Uppsala kommun
Uppsala kommun (uttal ) är en kommun i Uppsala län. Centralort är Uppsala som också är länets residensstad.
| Uppsala kommun Kommun | |
 Uppsala stadshus (kommunhus) | |
| Slogan | Välkommen hit, välkommen hem[1] |
|---|---|
 Uppsala kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala län |
| Centralort | Uppsala |
| Inrättad | 1 januari 1971[2] |
| Utbrutet | Knivsta kommun (2003) (Knivsta kommun) |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 247 666 ()[3] |
| Areal | 2 234,34 kvadratkilometer ()[4] |
| - därav land | 2 182,31 kvadratkilometer[4] |
| - därav vatten | 52,03 kvadratkilometer[4] |
| Bef.täthet | 113,49 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°52′00″N 17°38′00″Ö / 59.866666666667°N 17.633333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Uppsala domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-3005[5] |
| Anställda | 17 675 ()[6] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0380[7] |
| Postnummer | 751 70–757 59[8] |
| Riktnummer | 018 |
| GeoNames | 2666219 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen är Sveriges 4:e folkrikaste kommun med cirka 248 000 invånare (2024)[9] invånare och centralorten är landets fjärde största tätort.
Centralorten, belägen vid norra änden av mälarviken Ekoln, är huvudsakligen omgiven av vidsträckta och uppodlade lerslätter. Det lokala näringslivet har under lång tid varit tätt knutet till centralorten där universitetet och statliga verk ligger.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Största parti i samtliga val, förutom valen 2006 och 2010, har varit Socialdemokraterna som också varit en del av de styrande koalitioner från 2014 till 2022.
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar socknarna Almunge, Balingsta, Björklinge, Bladåker, Bondkyrka, Bälinge, Börje, Dalby, Danmark, Faringe, Funbo, Gamla Uppsala, Hagby, Jumkil, Järlåsa, Knutby, Lena, Läby, Ramsta, Rasbo, Rasbokil, Skogs-Tibble, Skuttunge, Stavby, Tensta, Tuna, Uppsala-Näs, Vaksala, Viksta, Vänge, Västeråker, Åkerby, Åland och Ärentuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Uppsala stad som 1863 bildade en stadskommun.
1947 införlivades Bondkyrka landskommun och Gamla Uppsala landskommun i Uppsala stad
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Björklinge (av de tidigare kommunerna Björklinge och Viksta), Bälinge (av Bälinge, Börje, Jumkil, Skuttunge och Åkerby), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Norra Hagunda (av Järlåsa, Läby, Skogs-Tibble, Vänge och Åland), Oland (av Alunda, Ekeby, Skäfthammar, Stavby och Tuna), Rasbo (av Rasbo och Rasbokil) Södra Hagunda (av Balingsta, Dalby, Hagby, Ramsta, Uppsala-Näs och Västeråker), Vaksala (av Danmark, Funbo och Vaksala) samt Vattholma (av Lena, Tensta och Ärentuna). Almunge landskommun samt Uppsala stad förblev opåverkade.
1967 införlivades Södra Hagunda och Vaksala landskommuner i Uppsala stad samtidigt som Rasbo landskommun införlivades i Olands landskommun.
Uppsala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Uppsala stad samt landskommunerna Almunge, Björklinge, Bälinge, Knivsta, Norra Hagunda och Vattholma samt delar ur Knutby landskommun (Bladåkers, Faringe och Knutby församlingar). 1974 införlivades delar ur då upplösta Olands kommun (Rasbo, Rasbokils, Stavby och Tuna församlingar). 2003 utbröts ur kommunen området som utgjort Knivsta landskommun för att bilda Knivsta kommun.[10]
Kommunen ingår sedan bildandet i Uppsala domsaga.
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska.[11]
Geografi
redigeraUppsala kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Uppland och den gränsar i söder till Knivsta kommun och Håbo kommun, i sydväst till Enköpings kommun, i väster till Heby kommun och i norr till Tierps kommun och Östhammars kommun, alla i Uppsala län, samt i öster till Norrtälje kommun i Stockholms län. Kommunen ligger vid Mälarens norra strand där Fyrisån mynnar ut norrifrån.
Topografi och hydrografi
redigera
Centralorten belägen vid norra änden av mälarviken Ekoln är huvudsakligen omgiven av vidsträckta och uppodlade lerslätter. I västra och nordöstra delarna av kommunen finns stora, flacka skogsområden. I södra delen av kommunen finns skogsområden så som Lunsen och Nåsten och i sydväst finns Fiby urskog. I lerfyllda sprickdalar flyter Fyrisån, Hågaån och Jumkilsån. I det i övrigt flacka landskapet framträder rullstensåsen Uppsalaåsen tydligt, exempelvis vid Viksta stentorg och ett nästan 2 km² stort så kallat kittelfält.[12]
Naturskydd
redigeraÅr 2022 fanns 45 naturreservat i Uppsala kommun.[13] Bland dessa hittas exempelvis Örby hagar som utgörs av gamla betesmarker i en kulturmiljö. Reservatet är även klassat som Natura 2000-område.[14] Fullerö backar är ett annat område med betesmark, där har djur betat sedan 1200-talet. De betande djuren har hållit vegetationen låg, varför ljuskrävande örter och insekter getts möjlighet att växa. Även detta reservat är klassat som Natura 2000-område.[15]
Administrativ indelning
redigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 27 församlingar.
Från 2016 indelas kommunen istället i 36 distrikt.[16]
Tätorter
redigeraUppsala kommuns lokala definition av tätorten Uppsala stämmer inte överens med SCB:s tätortsdefinition.[17]
| Kod | Tätort | 1990 | 1995 | 2000 | 2005 | 2010 | 2015 | 2016 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0656 | Uppsala | 109 497 | 119 979 | 124 036 | 128 409 | 140 454 | 149 245 | 152 617 | 164 535 |
| 0632 | Sävja | 7 869 | 9 441 | 9 434 | 9 414 | 9 684 | 9 723 | 9 718 | 9 914 |
| 0628 | Storvreta | 5 932 | 6 550 | 6 431 | 6 083 | 6 347 | 6 340 | 6 348 | 6 343 |
| 0512 | Björklinge | 3 067 | 3 059 | 3 110 | 3 186 | 3 269 | 3 322 | 3 333 | 3 397 |
| 0524 | Bälinge | 2 309 | 2 201 | 2 050 | 2 166 | 2 437 | 2 406 | 2 420 | 2 583 |
| 0514 | Lindbacken/Brogården (Jälla) | 933 | 1 402 | 2 017 | |||||
| 0654 | Ultuna | 455 | 462 | 1 514 | |||||
| 0596 | Lövstalöt | 891 | 871 | 880 | 982 | 1 046 | 1 399 | 1 434 | 1 458 |
| 0660 | Vattholma | 1 607 | 1 525 | 1 492 | 1 413 | 1 427 | 1 410 | 1 414 | 1 404 |
| 0516 | Vänge | 1 086 | 1 254 | 1 213 | 1 245 | 1 331 | 1 320 | 1 303 | 1 297 |
| 0500 | Almunge | 627 | 675 | 692 | 691 | 813 | 816 | 797 | 887 |
| 0662 | Ytternäs och Vreta | 298 | 349 | 405 | 636 | 775 | 782 | 785 | |
| 0694 | Sydöstra Fullerö | 762 | |||||||
| 0580 | Knutby | 517 | 550 | 568 | 534 | 564 | 705 | 696 | 726 |
| 0592 | Länna | 719 | 725 | 731 | 698 | 685 | 700 | 725 | 680 |
| 0548 | Gunsta | 268 | 374 | 368 | 371 | 380 | 611 | 618 | 632 |
| 0620 | Skyttorp | 554 | 652 | 631 | 664 | 666 | 636 | 643 | 620 |
| 0568 | Järlåsa | 411 | 440 | 436 | 451 | 493 | 515 | 517 | 554 |
| 0556 | Gåvsta | 355 | 385 | 401 | 398 | 549 | 539 | 551 | 552 |
| 0622 | Skölsta | 281 | 344 | 368 | 377 | 535 | |||
| 0530 | Danmark | 453 | 439 | 439 | |||||
| 0526 | Bärby | 215 | 220 | 347 | 344 | 382 | |||
| 0606 | Ramstalund | 279 | 274 | 313 | 311 | 342 | 317 | 356 | |
| 0538 | Funbo | 326 | 323 | 311 | |||||
| 0598 | Marielund (Selknä och Marielund) | 314 | 311 | 301 | |||||
| 0566 | Håga | 312 | 317 | 302 | 319 | 309 | 291 | ||
| 0696 | Vångelsta | 277 | |||||||
| 0650 | Blackstalund | 207 | 210 | 203 | 214 | 262 | |||
| 0590 | Läby | 233 | 244 | 230 | 220 | 231 | 224 | 224 | |
| 0666 | Vårdsätra | 201 | 230 | 237 | 266 | 291 |
- (blankt) Om befolkningen sjunker under 200, blir tätorten i stället en småort.
- Avgränsningen görs vart femte år.
- SCB ändrade metod till 2015
- Beteckningen för T0514 ändrades till Jälla den 19 juni 2017.
- Beteckningen för T0598 ändrades till Selknä och Marielund den 19 juni 2017.
- T0666 Vårdsätra klassades inte längre som en statistisk tätort 2017.
Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)[18]
Styre och politik
redigeraStyre
redigeraUnder mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna med stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Under mandatperioderna 2006–2014 styrdes kommunen av de borgerliga partierna (Alliansen).
Under mandatperioden 2014–2018 styrde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (de rödgröna) med egen majoritet.[19] Efter kommunvalet 2018 tog ett nytt blocköverskridande styre med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna (mittstyret) över makten, då inget block fått egen majoritet och Sverigedemokraterna blivit vågmästare.[20]
Under mandatperioden 2022–2026 styr Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i minoritet. Tillsammans har dessa tre partier en valteknisk samverkan med Utvecklingspartiet Demokraterna.[21]
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994–2006 | S | V | MP | |||
| 2006–2014 | M | L | C | KD | ||
| 2014–2018 | S | V | MP | |||
| 2018–2022 | S | MP | L | |||
| 2022– | S | V | MP | |||
Kommunfullmäktige
redigeraPresidium
redigera| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Klas-Herman Lundgren |
| Förste vice ordförande | S | Carl Lindberg |
| Andre vice ordförande | M | Magnus Åkerman |
Gruppledare
redigera| Gruppledare | ||
|---|---|---|
| Majoritet | S | Erik Pelling |
| Majoritet | V | Tobias Smedberg |
| Majoritet | MP | Linda Eskilsson |
| Majoritet | UP | Stefan Hannah |
| Opposition | M | Therez Almerfors |
| Opposition | C | Ehsan Nasari |
| Opposition | KD | Jonas Segersam |
| Opposition | L | Jennie Claesson |
| Opposition | SD | Kent Kumpala |
Mandatfördelning 1970–2022
redigera| Valår | V | S | MP | FI | SD | SE4V | UPDEM | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 38 | 16 | 17 | 10 |
| 81 | 87,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 5 | 33 | 20 | 10 | 13 |
| 81 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 6 | 33 | 17 | 12 | 13 |
| 81 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 7 | 33 | 15 | 10 | 16 |
| 81 | 89,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 7 | 36 | 11 | 6 | 21 |
| 81 | 90,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 6 | 34 | 1 | 7 | 14 | 19 |
| 81 | 88,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 6 | 31 | 6 | 9 | 12 | 17 |
| 81 | 84,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 5 | 28 | 3 | 7 | 13 | 4 | 21 |
| 81 | 84,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 6 | 34 | 7 | 1 | 4 | 9 | 1 | 19 |
| 81 | 85,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 10 | 24 | 7 | 1 | 4 | 9 | 6 | 20 |
| 81 | 79,68 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 9 | 27 | 6 | 3 | 16 | 6 | 14 |
| 81 | 79,69 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 6 | 21 | 6 | 1 | 8 | 11 | 6 | 22 |
| 81 | 81,81 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 6 | 21 | 11 | 2 | 6 | 8 | 4 | 23 |
| 81 | 84,11 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 8 | 22 | 12 | 2 | 5 | 6 | 7 | 4 | 15 |
| 81 | 85,18 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 9 | 21 | 6 | 2 | 7 | 8 | 8 | 6 | 14 |
| 81 | 86,40 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 11 | 23 | 5 | 8 | 2 | 7 | 5 | 6 | 14 |
| 81 | 82,09 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigeraTotalt har kommunstyrelsen 18 ledamöter, varav sex tillhör Socialdemokraterna, fyra tillhör Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har två vardera medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.[21]
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Erik Pelling |
| Förste vice ordförande | V | Tobias Smedberg |
| Andre vice ordförande | M | Therez Almerfors |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Annika Lindh (S) | ? | 31 oktober 2002[22] | |
| Lena Hartwig (S) | 1 november 2002 | 31 oktober 2006[23] | |
| Gunnar Hedberg (M) | 1 november 2006 | 31 januari 2012[24] | |
| Fredrik Ahlstedt (M) | 1 februari 2012 | 31 oktober 2014[25] | |
| Marlene Burwick (S) | 1 november 2014 | 14 oktober 2018[26] | |
| Erik Pelling (S) | 15 oktober 2018 | ||
Övriga nämnder
redigera| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | V | Hanna Victoria Mörck | S | Pavlos Cavelier Bizas |
| Kulturnämnden | MP | Linda Eskilsson | S | Patrik Hedlund |
| Miljö- och hälsoskyddsnämnden | MP | Klara Ellström | S | Helena Ersson |
| Plan- och byggnadsnämnden | S | Ylva Stadell | V | Anna Johansson Dahl |
| Överförmyndarnämnden | V | Ingrid Burman | C | Lotta Carlberg |
| Utbildningsnämnden | S | Eva Christiernin | MP | Erik Wahlström |
| Idrott- och fritidsnämnden | V | Karolin Lundström | S | Maria Patel |
| Gatu- och samhällsmiljönämnden | S | Rafael Waters | MP | Joachim Höggren |
| Arbetsmarknadsnämnden | S | Mattias Kristensson | V | Monica Lindgren Petersson |
| Namngivningsnämnden | V | Ylva Larsdotter | M | Anna-Karin Westerlund |
| Omsorgsnämnden | S | Asal Gohari | V | Lars Håkan Andersson |
| Äldrenämnden | V | Tobias Smedberg | MP | David Ling |
| Räddningsnämnden | S | Tobias Lundblad | KD | Christian Hermanson |
| Valnämnden | S | Ulrik Wärnsberg | KD | Ingemar Virsén |
Internationella relationer
redigeraUppsala kommun hade i början av 2020-talet ett flertal internationella relationer i syfte att "skapa förutsättningar för att kommunen ska kunna erbjuda bättre och mer kostnadseffektiv service till invånarna, och att Uppsala ska ha en långsiktigt hållbar tillväxt och sysselsättning". Det internationella arbetet hade tre basinriktningar – verksamhetsutveckling, näringsliv och positionering samt bevakning och påverkan. Som en del av det arbetet var kommunen sedan 2015 medlem i Eurocities, en samverkansorganisation för "att stärka storstädernas ställning i EU".[27] Därtill hade kommunen sju vänorter:
 |
Frederiksberg, Danmark. (1947-)[28] |
 |
Tartu, Estland. (1988-)[28] |
 |
Tavastehus, Finland. (1947-)[28] |
 |
Hafnarfjörður, Island. (1947-)[28] |
 |
Bærum, Norge. (1947-)[28] |
 |
Minneapolis, USA.[27] |
 |
Daejeon, Sydkorea.[27] |
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigera
Det lokala näringslivet har under lång tid varit tätt knutet till centralorten där universitetet och statliga verk ligger. I början av 2020-talet var cirka 15 procent av de förvärvsarbetande sysselsatta inom utbildning, 20 procent inom vård och omsorg och fem procent inom tillverkningsindustrin. Inom den offentliga sektorn var de största arbetsgivarna kommunen, regionen (vilket inkluderar Akademiska sjukhuset) samt Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Bland större industrier återfinns bioteknikföretaget Cytiva Sweden AB, läkemedelsbolaget Fresenius Kabi AB och Phadia AB som arbetar med medicinsk utrustning. Universitetet har lockat etableringar av kunskapsintensiva företag till kommun, primärt inom branscherna data och läkemedel. I företagsparken Glunten, (Uppsala Science Park) finns Stiftelsen universitet, näringsliv och samhälle (STUNS) som bildats för att stimulera samarbetet mellan universitet, näringsliv och samhällsorgan så som Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning, Läkemedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Andra större näringsidkare i kommunen var Vattenfall AB och Luftstridsskolan (LSS).[12]
Energi och råvaror
redigera
Under 2010-talet började den traditionella strukturen för produktion av el att förändras. Tidigare fanns generellt ett mindre antal, ofta stora, elproducerande enheter såsom vattenkraftverk och kärnkraftverk som producerade nästan all el vilken sedan överfördes via långa kraftledningar till elanvändarna då dessa kraftverk ofta är placerade långt ifrån tätbebyggda områden. Detta håller dock på att förändras i och med att mer decentraliserad och lokal energiproduktion av olika slag blivit vanligare, bland annat genom teknisk utveckling hos solkraft och vindkraft men även genom lagringsteknik som exempelvis batterier. Uppsala kommun strävar efter en ökad lokal produktion av el för att bidra till övergången till förnybar elproduktionen, men även för att öka resiliensen för det lokala elektriska nätet.[29]
Vattenfall driftsatte vintern 2020 ett batterilager nära Gränby sportfält. Batterilagret ska stötta det lokala nätet för Uppsala stad och har en installerad kapacitet på 20 MWh och en effekt på 5 MW.[30] Vattenfall beskriver lagret som ett "forsknings- och innovationsprojekt som syftar till att utvärdera på vilka sätt man kan utvärdera ett energilager". I och med driftsättning blev Uppsala den första kommunen i Sverige med den här typen av anläggning.[31]
Uppsalas kraftvärmeverk i Boländerna hade tidigare en turbin på 100 MW vilket motsvarade cirka en tredjedel av Uppsala stads maximala effektbehov.[32] En ny byggnad, Carpe Futurum, invigdes i början av 2022[33] vilken eldar biobränslen. Till denna kommer det vara möjligt att ansluta en turbin för 30 MW lokal elproduktion.[32]
En utbyggnad av solceller för elproduktion pågår i Uppsala kommun som har satt som långsiktigt mål solenergi ska täcka 10-15 % av elanvändningen. Etappmål är 30 MW installerad effekt 2020 och 100 MW 2030.[29][uppföljning saknas] Solel producerar dock främst sommartid på Sveriges breddgrader och bidrar inte mycket till elproduktionen på vintern.
Det fanns i början av 2020-talet ingen vindkraft på större skala utbyggd inom Uppsala kommuns gränser, ej heller i Uppsala län som helhet. En framtida utbyggnation kompliceras också, bland annat till följd av Försvarsmaktens intressen samt att många områden i Uppsala kommun har höga natur- eller kulturvärden.[32]
Strömhagsgruvan öppnade 1842 men stängdes efter en kortare tid. År 1942 återupptogs verksamheten, men genom ett nytt gruvhål. Under de två åren driften pågick upptogs 3920 ton prima järnmalm. Verksamhet var åter igång 1952 men upphörde efter två år.[34]
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraI nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av motorvägen på E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Mälartågs regiontåg. Dessutom trafikeras banan norrut av Mälartåg mot Gävle och söderut av SJ, Mälartåg och Stockholms pendeltåg mot Stockholm. Mälartåg har stopp även i Storvreta, Vattholma och Skyttorp. Från Uppsala utgår även Dalabanan, som trafikeras av Mälartåg och SJ, västerut mot Sala.
Från Uppsala utgår riksväg 55 åt sydväst, riksväg 72 åt väster, länsväg 272 åt nordväst, länsväg 290 åt norr, länsväg 288 åt nordöst och länsväg 282 åt öster. De båda senare förbinds av länsväg 273 i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar.
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraKommunen har 247 666 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 4:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Uppsala kommun 1810–2020[35][36] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 36 388 | |||
| 1850 | 41 655 | |||
| 1900 | 59 218 | |||
| 1950 | 93 387 | |||
| 1970 | 129 687 | |||
| 1980 | 146 192 | |||
| 1990 | 167 508 | |||
| 2000 | 189 569 | |||
| 2010 | 197 787 | |||
| 2015 | 210 126 | |||
| 2020 | 233 839 | |||
| Anm: Den 1 januari 2003 avskildes Knivsta kommundel till egen kommun. | ||||
Utländsk bakgrund
redigeraDen 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 47 007, eller 22,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 207 362 den 31 december 2014).[37]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
redigeraDen 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Uppsala kommun 207 362 personer. Av dessa var 36 273 personer (17,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[38]
| Födelseland[38] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
171 089 |
| 2 | Asien: Övriga länder | 4 645 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
4 567 |
| 4 |  Iran |
3 503 |
| 5 |  Irak |
3 049 |
| 6 | Afrika: Övriga länder | 2 992 |
| 7 | Finland |
2 893 |
| 8 | Sydamerika | 1 584 |
| 9 |  Turkiet |
1 423 |
| 10 | Nordamerika | 1 257 |
| 11 |  Tyskland |
1 249 |
| 12 |  Syrien |
1 248 |
| 13 |  Kina |
1 056 |
| 14 | Europa utom EU: Övriga länder | 1 005 |
| 15 |  Polen |
998 |
| 16 |  Thailand |
730 |
| 17 |  Bosnien och Hercegovina |
685 |
| 18 | Norge |
660 |
| 19 |  Afghanistan |
625 |
| 20 |  Somalia |
587 |
| 21 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
557 |
| 22 | Danmark |
293 |
| 23 |  Sovjetunionen |
234 |
| 24 | Island |
212 |
| 25 | Oceanien | 187 |
| 26 | Okänt födelseland | 34 |
Kultur
redigeraKulturarv
redigera
I kommunen finns en av Skandinaviens mest värdefulla kulturmiljöer, Gamla Uppsala. Området var ett religiöst och politiskt centrum på 500-talet. Där hittas exempelvis de tre kungshögarna.[39]
År 2022 fanns 12 statliga byggnadsminnen i kommunen, däribland Uppsala slott[40] med anor från 1500-talet[41] och Botaniska trädgården.[40] Den senare anlades på 1660-talet och skänktes av Gustav III till universitetet 1787.[42]
Kommunvapen
redigeraVapnets blasonering fastställdes 1943 enligt följande: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon (leopard) av guld med röd beväring, därest dylik skall användas.[43]
Mellan 1986 och 2018 användes ett märke som var registrerat med följande blasonering: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon i gult med svart kontur och med röd beväring, därest dylik skall användas. Den svarta konturen och gula färgen stod dock i strid med heraldiska regler om tinkturer och 2018 återtogs det tidigare vapnet.[44]
Uppsalas lejon uppträder första gången som sigill på 1700-talet. Det fastställdes som vapen för Uppsala stad år 1943. Även landskommunerna Björklinge, Bälinge, Gamla Uppsala, Läby och Oland hade haft vapen vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.
Se även
redigeraKällor
redigeraNoter
redigera- ^ Kommunslogans på tillbakagång, Sveriges Television, läs online, läst: 11 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista (på engelska), Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ GeoPostcodes, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”. Statistiska centralbyrån. 11 november augusti 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/. Läst 12 november 2024.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ [a b] ”Uppsala - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uppsala. Läst 12 augusti 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat.html. Läst 13 augusti 2022.
- ^ ”Örby hagar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/orby-hagar.html. Läst 13 augusti 2022.
- ^ ”Fullerö backar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/fullero-backar.html. Läst 13 augusti 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160217025605/https://www.uppsala.se/contentassets/f09f9e6b994f41408c66064a2da8470b/befolkningsstatistik-statistisk-folder-2015.pdf. Läst 1 september 2015. Statistisk folder 2015
- ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2019”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 18 januari 2021.
- ^ ”Så fungerar kommunen”. Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/sa-fungerar-kommunen/. Läst 13 oktober 2015.
- ^ Knutsson, Johan (28 september 2018). ”Här är ”mittenstyrets” nya laguppställning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/de-kan-bli-uppsalas-nya-kommunalrad. Läst 24 november 2018.
- ^ [a b] Minoritetsstyre i Uppsala kommun den kommande mandatperioden Arkiverad 18 oktober 2022 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2022-10-18
- ^ Sveriges Radio, 23 oktober 2001: Annika Lindh slutarLäst 15 februari 2016
- ^ Uppsala kommun, Förtroendevald: Lena Hartwig Läst 15 februari 2016
- ^ Sveriges Radio, 31 januari 2012: Sista dagen för Gunnar Hedberg (M) Läst 15 februari 2016
- ^ Uppsala kommun, Förtroendevald: Fredrik Ahlstedt Läst 15 februari 2016
- ^ Forsell, David (15 oktober 2018). ”Pelling (S) blir kommunstyrelsens nya ordförande”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/pelling-s-blir-kommunstyrelsens-nya-ordforande. Läst 24 november 2018.
- ^ [a b c] ”Så arbetar vi med: Internationella relationer”. Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/sa-arbetar-vi-med-olika-amnen/internationella-relationer/. Läst 12 augusti 2022.
- ^ [a b c d e] ”Vänorter”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418170208/http://www.uppsala.se/sv/Kommunpolitik/Internationellt-arbete/Kontaktorter-och-vanorter/Vanorter/. Läst 17 maj 2014.
- ^ [a b] Energiprogram 2050: För ett energisystem som möter effekt- och materialutmaningarna för ett klimatpositivt Uppsala.. Uppsala kommun. 2018-03-14. sid. 15. https://www.uppsala.se/contentassets/8c70693a41a74dd1a7ca4662f63fcd82/energiprogram-kf-2018-03-15.pdf. Läst 16 oktober 2020
- ^ ”Batterilager i Uppsala”. Vattenfall Eldistribution AB. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201020105843/https://www.vattenfalleldistribution.se/vart-arbete/kapacitetsutmaningen/batterilager/. Läst 12 oktober 2020.
- ^ ”Batterilager i Uppsala | Vattenfall Eldistribution”. www.vattenfalleldistribution.se. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220813155011/https://www.vattenfalleldistribution.se/vart-arbete/kapacitetsutmaningen/batterilager/. Läst 12 augusti 2022.
- ^ [a b c] ”Trygg elförsörjning - Uppsala län”. Länsstyrelsens Meddelandeserie (Länsstyrelsen Uppsala län): sid. 16. 31 augusti 2020. ISSN 1400–4712. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/tjanster/publikationer/trygg-elforsorjning---uppsala-lan.html.
- ^ ”Nya värmeanläggning Carpe Futurum i Uppsala invigd av Vattenfall”. www.energinyheter.se. https://www.energinyheter.se/20220317/26096/nya-varmeanlaggning-carpe-futurum-i-uppsala-invigd-av-vattenfall. Läst 13 augusti 2022.
- ^ ”L1942:1759 GruvområdeÖvrig kulturhistorisk lämning”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/5c35a673-1423-4f9f-888a-6401daeec577. Läst 13 augusti 2022.
- ^ ”Statistiska centralbyrån”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=.[död länk]
- ^ ”DDB UMU”. http://www.ddb.umu.se/folknet.[död länk]
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 16 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ ”Gamla Uppsala museum - Upplandsmuseet”. www.upplandsmuseet.se. https://www.upplandsmuseet.se/gamla-uppsala-museum/. Läst 13 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 13 augusti 2022.
- ^ ”Uppsala kn, FJÄRDINGEN 33:1 UPPSALA SLOTT”. Riksantikvarieämbetet. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21300000013609&page=historik&visaHistorik=true. Läst 13 augusti 2022.
- ^ ”Uppsala kn, KÅBO 25:1 BOTANISKA TRÄDGÅRDEN”. Riksantikvarieämbetet. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21300000013610&page=historik&visaHistorik=true. Läst 13 augusti 2022.
- ^ C.G.U. Scheffer (1967). Svensk vapenbok för landskap, län och städer. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 64. Libris 8079834
- ^ ”Protokoll kommunfullmäktige”. Uppsala kommun. 11 juni 2018. https://www.uppsala.se/contentassets/620cad516a5c4aa3acbefdee990cfcba/protokoll-kf-2018-06-11-justerat-med-bilagor.pdf.
Externa länkar
redigera- Uppsala kommun
Wikimedia Commons har media som rör Uppsala kommun.
