Vitbukig kutia
Vitbukig kutia[2] (Cutia nipalensis) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]
| Vitbukig kutia Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Fnittertrastar Leiothrichidae |
| Släkte | Kutior Cutia |
| Art | Vitbukig kutia C. nipalensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cutia nipalensis | |
| Auktor | Hodgson, 1837 |
| Synonymer | |
| Kutia | |
Utseende
redigeraVitbukig kutia är en 17–19 cm lång, satt och kortstjärtad fnittertrast med grå hjässa, mörk ögonmask, kastanjebrun ovansida och kraftig svart bandning på flankerna. Honan är streckad eller fläckad på manteln.[4]
Utbredning och systematik
redigeraVitbukig kutia delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
- Cutia nipalensis nipalensis – Nepal till östra Assam, västra Myanmar, södra Sichuan och nordvästra Yunnan
- Cutia nipalensis melanchima – östra Myanmar till södra Yunnan, nordvästra Thailand, norra Laos och nordvästra Tonkin
- Cutia nipalensis cervinicrissa – höglänta områden på Malackahalvön (södra Perak till södra Selangor)
Tidigare behandlades vietnamesisk kutia (Cutia legalleni) som underart till vitbukig kutia, då med det svenska trivialnamnet enbart kutia.
Levnadssätt
redigeraVitbukig kutia hittas i städsegrön lövskog, där den föredrar mossrika områden med mycket epifyter. Den kan också ses i blandad ek- och tallskog. I Indien påträffas den på 1200–2800 meters höjd, 1200–1500 meter i Sydostasien och upp till 3000 meter i Kina. Den lever av insekter, insektslarver, sniglar, frön och bär. Den födosöker rätt långsamt utmed trädstammar och grenar som en nötväcka. Utanför häckningstid ses den i grupper med upp till tolv fåglar och kan även deltaga i artblandade flockar.[5]
Häckning
redigeraFågeln häckar i april och maj i Bhutan, maj och juni i Nepal och mars–juni i Sydostasien. Den bygger ett öppet skålformat bo av tallbarr och mossa som placeras på en tallgren längst in mot stammen, mellan tre och 3,5 meter ovan mark. Ibland har bon påträffats upp till 20 meter upp i ett lövträd.[5]
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som sparsam till lokalt förekommande.[6]
Namn
redigeraKutia och släktesnamnet Cutia kommer från nepalesiskans Khutya för arten.[7]
Noter
redigera- ^ [a b c] Birdlife International 2024 Cutia nipalensis . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 21 december 2024.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ [a b] del Hoyo, J., Elliot, A., & Christie D. (eds). (2007). Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions. ISBN 978-84-96553-42-2
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör vitbukig kutia.
Wikispecies har information om vitbukig kutia.- Läten på xeno-canto.org
