Slaget vid Hjerpe skans
Slaget vid Hjerpe skans var en del av det jämtländska fälttåget under det dansk-svenska kriget 1808–1809 då dansk-norska trupper anföll Sverige den 10 juli 1809 under befäl av generalmajor von Krogh. Detta på order av danske prinsen Christian August, som var befälhavare i Norge. Från Trondhjems amt ryckte man med 1800 män in i Jämtland och med 1400 in i Härjedalen. Inga svenska trupper stod vid gränsen. Trupperna i Jämtland ryckte den 16 juli fram till Hjerpe skans, som då hade övergivits av de svenska trupperna.
| Slaget vid Hjerpe skans | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Dansk-svenska kriget 1808–1809 | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige
|
 Danmark-Norge
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Georg Carl von Döbeln
|
Generalmajor von Krogh
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 900 | 1800 man | ||||||
Det föll på generalmajor Georg Carl von Döbeln, befälhavare för Norra arméns svenska fördelning med kvarter i Härnösand, att möta anfallet. Helsinge regemente skickades fram, men det utgjordes endast av en bataljon på 280 man. Döbeln beordrade också att den i Gävle förlagda landtvärnsbataljonen i Dalarna skulle bege sig till Härjedalen.
Den 24 juli beslutade Döbeln att gå till anfall, även om han endast hade 900 man till förfogande. Det dansk-norska befälet begärde dock förhandlingar, då den danske prinsen Christian August valts till svensk kronprins. Döbeln beviljade vapenstilleståndet mellan Mörsil och Bleckåsen, den 25 juli, med villkoret att de dansk-norska trupperna skyndsamt skulle återvända till Norge.
Därmed blev detta ett mycket kort och fredligt fälttåg.