San Lorenzo in Lucina är en mindre basilika i centrala Rom. Den är helgad åt martyren Laurentius. I ett av kyrkans sidokapell bevaras en del av det halster på vilket Laurentius led martyrdöden år 258. Lucina syftar på en romersk kvinna som härbärgerade Marcellus I i sitt hem under kejsar Maxentius förföljelser mot de kristna.

San Lorenzo in Lucina
Kyrka
Exteriören med kampanilen och portiken.
Exteriören med kampanilen och portiken.
Land Italien Italien
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling San Lorenzo in Lucina
Plats Piazza di San Lorenzo in Lucina
Invigd 300-talet
Interiören.
Interiören.
Interiören.

Byggnadshistoria

redigera

Den första kyrkan på platsen uppfördes på 300-talet. Damasus I (366–384) valdes till påve i denna byggnad. Hadrianus I lät restaurera kyrkan 780, och en fullständig ombyggnad företogs av Paschalis II, efter att normanderna under Robert Guiscard 1084 hade skövlat Rom.

Paulus V gav 1606 kyrkan åt Francesco Caracciolo, som hade grundat orden Chierici regolari Minori, de så kallade Caracciolini. I mitten av 1600-talet undergick kyrkobyggnaden en omfattande ombyggnad; Cosimo Fanzago fick i uppdrag att ge interiören en barockdräkt. Ytterligare restaureringar genomfördes av Andrea Busiri Vici på 1850-talet. 1927 återställdes portikens medeltida utseende.

Interiören hyser bland annat Berninis byst av den portugisiske läkaren Gabriele Fonseca (död 1668), påve Innocentius X:s livmedikus.[1]

Referenser

redigera
  1. ^ Bertozzi 1995, s. 12.

Tryckta källor

redigera
  • Bertozzi, Francesca. ”San Lorenzo in Lucina” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (2): sid. 6–17. ISSN 1126-6546. 
  • Dell'Osso, Carlo et al., Perinsigne basilica di San Lorenzo in Lucina. Roma: Tipografia Impero 1999.
  • Tylenda, Joseph N. (1993) (på engelska). The Pilgrim's Guide to Rome's Principal Churches. Collegeville, Minnesota: Liturgical Press. ISBN 0-8146-5016-3 

Externa länkar

redigera