Trumpetare (fåglar)

	Trumpetare
	Gråvingad trumpetare (Psophia crepitans)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tran- och rallfåglar; Gruiformes
Familj	Psophiidae
Släkte	Trumpetare; Psophia
Vetenskapligt namn
	§ Psophia
Auktor	Linné, 1758
Utbredning
Synonymer
	Agami; Trumpetarfåglar; Sprakfåglar

Uppslagsordet ”Agami” leder hit. För andra betydelser, se Agamihäger.

Trumpetare (Psophia) är enda släktet i familjen Psophiidae inom ordningen tran- och rallfåglar.^[2] Släktet förekommer i Amazonflodens område från östra Peru till Guyana och mellersta Brasilien.

Utseende

Alla släktets arter har en näbb som är något kortare än huvudet, och som är något sammantryckt från sidorna, med nedböjd spets och genombruten skiljevägg mellan näsborrarna. Deras vingar är korta och välvda, med fjärde pennan längst och långa armpennor. Överarmen räcker inte bakom höftskålen. Stjärten är kort och döljs av de förlängda övre stjärttäckarna. Fjädrarna är mycket stora, på huvudet och halsen sammetslika, undertill dunartade. Benen är höga, med långa, framtill och baktill sköldbetäckta fötter. Tårna är korta och försedda med skarpa, spetsiga och böjda klor. Av framtårna är den yttre och den mellersta förenade vid roten medelst en liten hud. Baktån når bara med spetsen marken.

Läte

Trumpetare kan utstöta hesa och djupa läten, som enligt gammal tro och hävd inte tycktes komma från huvud eller hals. Det gav fågeln länge ett rykte som "buktalarfågel".^[3]

Systematik

Vanligtvis urskiljs tre arter trumpetare med underarter enligt följande:^[2]

Gråvingad trumpetare (Psophia crepitans)
- P. c. crepitans
- P. c. napensis
- P. c. ochroptera
Vitvingad trumpetare (Psophia leucoptera)
Mörkvingad trumpetare (Psophia viridis)
- P. v. viridis
- P. v. dextralis
- P. v. obscura

Tidigare fördes ochroptera till vitvingad trumpetare, men genetiska studier visar att den står närmare gråvingad trumpetare.^[4] IUCN och Birdlife International behandlar istället taxonet ochroptera som egen art, liksom obscura och dextralis.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Psophiidae, 1904–1926.

Noter

^ Nordisk Familjebok, 1904, sid 321/322. (läst 2011-10-14)
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
^ Georges baron Cuvier: The Animal Kingdom – Vol. I, Aves. London, 1829, sid 143. Läst 2012-08-02. (engelska)
^ Ribas, Aleixo, Nogueira, Miyaki and Cracraft. 2011. A palaeobiogeographic model for biotic diversification within Amazonia over the past three million years Proceedings of the Royal Society

[1] Nordisk Familjebok, 1904, sid 321/322. (läst 2011-10-14)

[CC-2] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01

[3] Georges baron Cuvier: The Animal Kingdom – Vol. I, Aves. London, 1829, sid 143. Läst 2012-08-02. (engelska)

[4] Ribas, Aleixo, Nogueira, Miyaki and Cracraft. 2011. A palaeobiogeographic model for biotic diversification within Amazonia over the past three million years Proceedings of the Royal Society

[2]

[1]

[3]

[4]