Wäinö Waldemar Aaltonen, född 8 mars 1894 i Karinais, död 30 maj 1966, var en finländsk skulptör och målare.[18][19]

Wäinö Aaltonen
FöddWäinö Waldemar Aaltonen
8 mars 1894[1][2][3]
Karinais ​eller ​S:t Mårtens[4]
Död30 maj 1966[5][1][2] (72 år)
Helsingfors[6]
Medborgare iFinland[7]
Utbildad vidÅbo ritskola
Wäinö Aaltonenskolan
SysselsättningMålare, fotograf[8], skulptör, bildkonstnär[9][10][11]
Noterbara verkNär vänskapsbanden knytes
MakaAino Pietiläinen
(g. 1920–1929, skilsmässa)
BarnMatti Aaltonen (f. 1921 och 1921)
Maija Aaltonen (f. 1924)
SläktingarAaro Hellaakoski
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Lunds universitet (1941)
Prins Eugen-medaljen (1947)[12]
Hedersdoktor vid Helsingfors universitet (1950)
Kommendör av Sankt Olavs orden (1950)[13]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1950)[14]
Storofficer av Solidaritetens stjärnorden (1952)[15]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1959)[16]
Riddare av Hederslegionen[17]
Redigera Wikidata
Wäinö Aaltonen i arbete med byst av Jean Sibelius 1938
När vänskapsbanden knytes i Göteborg

Biografi

redigera

Wäinö Aaltonen studerade teckning och målning för Victor Westerholm vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo 1910–1915. Därefter ägnade han sig åt skulptur och gjorde som ett betydande ungdomsverk en pojke i granit (1917–1920), som nu finns på Ateneum i Helsingfors. Han blev professor 1940, fil. hedersdoktor i Lund 1941[20] och ledamot av Finlands Akademi från 1948.[21]. Hans mest kända skulptur är Bronsstaty av Paavo Nurmi från 1925. Han har även gjort minnesmärket över torpedbåten S 2. Bland hans övriga skulpturer finns hjältemonumentet i Nyslott samt Frihetsgudinnan bekransar ungdomen som fanns vid Helsingfors universitet, men förstördes under andra världskriget[18]. I Sverige finns bland andra skulpturen När vänskapsbanden knytes vid Näckrosdammen/Renströmsplatsen i Göteborg, som är en gåva till Göteborgs stad av Åbo stad (ett identiskt exemplar finns i Åbo). För Hässelby villastads kyrka skapade han träskulpturen Barnet med sin skyddsängel[22].

I samband med byggandet av Wäinö Aaltonens museum i Åbo donerade Aaltonen en betydande mängd av sina verk till staden och dessa utgör nu grunden för stadens konstsamling och för basutställningen i museet.

Aaltonen finns i Sverige representerad vid Moderna museet[23] och Nationalmuseum[24] i Stockholm, i Göteborgs konstmuseum (med ett porträtt av Jean Sibelius)[25], Miliseum[26] och Ateneum[27]

Bildgalleri

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6x3596j, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Aaltonen, Vallio or Waïnö, Benezit Dictionary of Artists, 17 januari 2018, 10.1093/BENZ/9780199773787.ARTICLE.B00000031, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6385635, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Finska konstnärsgillets konstnärsmatrikel.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Аалтонен Вяйнё Валдемар”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Аалтонен Вяйнё Валдемар”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016.[källa från Wikidata]
  8. ^ Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques, Liste des auteurs au 07/01/2019, Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques, 2024, läs online, läst: 20 september 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
  12. ^ Sök medaljförläningar, Svenska kungafamiljen, läs online, läst: 13 december 2023.[källa från Wikidata]
  13. ^ Tildelinger av ordener og medaljer, Norska kungahuset, läst: 14 november 2024.[källa från Wikidata]
  14. ^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1950, s. 10 .[källa från Wikidata]
  15. ^ quirinale.it, Quirinale-ID: 28422, läst: 14 november 2024.[källa från Wikidata]
  16. ^ Korkeimpien suomalaisten kunniamerkkien haltijat 1918–1969, Tietosanakirja-osakeyhtiö, 1970, s. 41, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ Olympedia, 2006, Olympedia person-ID: 920254, läst: 14 november 2024.[källa från Wikidata]
  18. ^ [a b] Uppgift från DATA – Illustrerad uppslagsbok för familjen, uppslagsord Aaltonen, Wäinö
  19. ^ Aaltonen, Väinö Valdemar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  20. ^ Aaltonen, Väinö Valdemar i Nordisk familjebok (fjärde upplagan 1951) 
  21. ^ Aaltonen, V. V. i Svensk uppslagsbok, band 32 (supplement)
  22. ^ Hässelby kyrka
  23. ^ Moderna museet
  24. ^ Nationalmuseum
  25. ^ Göteborgs stadsmuseum
  26. ^ Miliseum
  27. ^ Ateneum

Externa länkar

redigera