Stavsnäs

	Stavsnäs
	Tätort
	Stavsnäs vinterhamn
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Kommun	Värmdö kommun
Distrikt	Djurö distrikt,; Värmdö distrikt
Koordinater	59°16′7″N 18°40′41″Ö / 59.26861°N 18.67806°Ö
Area	985 hektar (2023)
Folkmängd	1 898 (2023)
Befolkningstäthet	1,93 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Riktnummer	08
Tätortskod	T0324
Beb.områdeskod	0120TB120 (1970–)
Geonames	2674343
	Ortens läge i Stockholms län Ortens läge i Stockholms län
	Wikimedia Commons: Stavsnäs
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Ej att förväxla med Stavnäs.

Stavsnäs är en tätort i Djurö socken i Värmdö kommun. Stavsnäs ligger cirka 40 kilometer öster om Stockholm.

Stavsnäs ligger längst ut på Fågelbrolandets nordöstra udde i Stockholms mellanskärgård.

Historia

Stavsnäs by omnämndes första gången i skrift 1410, och var vid den tiden sannolikt inte mer än ett par närliggande gårdar som dragit nytta av den goda jordmånen och den skyddade hamnen i Byviken. De få invånarna levde av fiske och jordbruk, och några arbetade även som lotsar. I början av 1600-talet finns byn med på lantmätaren Sven Månssons kartor över området, och hade då expanderat längs den nuvarande Allévägen. På 1844 års laga skifteskarta hade åkerskiften skapats österut bort mot Östersjöviken, på det så kallade Bottkroksgärdet. På åkrarna odlades framför allt potatis, spannmål kunde man byta sig till tack vare den rikliga tillgången på fisk.

Stavsnäs bys historiska utveckling präglas inte minst av närheten till två av stormaktstidens viktigaste seglingsleder in till Stockholm, vilka båda passerade sundet mellan Stavsnäs och Djurö (dåvarande Skepparön) där det fanns en tullbom. I det närbelägna Djurhamn fanns sedan slutet av 1400-talet också en livlig örlogshamn. Ibland var detta geografiska läge negativt. Den danska flottan angrep 1612 Stavsnäs och andra kringliggande byar under Kalmarkriget, och den ryska flottan brände 1719 ned byn under Rysshärjningarna. Men i fredligare tider medförde handelssjöfarten i regel goda inkomster.

1865 fick Stavsnäs ångbåtsförbindelser när Ångbåtsbolaget Strömma Kanal startade reguljär trafik från Stockholm via Baggensstäket, Kolström och Strömma Kanal, vissa dagar i veckan med Sandhamn som slutdestination. I och med detta började folk från Stockholm uppföra sommarvillor, som med sina glasverandor och utsirade snickerier blev ett annorlunda inslag bland den äldre allmogebebyggelsen. 1877 tillkom en lanthandel och några år senare varmbadhuset, bägge belägna vid Byviken. Den ökande strömmen av sommargäster innebar också att två pensionat och ett hembageri startades. Varmbadhuset och pensionaten är i dag nedlagda och ombyggda till privatbostäder, medan hembageriet drivs vidare som konditori och restaurang. I den forna lanthandeln huserar sedan 1973 Skärgårdsmuseet.

I början av 1930-talet stod landsvägen ut till Stavsnäs klar och därmed fick byn också bussförbindelser. På några få år konkurrerade bussarna ut ångbåtstrafiken, som lades ned. Båttrafiken ut till öarna blev kvar och flyttades till den nyanlagda Vinterhamnen. Vinterhamnen ligger i ett blåsigt och utsatt läge vid Nämdöfjärden, vilket har den fördelen att det är lätt att gå in med större fartyg samt att isen sällan lägger sig vintertid. Allt fler sommarhus byggdes under efterkrigstiden i och kring Stavsnäs, samtidigt som traditionella näringar som jordbruk och fiske i princip upphörde. 1967 uppfördes ett köpcentrum invid landsvägen på Stavsnäs gärde, och ett större område med modern bebyggelse för permanentboende utvidgade sig successivt söderut mot Höl. I Stavsnäs by har ett fåtal modernare hus byggts i och med tomtavstyckningar.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Stavsnäs 1970–2020^[4]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1970	451
1975	538
1980	590
1990	618	49
1995	626	50
2000	726	51
2005	727	55
2010	810	57
2015	1 784	981
2020	1 871	971
Anm.: Ny tätort 1970. I tätortens område utvidgade 2015 med områdena som utgjort småorterna Höl, Hölö, Barnvik och Hässelmara

Samhället

Stavsnäs består av tre olika delar med sinsemellan olika karaktär: Stavsnäs by, Stavsnäs vinterhamn och Stavsnäs gärde. Stavsnäs by är den äldsta delen av orten, med anor från medeltiden. Byn består av blandat permanentboende och fritidsbebyggelse som uppfördes kring sekelskiftet 1900, utefter smala slingrande grusvägar. I byn ligger den så kallade sommarhamnen (Byviken) och badstranden Östersjöviken. Söder om länsväg 222 ligger en nyare del, Stavsnäs gärde, med köpcentrum, villor, kedjehus och hyreshus för permanentboende, uppförda från 1960-talet och framåt. Stavsnäs vinterhamn, slutligen, är en året-runt-hamn anlagd på 1930-talet, som tjänar som knutpunkt för kommunikationer och lokal handelssjöfart för mellanskärgården. I hamnområdet finns omfattande parkeringsanläggningar, sjömack, marinverkstad, restaurang, godsterminal, en större gästhamn för fritidsbåtar mm.

Stavsnäs by har länge ansetts som en skyddsvärd skärgårdsmiljö och liggande detaljplan innebär en långtgående reglering av befintlig bebyggelse samt att byn i stort sett betraktas som färdigbyggd^[5]. Även för området kring vinterhamnen har en detaljplanereglering genomförts, i syfte att möjliggöra en expansion med gästhamn, vandrarhem m.m. I Värmdö kommuns långtidsplanering utpekas Stavsnäs som ett av kommunens framtida tätortscentra.

Kommunikationer

Till Stavsnäs tar man sig genom att köra länsväg 222 från Nacka eller med SL-buss nummer 433 eller 434 från Slussen i centrala Stockholm. Det finns sedan 1937 ingen reguljär båtförbindelse mellan Stockholm och Stavsnäs. Med utgångspunkt i Stavsnäs Vinterhamn bedriver flera rederier passagerartrafik till bland annat Sandhamn, Nämdö och Runmarö.

Sevärdheter

I Stavsnäs finns Skärgårdsmuseet, kiosk, båtmack, restauranger, konditori, skärgårdsbutik, hembygdsgård, köpcentrum samt två hållplatser för SL-bussar till Slussen i Stockholm. I Fyrhuset samt Byskolan bedrivs kulturverksamhet för alla åldrar. Söder om vinterhamnen, på Hölö, ligger Evert Taubes klassiska sommarställe Sjösala, varav delar fortfarande är i familjen Taubes ägo. Taubes villa vid Orrbergets fot brändes 1969 ned av en förvirrad person, Mona Wallén-Hjerpe, men hans lilla ursprungliga "skjul" vid vattnet finns kvar och är restaurerat.

I Stavsnäs by finns flera sevärda byggnader. Den Lundqvistska gården är en av Värmdös bäst bevarade parstugor från 1700-talet. Bland de sommarvillor i så kallad schweizerstil som tillkom under 1800-talets senare del kan nämnas Lundbergska villan, Ahlinska villan och Varmbadhuset. Det tidiga 1900-talets nationalromantiska stil kan nämnas med Susegårda, ritat av Ferdinand Boberg, och Ellensvik, ritat och inrett åt mecenaten Hans von Heland av nationalmålarna Carl Larsson, Bruno Liljefors och Anders Zorn.

Litteratur

Aspfors, Johan (2004) Stavsnäs By - en kulturhistoriskt värdefull miljö i Värmdö kommun. Gustavsberg: Värmdö kommun, Kulturnämnden.
Jerhammar, Gisela (1999) Stavsnäs by - en rundvandring. Stavsnäs: Föreningen Stavsnäs By.
Schoerner, Katarina & Boj, August (2008) Mötesplats Djurhamn. Djurhamn: Projektet Vasakungarnas Djurhamn.

Källor

^ [a b] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 3 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822213823/http://www.varmdo.se/byggaboochmiljo/planarbete/gallandedetaljplaner/fagelbrolandet/listadpfagelbrolandet/stavsnasbyd193/planhandlingarstavsnasby.4.3f360f81154baabbb53642b.html. Läst 12 juli 2017.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Stavsnäs.
Bilder & media
Skärgårdsmuseet

[022a71422de46252bdc4a419d39f9938c0dfb398-1] [a b] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5febb9816cbc37e901540b5c5572b6bd5d3e0ba6-2] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 3 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-4] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[5] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822213823/http://www.varmdo.se/byggaboochmiljo/planarbete/gallandedetaljplaner/fagelbrolandet/listadpfagelbrolandet/stavsnasbyd193/planhandlingarstavsnasby.4.3f360f81154baabbb53642b.html. Läst 12 juli 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]