Wäinö Aaltonen

Wäinö Aaltonen
	Wäinö Aaltonen
Född	Wäinö Waldemar Aaltonen; 8 mars 1894; Karinais eller S:t Mårtens
Död	30 maj 1966 (72 år); Helsingfors
Medborgare i	Finland
Utbildad vid	Åbo ritskola; Wäinö Aaltonenskolan
Sysselsättning	Målare, fotograf, skulptör, bildkonstnär
Noterbara verk	När vänskapsbanden knytes
Maka	Aino Pietiläinen; (g. 1920–1929, skilsmässa)
Barn	Matti Aaltonen (f. 1921 och 1921); Maija Aaltonen (f. 1924)
Släktingar	Aaro Hellaakoski
Utmärkelser
	Hedersdoktor vid Lunds universitet (1941); Prins Eugen-medaljen (1947); Hedersdoktor vid Helsingfors universitet (1950); Kommendör av Sankt Olavs orden (1950); Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1950); Storofficer av Solidaritetens stjärnorden (1952); Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1959); Riddare av Hederslegionen
	Redigera Wikidata

Wäinö Waldemar Aaltonen, född 8 mars 1894 i Karinais, död 30 maj 1966, var en finländsk skulptör och målare.^[18]^[19]

Biografi

Wäinö Aaltonen studerade teckning och målning för Victor Westerholm vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo 1910–1915. Därefter ägnade han sig åt skulptur och gjorde som ett betydande ungdomsverk en pojke i granit (1917–1920), som nu finns på Ateneum i Helsingfors. Han blev professor 1940, fil. hedersdoktor i Lund 1941^[20] och ledamot av Finlands Akademi från 1948.^[21]. Hans mest kända skulptur är Bronsstaty av Paavo Nurmi från 1925. Han har även gjort minnesmärket över torpedbåten S 2. Bland hans övriga skulpturer finns hjältemonumentet i Nyslott samt Frihetsgudinnan bekransar ungdomen som fanns vid Helsingfors universitet, men förstördes under andra världskriget^[18]. I Sverige finns bland andra skulpturen När vänskapsbanden knytes vid Näckrosdammen/Renströmsplatsen i Göteborg, som är en gåva till Göteborgs stad av Åbo stad (ett identiskt exemplar finns i Åbo). För Hässelby villastads kyrka skapade han träskulpturen Barnet med sin skyddsängel^[22].

I samband med byggandet av Wäinö Aaltonens museum i Åbo donerade Aaltonen en betydande mängd av sina verk till staden och dessa utgör nu grunden för stadens konstsamling och för basutställningen i museet.

Aaltonen finns i Sverige representerad vid Moderna museet^[23] och Nationalmuseum^[24] i Stockholm, i Göteborgs konstmuseum (med ett porträtt av Jean Sibelius)^[25], Miliseum^[26] och Ateneum^[27]

Bildgalleri

Arbetet och framtiden, skulptursvit i Riksdagshuset.
Frimärke vid riksdagens 75-årsjubileum 1982: "Framtiden" ur skulptursviten.
Arbete med Paavo Nurmi-statyn 1924–25.
Wäinö Aaltonen i sin ateljé, med Jungfru Finland, nu i Wäinö Aaltonens museum, till vänster.
Wäinö Aaltonen med Turun Lilja.
Porträtt av Otto Manninen.

Källor

Noter

^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6x3596j, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aaltonen, Vallio or Waïnö, Benezit Dictionary of Artists, 17 januari 2018, 10.1093/BENZ/9780199773787.ARTICLE.B00000031, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6385635, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Finska konstnärsgillets konstnärsmatrikel.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Аалтонен Вяйнё Валдемар”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Аалтонен Вяйнё Валдемар”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques, Liste des auteurs au 07/01/2019, Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques, 2024, läs online, läst: 20 september 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, hamhelsinki.fi .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, hamhelsinki.fi .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, hamhelsinki.fi .^{[källa från Wikidata]}
^ Sök medaljförläningar, Svenska kungafamiljen, läs online, läst: 13 december 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Tildelinger av ordener og medaljer, Norska kungahuset, läst: 14 november 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1950, s. 10 .^{[källa från Wikidata]}
^ quirinale.it, Quirinale-ID: 28422, läst: 14 november 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 41, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Olympedia, 2006, Olympedia person-ID: 920254, läst: 14 november 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Uppgift från DATA – Illustrerad uppslagsbok för familjen, uppslagsord Aaltonen, Wäinö
^ Aaltonen, Väinö Valdemar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
^ Aaltonen, Väinö Valdemar i Nordisk familjebok (fjärde upplagan 1951)
^ Aaltonen, V. V. i Svensk uppslagsbok, band 32 (supplement)
^ Hässelby kyrka
^ Moderna museet
^ Nationalmuseum
^ Göteborgs stadsmuseum
^ Miliseum
^ Ateneum

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Wäinö Aaltonen.
Bilder & media
”Aaltonen, Wäinö”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4279-1416928956885
Wäinö Aaltonen på Åbo webbplats

[5e36ca4203f697859abe44b28f964e9d76df39fe-1] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6x3596j, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[65682dd59d9db2321eb30f94ab53a4e817a0112c-2] [a b] Aaltonen, Vallio or Waïnö, Benezit Dictionary of Artists, 17 januari 2018, 10.1093/BENZ/9780199773787.ARTICLE.B00000031, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[ad0dbf8842054f11ebf3b8ccb92ef32d876228bf-3] Find a Grave, Find A Grave-ID: 6385635, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[066f7dfc3fe6280418346755f89861c798c3fd3f-4] Finska konstnärsgillets konstnärsmatrikel.^{[källa från Wikidata]}

[884b9ddb2dadb7cea2801183d7d6ba01ada3a542-5] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Аалтонен Вяйнё Валдемар”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[6b1925f5986c95b508cb09f6b1adf7d7e11ec538-6] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Аалтонен Вяйнё Валдемар”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[34f77a17309dfb07a7c9c4ee1604dee79d6d9972-7] Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016.^{[källa från Wikidata]}

[6560333a5add989ee1a4f97c09653ef6d1203992-8] Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques, Liste des auteurs au 07/01/2019, Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques, 2024, läs online, läst: 20 september 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5230f05b4b3490770ccb6f907585bf40a42d1d0f-9] äs online, hamhelsinki.fi .^{[källa från Wikidata]}

[d7e5248fd17021ffd7f8cdcfb510f72539d30698-10] äs online, hamhelsinki.fi .^{[källa från Wikidata]}

[8e3fb1625a340af63427402a7974a39e2a090a71-11] äs online, hamhelsinki.fi .^{[källa från Wikidata]}

[040f2ba25cca53ec001d78ca05ba3338b31b4ca7-12] Sök medaljförläningar, Svenska kungafamiljen, läs online, läst: 13 december 2023.^{[källa från Wikidata]}

[521294fae013cc253096924fc39dedc721e82849-13] Tildelinger av ordener og medaljer, Norska kungahuset, läst: 14 november 2024.^{[källa från Wikidata]}

[ef876d37765ecadccd0972e89ed40c15a34ff374-14] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1950, s. 10 .^{[källa från Wikidata]}

[ecef825fef283558a9f44d8b2059fe0e1ab46f25-15] quirinale.it, Quirinale-ID: 28422, läst: 14 november 2024.^{[källa från Wikidata]}

[01fb984490cccaae113f88e9fc1c627776064941-16] Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 41, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5fe450c4b3766c32005c83d4f70acab240a3cd0f-17] Olympedia, 2006, Olympedia person-ID: 920254, läst: 14 november 2024.^{[källa från Wikidata]}

[data-18] [a b] Uppgift från DATA – Illustrerad uppslagsbok för familjen, uppslagsord Aaltonen, Wäinö

[19] Aaltonen, Väinö Valdemar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)

[20] Aaltonen, Väinö Valdemar i Nordisk familjebok (fjärde upplagan 1951)

[21] Aaltonen, V. V. i Svensk uppslagsbok, band 32 (supplement)

[22] Hässelby kyrka

[23] Moderna museet

[24] Nationalmuseum

[25] Göteborgs stadsmuseum

[26] Miliseum

[27] Ateneum

[18]

[19]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

Utmärkelser
Wäinö Aaltonen

Född	Wäinö Waldemar Aaltonen 8 mars 1894^[1]^[2]^[3] Karinais eller S:t Mårtens^[4]
Död	30 maj 1966^[5]^[1]^[2] (72 år) Helsingfors^[6]
Medborgare i	Finland^[7]
Utbildad vid	Åbo ritskola Wäinö Aaltonenskolan
Sysselsättning	Målare, fotograf^[8], skulptör, bildkonstnär^[9]^[10]^[11]
Noterbara verk	När vänskapsbanden knytes
Maka	Aino Pietiläinen (g. 1920–1929, skilsmässa)
Barn	Matti Aaltonen (f. 1921 och 1921) Maija Aaltonen (f. 1924)
Släktingar	Aaro Hellaakoski
Hedersdoktor vid Lunds universitet (1941) Prins Eugen-medaljen (1947)^[12] Hedersdoktor vid Helsingfors universitet (1950) Kommendör av Sankt Olavs orden (1950)^[13] Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1950)^[14] Storofficer av Solidaritetens stjärnorden (1952)^[15] Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1959)^[16] Riddare av Hederslegionen^[17]
Redigera Wikidata