Upplands runinskrifter 932
Runinskrift U 932 är en runsten som nu är uppställd i Universitetsparken bakom Gustavianum i Uppsala, Uppland. Den står tillsammans med åtta andra runstenar: U 489, U 896, U 937, U 938, U 939, U 940, U 943 och U 1011.
Upplands runinskrifter 932 | |
Signum | U 932 |
---|---|
RAÄ-nr | Uppsala 1:1[1] |
Område | Uppland |
Placering | Universitetsparken, Uppsala 59°51′27.65″N 17°37′53.4″Ö / 59.8576806°N 17.631500°Ö |
Tillkomsttid | 1000-talets mitt |
Ristad av | Åsmund Kåresson |
Stenen
redigeraRunstenen avritades 1643 och den fanns då "Vnder Vpsala Domkyrke mur sunnan till". På 1850-talet togs stenen loss ur väggen. Stora partier av runslingorna längs stenens kanter har under tiden blivit bortslagna. Stenen är ristad på tre sidor. På två av dem finns runtexter, på den tredje ornamentik i form av ett kristet kors. Den översatta inskriften följer nedan:
Inskriften
redigera- Sida A (vänstra sidan):
- ᛘᚢᛚᛁ___ᛁᛏᛅᛋᛏᛁᚾᚦᛁᚾᚭ᛫ᛅᚠᛏᛁᛦ᛫ᛋᚢᛅᚱᛏᚼᚦᛅᛒᚱᚢᚱᛋᛁᚾ᛫ᚭᛋᛘᚢᚾᛏᚱ᛫ᛁᚾᚴᛁᛅᛚᛏ[2]
- Sida B (mellersta sidan):
- ᛘᚢᛚᛁ᛫ᛅᚢᚴᚢᛁ__ᛅ_ᛁᚼ___ᛅᛋᛏᚱ᛫ᛅᚢ___᛫ᚦ__ᚼ᛫ᛚᛁᛏᚢᚱᛁᛏᛅ᛫ᛋᛏᛁᚾᚦᛁᚾᚭ᛫ᛅᚠᛏᛁᛦᛋᚢᛅᚱᛏᚼᛅᚠ___ᚴ_ᛋᚢᚦᚱᛒᛁ[2]
- Sida A: Muli ... ... [r]etta stæin þenna æftiR Svarthaufða, broður sinn. Asmundr. Ingiald/Ingialdr.[3]
- Sida B: Muli ok Gunn...(?) o[k] Ig[ulf]astr(?) o[k] ... ... þ[au]n letu retta stæin þenna æftiR Svarthauf[ða by]gg[i i] Suðrby.[3]
- Sida A: "Mule ... uppreste denna sten efter Svarthövde, sin bror. Åsmund. Ingjald."[3]
- Sida B: "Mule och ... de lät uppresa denna sten efter Svarthövde (som bodde i) Söderby."[3]
Det finns flera Söderby nära Uppsala. Man vet inte vilken av platserna som runtexten åsyftar. Runstenen är skapad av runmästaren Åsmund Kåresson. Med sina tre ristade sidor liknar den U 884 som också är signerad av Åsmund.[4]
Bildgalleri
redigera-
U 932, vänster sida.
-
U 932, höger sida.
-
U 932, komposition, år 2009
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ Riksantikvarieämbetet - Fornsök, Uppsala 1:1
- ^ [a b] Unicode stöd för runor behövs i din webbläsare
- ^ [a b c d] Projektet Samnordisk runtextdatabas
- ^ Källström, Magnus (2007). Mästare och minnesmärken. ISBN 978-91-85445-64-6