Sub-referencing: Request for feedback

redigera
 

Hello and apologies for writing in English. I’m Johannes from the WMDE Technical Wishes team. Four months ago, we reached out to the community to discuss the new sub-referencing feature we are currently working on. Thank you to everyone who shared their thoughts and feedback on meta:Talk:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing or in local village pump discussions!

We would like to ask for your perspective again, because we’ve made changes to the wikitext syntax of sub-referencing, based on the feedback we’ve received and because it’s the only viable way of dealing with some technical limitations. Please visit meta:Talk:WMDE Technical Wishes/Sub-referencing#Request for feedback to read more about our approach for inline sub-referencing and share your thoughts. Thanks for your effort!

PS: If another noticeboard is more appropriate, feel free to share this message. We are also happy if you want to add a translation! --Johannes Richter (WMDE) (diskussion) 17 december 2024 kl. 15.29 (CET)[svara]

Mer lexivision på Wikipedia

redigera

I brist på tid och ord, kan vi infoga mer av lexivision i vårt uppslagsverk och mer medvetet? Wikimedia Foundation behöver också hjälpa till. Finns många sätt, ibland en avsaknad av något just nu så som sammanfattningar av en artikel. Sen kanske funktioner så som alternativ att spara en artikel i html direkt i Wikipedia. Några fler med egna förslag? Vannucci (diskussion) 3 december 2024 kl. 17.41 (CET)[svara]

Vad är lexivision? Ainali diskussionbidrag 3 december 2024 kl. 18.27 (CET)[svara]
Se Lexivision:
En lexivision var en illustrerad fördjupning i ett uppslagsord, där samband och förklaringar gavs med såväl text som fotografier och grafer.

Affe (diskussion) 3 december 2024 kl. 18.29 (CET)[svara]

Jaha. I så fall kan man ju en väg att vara att skapa videosammanfattningar av artiklar med Wikipedia:VideoWiki. Ainali diskussionbidrag 3 december 2024 kl. 20.58 (CET)[svara]
Inlästa artiklar hade också varit bra utöver videosammanfattningar. --Vannucci (diskussion) 4 december 2024 kl. 12.54 (CET)[svara]
Istället för att läsa in en artikel, som ändras hela tiden, föreslår jag att hjälpa till med m:Wikispeech. Ainali diskussionbidrag 4 december 2024 kl. 17.24 (CET)[svara]
Inlästa artiklar från vissa tidpunkter, som är till för alla att lyssna, inte bara för registrerade användare, ljudfilerna skapas av oss gemenskapen, Wikimedia behöver inte söka pengabidrag på något sådant om det verkligen inte behövs. Bra marknadsföring också för wikiprojekten och till stor hjälp, det är nyttan för allmänheten som vi strävar efter. --Vannucci (diskussion) 5 december 2024 kl. 14.19 (CET)[svara]
Om inlästa artiklar är för svårt att få grepp om så kan vi göra som NE gör att inkludera ljudfil på uttal på uppslag. --Vannucci (diskussion) 6 december 2024 kl. 13.54 (CET)[svara]
Idén med Wikispeech, när det väl är moget, är ju att det ska vara tillgängligt för alla, inte bara inloggade. Och fördelen jämfört med att läsa in dem är att de omedelbart blir tillgängliga på alla artiklar och alltid i den senaste versionen, så gemenskapen behöver inte göra något mer än att hjälpa till att putsa på de ställen där det språk vi använt är komplicerat att uttala. Ainali diskussionbidrag 6 december 2024 kl. 14.37 (CET)[svara]
Vi kan fortfarande behöva uttal på uppslag med eller utan Wikispeech. Med inlästa artiklar är det upp till gemenskapen. Krävs inte mycket kod och AI tror jag. Jag ifrågasätter inte Wikispeech och inte heller VideoWiki. Det låter som en intressant idé båda två. --Vannucci (diskussion) 8 december 2024 kl. 15.22 (CET)[svara]
Det finns lite podcasts som läser Wikipedia-artiklar, tex "Wikireadia" som läst in 300+ artiklar. Vet inte om de fortfarande är aktiva. Det kanske vore någor för dig. Att starta en sån?
Tror inte det bär för mer än en lattjogrej, vilket också de flesta poddarna är. LittleGun (diskussion) 10 december 2024 kl. 20.36 (CET)[svara]
Tack för inlägget ovan. Kan vi inte wikipediagemenskapen skriva ihop en lista med lexivision förslag? --Vannucci (diskussion) 11 december 2024 kl. 13.16 (CET)[svara]
Att kunna ladda ned en artikel i html direkt från Wikipedia hade det varit en bra funktion att ha för de med mindre datorkunskaper? Kanske föredrar vissa att ha artikeln i html tänker jag. --Vannucci (diskussion) 16 december 2024 kl. 14.49 (CET)[svara]
I Firefox kan du helt enkelt högerklicka på sidan och välja "Spara som" och få ner sidan i html format. Ainali diskussionbidrag 16 december 2024 kl. 18.15 (CET)[svara]
Jag tror fortfarande på idén om mer lexivision på Wikipedia även för oss som använder Chrome eller Edge inklusive förslaget om html-direkt-kopia. Det bästa är en lista med lexivision förslag till att börja med och anser att min bästa chans är att själv skriva ihop en sån lista som jag senare delar med er wikipediagemenskapen. --Vannucci (diskussion) 18 december 2024 kl. 17.00 (CET)[svara]

Alexaranking?

redigera

Jag började leta efter en mer aktuell siffra på Alexarankingen för Ledarsidorna,´.se och konstaterade följande:

Alexaranking används inte längre, tjänsten erbjuds inte sedan 2022. [1]
Det verkar oklart vad som är den rådande standarden för att mäta och framförallt jämföra mellan olika sajters SEO.

Så, nu är min fråga: Har Wikipedia någon standard vad gäller det verktyg som används för att mäta och i artiklarna presentera SEO? Och ngn standard för hur statistiken presenteras i artiklar? Godfellow (diskussion) 18 december 2024 kl. 12.40 (CET)[svara]

Din fråga är lite otydlig. Menar du om Wikimedia Foundation har någon standard, eller om vi här på svenskspråkiga Wikipedia (eller gemenskapen på någon annan språkversion) har en standard? Ainali diskussionbidrag 18 december 2024 kl. 14.09 (CET)[svara]
Jag inser det. Och nöjer mig med någon slags vägledning öht, oavsett om det är standard på SvWP eller standard fr Wikimedia Foundation. Godfellow (diskussion) 18 december 2024 kl. 15.31 (CET)[svara]
Jag kollade hur det såg ut på Wikidata och där finns egenskapen ranking på Similarweb (P10768) som skapades just med tanke på att Alexa skulle läggas ner. Kanske kan det vara en lämplig källa? För den aktuella webbplatsen hittar du info här. Belteshassar (disk) 18 december 2024 kl. 15.56 (CET)[svara]
När det finns en äldre Alexa-rankning kan den fortfarande användas, men annars går vi på annat när det gäller relevans. Det viktiga är ofta att påvisa att en webbplats är eller har varit välbesökt/vältrafikerad. Sådan statistik kan mätas av andra webbplatser och ibland uppmärksammas i exempelvis tidningsartiklar. Många av riktlinjerna skrevs för många år sedan. Det är möjligt att det kan behövas ett förtydligande någonstans. Om parametern finns i en faktamall är det bara att lämna den tom om det inte är tillgängligt. Kyllo (diskussion) 18 december 2024 kl. 16.02 (CET)[svara]
en:List of most-visited websites använder två källor Similarweb och Semrush. Plumbum208 (diskussion) 18 december 2024 kl. 16.29 (CET)[svara]
Fråga om ersättare för egenskapen Alexarankning (P1661) i Wikidata har tagits upp, se d:Property_talk:P1661#Alexa_to_be_retired_2022-05-01. Ett förslag att skapa egenskapen ranking på Similarweb (P10768) togs upp av Tomastvivlarend:Wikidata:Property_proposal/Similar_web_ranking den 30 mars 2022 och fick tillräckligt stöd för att skapas den 14 maj 2022. Som planerad användning nämndes Mall:Infobox webbplats, men någon sådan användning har ännu inte sett dagens ljus i den mallen. Däremot är den sedan 18 februari 2024 inlagd i Mall:Publikation som ett komplement till Alexarankning (P1661), se Malldiskussion:Infobox_webbplats#Similarweb_istället_för_Alexarankning?.
Lite fakta om användningen i Wikidata av de två måtten Alexarankning (P1661) och ranking på Similarweb (P10768):
Alexarankning (P1661) används totalt 4 289 gånger fördelade på 3 457 objekt, varav den endast används 1 gång i 3 073 objekt. Flest gånger har den använts i Wired magazine (Q520154) (26 gånger) och Biography.com (Q28025983) (23 gånger).
Den nyare egenskapen, ranking på Similarweb (P10768), används ännu inte så frekvent, endast 98 förekomster fördelade på 92 objekt.
Här är några frågor som listar berörda svwp-artiklar:
-- Larske (diskussion) 18 december 2024 kl. 16.07 (CET)[svara]
Detta var en väldig massa information jag tyvärr inte har så stor nytta av. Jag letade efter ett enkelt sätt att ersätta en föråldrad uppgift om Alexaranking med en aktuell uppgift om Ledarsidornas SEO. En hänvisning till ett lämpligt verktyg och något exempel på hur man gjort i andra artiklar hade varit bra. Godfellow (diskussion) 20 december 2024 kl. 11.03 (CET)[svara]

Legimus

redigera

Wikipedia förklarar inte vad Legimus är, men detta system används i källhänvisningar, t.ex. fotnot 6 i artikeln Herr Arnes penningar. Legimus är en plattform för talböcker, ett hjälpmedel för synskadade och dyslektiker, där man måste logga in för att få boken uppläst. Detta är alltså inte en bra källhänvisning, eftersom den enbart är tillgänglig för dem som kan logga in, snarlikt en betalvägg. Här uppstår en fråga om vi ska utestänga Legimus-användare från att bidra med källhänvisningar till Wikipedia, eller hur vi förser alla andra källhänvisningar med Legimus-alternativ, för att hjälpa synskadade att läsa Wikipedia inklusive källhänvisningar. LA2 (diskussion) 19 december 2024 kl. 11.46 (CET)[svara]

Menar du att böckerna på Legimus skiljer sig från motsvarande vid ett vanligt bibliotek? Om inte, så förstår jag inte vad invändningen bygger på. Att vem som helst inte kan logga in på Legimus är rätt givet, men samma böcker som finns där finns på vanliga bibliotek för de som inte är i behov av Legimus. Vill man kontrollera en källa går detta alltså alldeles utmärkt ändå. dnm (d | b) 19 december 2024 kl. 17.51 (CET)[svara]
Vi hindrar inte andra källor som kräver inloggning och/eller betalning, så som NE.se, de större privata mediehusens artiklar etc. från att användas. Jag ser därför inte att det är ett skäl för att hindra Legimus heller. Vill du utveckla vad du menade LA2? Lucie Manette (Diskussion) 19 december 2024 kl. 20.05 (CET)[svara]
Det jag menar är att länkar till Legimus bör ersättas med ordinarie litteraturreferenser, i det här fallet själva romanen Herr Arnes penningar, inte dess Legimus-utgåva. Men sedan kanske alla litteraturreferenser borde utrustas med enkel access till Legimus-utgåvor där sådana finns, som en hjälp för Legimus-användare. --LA2 (diskussion) 19 december 2024 kl. 21.42 (CET)[svara]
Jo, det kan jag hålla med om vore lämpligt. Men kanske inte ett krav. I just det specifika fallet Herr Arnes Penningar, fotnot 6, undrar jag dock om inte referensen är fullgod som den är? Är det inte den korta information om boken, där namnet ”Elsalill” finns och som också vad jag kan se verkar vara vad boten vill belägga, återfinns. / Lucie Manette (Diskussion) 20 december 2024 kl. 07.35 (CET)[svara]
Det vore ju intressant att veta om Legimus har andra inläsningar än vad man normalt kan låna på bibliotek eller köpa i bokhandeln? Det vore ju mer intressant vilken inläsning det är och från vilken utgåva än var den tillhandahållits. Det ser jag ju som mer problematiskt - skiljer sig olika utgåvor av Herr Arnes Penningar så vore det ju bra om det framgår.FBQ (diskussion) 20 december 2024 kl. 07.40 (CET)[svara]
Legimus har talböcker. Det är något annat än ljudböcker. Våra artiklar är inte jättebra på att förklara skillnaden, men som jag förstår det är talböcker inlästa på ett så neutralt sätt som möjligt, medan ljudböcker ofta är inlästa av skådespelare som gärna får ändra röstläge beroende på handlingen. Talböcker produceras under ett undantag i upphovsrättslagen och är bara tillgängliga för personer som av olika anledningar har svårt att hantera vanliga böcker (t.ex. synskada, funktionsnedsättning som gör att man inte kan hålla i en bok eller dyslexi).
andejons (diskussion) 20 december 2024 kl. 08.21 (CET)[svara]
Ja, jag kände ju egentligen till skillnaden fast jag inte alls tänkte på den nu. Om vi bortser från tillgängligheten - en talbok borde ju i sammanhanget vara bättre som källa till ett påstående om innehållet i en bok jämfört med en ljudbok. Men hursomhelst borde ju boken alltid vara en bättre källa. För stavningen av exempelvis namn kan ju talboken aldrig vara källa. FBQ (diskussion) 20 december 2024 kl. 11.16 (CET)[svara]
@FBQ: Legimus utgåvor av böckerna kan ha andra årtalsangivelser än originalboken som är inläst. Istället för bokens utgivningsår anges bokens inscanningsår och inläsningsår (samma år i de fall det är både tal och text som tillhandahålls). Men följer man länken till legimus eller tittar på libris.kb.se får man del mer information. dnm (d | b) 20 december 2024 kl. 21.19 (CET)[svara]
Jag funderade ju ett ögonblick på hur det fungerar - om man skall följa originalet helt och hållet - om boken innehåller tryckfel, skall man man följa dem också eller är det möjligt att korrigera sådant? Nu följde jag länken, och där anges ju tydligt vilken bok den är baserad på. Sedan konstaterade jag att det handlar om dels en talbok, som även kompletterats med en lättläst version av boken. Jag misstänker ju att det snarast är den boken som är källan. Ja, originalet bör ju rimligen alltid vara det som är mest intressant, även om det kan vara intressant hur olika utgåvor skiljer sig åt. Samtidigt, om det i det här fallet inte finns någon skillnad tycker jag kanske inte att det är någon viktig fråga.FBQ (diskussion) 21 december 2024 kl. 10.16 (CET)[svara]
Som synskadad ser jag ingen som helst anledning till att bokreferenser ska länka till Legimus ‒ en tjänst som den överväldigande majoriteten av våra läsare inte känner till, eller har nytta av. Så håller helt med LA2 om att dessa bör ersättas med ordinarie litteraturreferenser, förslagsvis till Libris.
De som av olika orsaker inte kan läsa svartskrift (tryckta böcker) har koll på Legimus och hur man får tillgång till det. -- LevandeMänniska (talk), 21 december 2024 kl. 18.37 (CET)[svara]

Låsning i Ledarsidorna

redigera

Vi tycks inte komma framåt alls i diskussionerna om Ledarsidorna så nu hoppas jag på fler åsikter så det går att nå konsensus om vägen framåt.

Framförallt är det frågan om infogning som behöver fler ögon och åsikter, eftersom utgången av den kan tänkas påverka frågorna om hur sajten bör benämnas och hur kopplingen till Medborgerlig samling bäst bör beskrivas i ingressen. Men det är givetvis fritt fram att tycka till hur ni vill. Godfellow (diskussion) 20 december 2024 kl. 11.00 (CET)[svara]

Det handlar inte om hur kopplingen bäst bör beskrivas. Det handlar om huruvida det verkligen finns en tydlig koppling. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2024 kl. 21.22 (CET)[svara]
Ja, det vore bra om fler tittade på artikeln. Diskussionen gäller emm främst tre olika frågor: 1/ Att påståenden om påstådda kopplingar mellan nyhetstjänsten Ledarsidorna.se och partiet MED måste styrkas och källbeläggas betydligt bättre, 2/ om beteckningen "blogg" är den mest lämpliga beskrivningen eller om det finns någon/några som bättre beskriver dess kaaraktär och innehåll, och 3/ om Ledarsidorna.se är ett så svagt eget varumärke att det saknar egen relevans, och att det därför räcker att tjänsten nämns i redaktören Johan Westerholms egen artikel. Janders (diskussion) 21 december 2024 kl. 11.11 (CET)[svara]
PS. Och det är bra om diskussionen hålls samlad där. Janders (diskussion) 21 december 2024 kl. 11.20 (CET)[svara]
PSS. Jag glömde en punkt 4/ – i vilken mån som det s k "Finspångmemet" är relevant att nämna speciellt i sammanhanget i beskrivningen av webbtjänsten. Janders (diskussion) 21 december 2024 kl. 11.55 (CET)[svara]

Veckans tävling - År 1925

redigera

Vid midnatt börjar en ny Veckans tävling med temat År 1925. Snart är det nytt år och då kan det vara intressant att fördjupa sig i vad som hände för hundra år sedan, det vill säga år 1925. Ämnet är brett - det kan handla om personer som föddes eller dog, litteratur som gavs ut, filmer som hade premiär, byggnader som uppfördes eller revs och mycket annat. Välkomna att tävla! Historiker (diskussion) 22 december 2024 kl. 21.48 (CET)[svara]