Alla ändringar som görs på Wikipedia registreras och går att följa på en särskild sida som heter Senaste ändringarna. Du hittar den i menyn till vänster på alla sidor. Den sidan följs av många frivilliga användare, som använder versionshanteringen för att återställa misstänkta redigeringar. Senaste ändringarna innehåller mycket information och många länkar.

länk till skillnader mellan olika versioner av samma artikel
länk till artikelhistoriken
typ av redigering (N = Ny artikel, m = mindre redigering)
storleken på redigeringen (utökning/minskning)
länk till vem som gjort den senaste ändringen (och användarens diskussionssida)
länk till lista på användarens alla bidrag
redigeringskommentar (beskrivning som användaren skrivit av sin redigering)

Bevakningslistor

Som registrerad användare får man flera fördelar. En av de främsta är en bevakningslista, där alla ändringar på de sidor man är intresserad av registreras. Man kan markera det intresset på två sätt: antingen genom att klicka på fliken "bevaka" längst upp, eller genom att kryssa i rutan "bevaka" när man redigerar en artikel.

Ofta bevakas samma artikel av många användare som kontrollerar ifall de redigeringar som sker är legitima. Eftersom många är kunniga i de ämnen de är intresserade av blir dåliga redigeringar återställda ganska fort.

Diskussionssidor

En diskussionssida

Varje artikel och alla användares presentationssidor åtföljs av varsin diskussionssida. På diskussionssidorna kan vem som helst föreslå förändringar, där kan eventuella konflikter lösas och där kan användare i viss mån även diskutera andra saker - vilket brukar kunna leda till att större projekt startas. På diskussionssidorna kan man som nybörjare också få reda på varför ens redigeringar tagits bort.

Ett vanligt missförstånd är att diskussionssidorna är ett slags diskussionsforum. Det är de inte.

När man bevakar en artikel, bevakar man också dess diskussionssida. Diskussionssidan hittar man via flikarna längst upp.

Även diskussionssidornas olika versioner sparas, vilket gör att man följa även deras utveckling. Fliken "historik" fungerar på liknande sätt som för vanliga artiklar vilket betyder att man kan följa i vilken ordning alla inlägg gjordes, samt vem som skrivit vad. Man kan också följa enskilda bidragsgivares bidrag till specifika diskussioner genom historiksidan.

Kategorier

En kategori

Alla artiklar bör sorteras in i åtminstone en kategori. Artikeln Tornedalingar är till exempel inordnad bland andra officiella minoriteter i Sverige. Denna kategorisering gör att det inte bara är lättare att hitta individuella artiklar man är intresserad av, utan även att det är lättare att förbättra artiklarna. För de skribenter som kan något om en artikel, vet troligen även något om de andra artiklarna i samma kategori.

Så fort man lägger till en artikel i kategorin listas den på kategorisidan, sorterat alfabetiskt.

Kategorierna bildar ett komplicerat mönster, men längst upp finns en toppkategori.

Specialsidor

På sidan Specialsidor finns en lista över många automatiskt uppdaterade sidor, såsom:

sidor som är korta
sidor som är gamla
sidor som inte har några kategorier
sidor som många länkar till men som ännu inte är skapade

Genom att gå igenom dessa listor, vilket vissa användare gör när andan faller på, förbättras Wikipedia steg för steg.

Bottar

Vissa arbetsuppgifter är så monotona att det lönar sig att skapa datorprogram (så kallade "bottar") som kan införa de ändringarna. Ett exempel är de länkar mellan de olika språkversionerna av Wikipedia, som behöver vara aktuella, trots att det är ett komplicerat arbete att gå igenom alla tänkbara artiklar som kan handla om samma ämne på de drygt 250 olika språkversionerna. Då sätter man en bot på det arbetet.

Alla bottar har en ägare och har i typfallet en särskild uppgift, såsom att rensa klotter eller att ta bort länkar till raderade artiklar. I enstaka fall har bottar även använts för att lägga in statistikt material i artiklar.

Det finns gränser för hur många redigeringar en bot får göra per minut för att förhindra att botten ska "löpa amok".

Externa hjälpmedel

Utanför Wikipedia finns många hjälpmedel för att förbättra kvaliteten på Wikipedia. På sidan Externa hjälpmedel finns en uppdaterad lista. Den engelska motsvarigheten Tools är ännu mer utförlig.

Användarinitiativ

Det här priset får man när man vinner veckans tävling genom att rensa bland Wikipedias kortaste artiklar.

Bortsett från de rent tekniska lösningarna finns det många andra typer av initiativ.

Sidan Anmäl ett fel

För de som själva inte vågar ändra i Wikipedias innehåll finns det en sida där man kan anmäla fel och låta någon av de vana användarna ta hand om ärendet.

Bättre är att kommentera frågan på artikelns diskussionssida.

Bäst är att ändra saken själv.

Varningsskyltar

För de som hittar en bristfällig artikel kan en annan lösning vara att lägga in en skylt i artikeln som talar om för andra läsare att artikeln behöver mer arbete för att bli en perfekt artikel. De skyltarna lägger man till med särskilda automatiserade kommandon i textrutan, så kallade mallar. Mallarna gör inte bara att sådana kommentarer ser likadana ut från artikel till artikel - de gör också att artikeln listas bland andra artiklar med samma problem. Alla artiklar vars huvudsakliga problem är att de inte är neutralt skrivna samlas på ett och samma ställe, nämligen här.

Så här ser en mall som varnar för att en artikel inte är neutral ut:

Några av de vanligaste mallarna är:

Mall:Språkvård - för artiklar med dåligt språk eller annat språk än svenska
Mall:POV - för artiklar med icke-neutral text
Mall:Ickewiki - för artiklar utan länkar, radbrytning, rubriker och annat som gör att den ser ut som en Wikipediaartikel
Mall:Stub - för artiklar som är mycket korta

Man lägger in mallar genom att klicka på "redigera", skriva in {{mallensnamn}} på artikelns översta rad och klicka "spara".

Radering av dåliga artiklar

Varje dag skapas artiklar som av något skäl inte passar på Wikipedia. I stort sett alla nyskapade artiklar gås igenom och raderas av någon av Wikipedias Administratörer om de...

är för innehållslösa
är ett test för att se om det går att redigera
enbart innehåller reklam
utgörs av klotter
utgöras av plagiat
inte är relevant för ett uppslagsverk

Artiklar som har kommit igenom det nålsögat kan ändå raderas. Om det är ett solklart fall kan det snabbraderas av en administratör (eller markeras för snabbradering med hjälp av mallen {{radera|Anledning till att artikeln bör raderas}}. Om artikeln är ett mer komplext fall får man nominera artikeln till radering.

Tävlingar och samarbeten

På svenskspråkiga Wikipedia finns flera tävlingar och evenemang för att uppmuntra frivilliga skribenter att bidra till Wikipedia:

På en del andra språkversioner av Wikipedia finns dessutom tävlingar med verkliga priser.

Varje år i början av december pågår dessutom Skriv-på-Wikipedia-veckan som går ut på att få så många som möjligt att redigera Wikipedias artiklar.

Projekt och portaler

När skribenter som är kunniga inom ett visst område träffas på Wikipedia, händer det att de hittar ett område som är särskilt eftersatt. De kan då starta ett Projekt för att genomföra en större rad förändringar och på det sättet samordna vad som behöver göras, hur förändringarna ska göras och skaffa fler intresserade. Vissa av de här projekten kretsar kring ett ämne, såsom Projekt medicin, medan andra handlar om särskilda typer av uppgifter, såsom Projekt substubbar, vars fokus är att förbättra de allra kortaste artiklarna. I de flesta fallen har projekten en tidsram eller annat mål så att det går att visa hur projektet fortlöper.

Motsvarande ingångspunkter för de som hittills enbart läst på Wikipedia är Wikipedias Portaler, där artiklar inom samma ämne, till exempel Portal medeltiden. De visar upp vilka artiklar som finns inom ett särskilt område på ett sätt som enskilda artiklar sällan gör.

Bybrunnen

Bybrunnen är Wikipedias centrala diskussionsplats. Hit brukar de flesta vana wikipedianer söka sig, eftersom det är här mycket av de större diskussionerna försiggår eller tipsas om.