Större niltava
Större niltava[2] (Niltava grandis) är en asiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]
Större niltava Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Flugsnappare Muscicapidae |
Släkte | Niltava |
Art | Större niltava N. grandis |
Vetenskapligt namn | |
§ Niltava grandis | |
Auktor | (Blyth, 1842) |
Utseende och läten
redigeraStörre niltava är som namnet antyder störst bland niltavorna, med kroppslängden 20–22 cm störst bland de asiatiska flugsnapparna. Förutom storleken ger fågeln ett trögt och satt intryck. Hanen är helt blå i olika nyanser: mörkblå ovan, ljusare på nacke, hjässa och övergump samt blåsvart under. Honan är brun med ljusblå fläck på sidan av halsen och beigeaktig strupe. Sången är en stigande serie med tre till fyra visslande toner. Bland lätena hörs raspiga och skallrande ljud, men även ett mjukt "chu-ii".[4]
Utbredning och systematik
redigeraStörre niltava delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]
- Niltava grandis grandis – förekommer i Himalaya (Nepal till norra Myanmar, södra Kina och norra Indokina)
- Niltava grandis griseiventris – förekommer i södra Kina (sydöstra Yunnan)
- Niltava grandis decipiens – förekommer på Malackahalvön och Sumatra
- Niltava grandis decorata – förekommer i södra Laos (Langbian Plateau)
Levnadssätt
redigeraStörre niltava förekommer i tät, högvuxen och fuktig bergsskog på mellan 900 och 2565 meters höjd. Den ses mestadels i skogens mellanskikt för att ibland falla ner till marken. Fågeln lever av små till medelstora ryggradslösa djur och bär, ibland även stora syrsor och små ormar. Den häckar mellan februari och juli och bygger ett rätt stort skål- eller kupolformat bo som placeras upp till sex meter ovan mark bland mossa på ett träd eller en stenbumling, bland stenar eller i ett hål i en vägg eller jordbank. Arten är stannfågel och höjdledsflyttare som söker sig till lägre regioner vintertid.[4][5]
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt ovanlig till ganska vanlig.[6]
Namn
redigeraNiltava kommer från namnet på praktniltavan (N. sundara) på nepalesiska, Niltau.[7]
Noter
redigera- ^ [a b c] Birdlife International 2024 Niltava grandis (på engelska). Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:396, ISBN 978-1-84330-746-4
- ^ Clement, P. (2018). Large Niltava (Niltava grandis). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59105 29 november 2018).
- ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör större niltava.
- Wikispecies har information om Niltava grandis.
- Läten på xeno-canto.org