Sponton
Sponton, även handpik eller halvpik, var ett förr använt stångvapen för infanteriet eller flottan[1] i form av en kortare pik (en "halvpik"), en senare variant av bardisanen, som var cirka två meter lång, med bladformad stålspets. Spontonen var under 1600- och 1700-talen ett befäls- och värdighetstecken för infanteriofficerare.
Sverige
redigeraÅr 1698 fastställdes det att alla officerare skulle ha halvpikar, 5 aln långa och av samma modell med bruna skaft.[2] Spontonen slutade att användas 1791.[3]
Källor
redigera- Svensk uppslagsbok 1955
- ”Handpik”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). saob.se. 1930. https://www.saob.se/artikel/?seek=handpik&pz=1#U_H201_133047. Läst 18 juli 2023.
- ”Halvpik”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). saob.se. 1930. https://www.saob.se/artikel/?seek=halvpik&pz=1#U_H1_192395. Läst 18 juli 2023.
Noter
redigera- ^ Karolinska uniformer och munderingar åren 1700 till 1721 sid 173. Anders Larsson. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 9789188573438
- ^ Karolinska uniformer och munderingar åren 1700 till 1721 sid 253. Anders Larsson. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 9789188573438
- ^ Sponton i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Sponton.