Sibbarps socken
Sibbarps socken i Halland ingick i Faurås härad, ingår sedan 1971 i Varbergs kommun och motsvarar från 2016 Sibbarps distrikt.
Sibbarps socken Socken | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Halland |
Härad | Faurås härad |
Kommun | Varbergs kommun |
Bildad | medeltiden |
Area | 63 kvadratkilometer |
Upphov till | Sibbarps landskommun Sibbarps församling |
Motsvarar | Sibbarps distrikt |
Tingslag | Hallands mellersta domsagas tingslag (–) Årstads och Faurås tingslag (–) Faurås tingslag (–) |
Karta | |
Sibbarps sockens läge i Hallands län. | |
Koordinater | 57°01′38″N 12°32′31″Ö / 57.02722222°N 12.54194444°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 1487 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Sibbarps distrikt |
Redigera Wikidata |
Socknens areal är 63,03 kvadratkilometer, varav 60,08 land.[1] År 2000 fanns här 676 invånare.[2] Kyrkbyn Sibbarp med sockenkyrkan Sibbarps kyrka ligger i socknen. Det gör även Ästad vingård, vars restaurang Äng kom med i Michelinguiden 2021.[3]
Administrativ historik
redigeraSibbarps socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Sibbarps församling och för de borgerliga frågorna till Sibbarps landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Tvååkers landskommun som 1971 uppgick i Varbergs kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Sibbarp-Dagsås församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Sibbarp, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Faurås härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.[5][6]
Geografi och natur
redigeraSibbarps socken ligger norr om Falkenberg och norr om Ätran. Socknen är sjörik kuperad skogsbygd i norr och öster och har odlade dalbygder i söder.[7][8][1]
De största insjöarna är Skärsjön som delas med Grimetons och Dagsås socknar, Byasjön som delas med Dagsås socken, Ottersjön som delas med Dagsås socken, Valsjön som delas med Grimetons och Rolfstorps socknar samt Älvasjön.
De västra delarna av socknen domineras av röd gnejs medan de östra domineras av grå gnejs. I bland annat Stegared förekommer amfibolit. Församlingen är relativt kuperad med ett stort antal kullar med en topphöjd på upp till omkring 180 meter över havet. I Angryd häckar tornfalk och i Högryd har bivråk häckat.
Det finns hela sju naturreservat i socknen: Nabben som delas med Rolfstorps socken och Skogsbo ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Toppbjär som delas med Grimetons socken, Mjällbjär som delas med Köinge socken i Falkenbergs kommun, Långanskogen, Slättagärde och Valaklitt är kommunala naturreservat.
I Risen fanns förr ett gästgiveri.[9]
Området domineras av små och medelstora jordbruk. En del mindre industrier har finns eller har funnits i socknen, som en fiskkonservfabrik, lådfabrik, sågverk och fabrik för smördrittelstillverkning.
Fornlämningar och historia
redigeraFrån stenåldern finns flera boplatser, från bronsåldern spridda högar, gravrösen och stensättningar och från järnåldern gravar. Offerkällan Asmunds källa finns här.[7][8][10][11]
Under medeltiden fanns järnutvinning i Järnvirke, liksom i närliggande Järnmölle, Tvååker. I Folkared har ett sirligt korsformat spänne från 1400-talet hittats. Vid Byasjön finns av ruiner av det vallomgivna stenhuset Truedsholm, anläggningen förekommer enbart på danska kartor från 1500-talet.[12]
Mellan 1927 och 1975 fanns Sibbarps JUF i socknen. Föreningen hade under 1960- och 1970-talet ett damvolleybollag som spelade i division I (nuvarande elitserien) under totalt fyra säsonger.[13][14][15], medan herrlaget som bäst spelade i näst högsta serien. Volleybollen hade, som på många andra platser, kommit till socknen genom 4H-rörelse[16][17]
Namnet
redigeraNamnet (cirka 1300 Sigbiorna-thorp) kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller mansnamnet Sigbjörn (Sibbe). Efterleden är torp, 'nybygge'.[18][8]
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Sibbarps socken 1810–1990 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 646 | |||
1820 | 630 | |||
1830 | 682 | |||
1840 | 718 | |||
1850 | 860 | |||
1860 | 1 079 | |||
1870 | 1 225 | |||
1880 | 1 281 | |||
1890 | 1 098 | |||
1900 | 1 017 | |||
1910 | 965 | |||
1920 | 1 025 | |||
1930 | 993 | |||
1940 | 942 | |||
1950 | 903 | |||
1960 | 820 | |||
1970 | 710 | |||
1980 | 712 | |||
1990 | 701 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet |
Kända personer från Sibbarp
redigera- Birgit Finnilä
- Gärda Svensson, första kvinnliga riksdagsledamoten för bondeförbundet
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Sibbarp socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Michelin guide: ÄNG
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Sibbarp socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Hallands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Risen, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Sibbarps socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sibbarps socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Sibbarp 44:1, Riksantikvarieämbetet.
- ^ Uno Larsson, Bodil Erlandsson och Stefan Gustafsson (1993). Sibbarp och Dagsås. Varberg: Utsikten
- ^ Hallands indrottsförbund (1993). Hallands idrottshistoria - Ett hopp från dåtid till nutid. Örkelljunga: Bokförlaget Settern. ISBN 91-7586-406-1
- ^ ”MARATHONTABELL VOLLEYBOLL 1963 - 2019/20 ELITSERIEN DAMER”. Svenska volleybollförbundet. 20 april 2020. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221026174820/https://www.volleyboll.se/globalassets/svenska-volleybollforbundet-volleyboll/dokument/om-sporten-historik/marathontabell-efter-grundserien-201920-d.pdf. Läst 25 oktober 2022.
- ^ ”Historia”. 4H Halland. https://www.4h.se/halland/historia/. Läst 26 oktober 2022.
- ^ Micael Andersson (13 juni 2021). ”Sibbarp – en gång ett aktat namn i volleybollens elitskikt”. Hallands Nyheter. https://www.hn.se/nyheter/varberg/sibbarp-en-g%C3%A5ng-ett-aktat-namn-i-volleybollens-elitskikt-1.49104081. Läst 26 oktober 2022.
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
redigera- Ulf Larsson, red (1993). Sibbarp och Dagsås - Kulturbygd med härliga höjder, betagande bokskog och trolska sjöar. Kristianstad: Utsikten. ISBN 91-971707-4-7
Externa länkar
redigera- Arkiv relaterade till Sibbarps socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Sibbarps socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Sibbarps socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Sibbarps socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Sibbarps socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Sibbarps socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- Sibbarp-Dagsås sockensida och hembygdsförening