Tugtupit
Tugtupit är ett sällsynt berylliumaluminiumtektosilikat. Den innehåller även natrium och klor och har formeln Na4(AlBeSi4O12)Cl[2] och ingår i fältspatoidmineralgruppen med kiseldioxidbrist. Den förekommer i höga alkaliska inträngande magmatiska bergarter. Tugtupit har fått dess namn efter dess inuitiska namn Tuttupit, som betyder renblod.[3]
| Tugtupit | |
 | |
| Kategori | Tektosilikat |
|---|---|
| Strunz klassificering | 9.FB.10 |
| Kemisk formel | Na4(AlBeSi4O12)Cl |
| Färg | Vit, rosa, röd, blå, grön |
| Kristallstruktur | Tetragonal |
| Spaltning | Ingen |
| Brott | Konchoidalt, ojämnt |
| Hårdhet (Mohs) | 4 |
| Glans | Glasaktig, fet |
| Refraktion | 1,496-1,502 |
| Ljusbrytning | Enaxlig (+) |
| Dubbelbrytning | δ = 0,006 |
| Pleokroism | Dikroism, måttligt lilaröd till orangeröd |
| Transparens | Genomskinlig till opak |
| Fluorescens | SWUV: inert till starkt rött till orangerött LWUV: inert eller röd till orangeröd |
| Specifik vikt | 2,36 |
| Referenser | [1] |
Egenskaper
redigeraTugtupite är tenebresent och delar mycket av dess kristallstruktur med sodalit och de två mineralerna finns ibland tillsammans i samma prov. I dagsljus varierar färgen från vit till svagt rosa och till djupt rosafärgad mot rött.[4] Den har en Mohs hårdhet på 4 och en specifik vikt på 2,36, samt har röd fluorescens under ultraviolett bestrålning.
Förekomst
redigeraTugtuplit upptäcktes första gången 1957 i Ilimaussaq på sydvästra Grönland[5] där Kvanefjeldprojektet bedrivs.
Tugtupit har endast hittas på två platser till nämligen i Lovozero Massif på Kolahalvön i Ryssland och Mt St Hilaire i Québec, Kanada.[6]
U.S. Geological Survey rapporterar dock att i Nepal hittades tugtupit (liksom jaspis och nefrit) i stor utsträckning i de flesta floderna från Bardia till Dang.[7]
Användning
redigeraDen används av lokala inuitkonstnärer och även som ädelstenar.[8]
Se även
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tugtupite, 18 januari 2024..
Noter
redigera- ^ Mineralienatlas
- ^ ”Tugtupite: Tugtupite mineral information and data”. Mindat.org. http://www.mindat.org/min-4044.html. Läst 16 maj 2011.
- ^ http://www.athropolis.com/arctic-facts/fact-tugtupite.htm
- ^ Herb Yeates. ”Tugtupite”. Photo gallery: Fluorescent minerals from the alkaline complex at Ilímaussag Greenland. Arkiverad från originalet den 5 november 2011. https://web.archive.org/web/20111105195716/http://luminousminerals.com/greenland/tugtupite.shtml. Läst 11 januari 2013.
- ^ ”Tugtupite Mineral Data”. Webmineral.com. http://webmineral.com/data/Tugtupite.shtml. Läst 16 maj 2011.
- ^ Normand, Charles; Tarassoff, Peter (2006). Mineralogy and geology of the Poudrette quarry, Mont SaintHilaire, Quebec. Mineralogical Association of Canada. https://www.mcgill.ca/redpath/files/redpath/guidebook_4a_final2.pdf. Läst 12 mars 2022
- ^ Johnson, Gabe (Oktober 2006). 2006 Minerals Yearbook. United States Geological Survey. sid. 5. http://minerals.usgs.gov/minerals/pubs/country/2006/myb3-2006-bt-np.pdf. Läst 17 maj 2011.
- ^ Gemstones: Properties, Identification and Use By Arthur Thomas
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Tugtupit.
