Revir

Den här artikeln handlar om revir hos djur. För revir i det svenska skogsbruket, se Revir (skogsförvaltning).

Inom etologin är ett revir ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. De vanligaste anledningarna att försvara ett revir är reproduktion, föda och skydd. Beroende på förutsättningarna uppvisas olika grad av aggression och mot olika inkräktare i reviret. En hane som håller lek- eller parningsrevir för att få para sig med så många honor som möjligt lägger ofta mycket energi på att jaga bort andra hanar främst av den egna arten. De arter som försvarar revir för att skydda sin avkomma är oftast mest aggressiva mot sådana djur som utgör mest hot mot deras avkomma, de arter som försvarar födorevir gör det oftast med mest energi mot arter som äter samma typ av föda, ofta inklusive den egna arten. Ett och samma revir kan tjäna flera funktioner samtidigt.

Det finns 6 varianter av fåglarnas revir :

Typ A: Ett område där alla aktiviteter förekommer, t.ex. uppvaktning, parning, bosättning och matsökning. Vanligt hos sångfåglar.

Typ B: Ett parnings- och bosättningsområde där alla avelsaktiviteter förekommer, men de flesta matrelaterade områden är någon annanstans.

Typ C: Ett bosättningsområde som inkluderar boet plus ett litet område runt det. Vanligt hos koloniala vattenfåglar.

Typ D: Ett parningsområde. Den typ av revir som försvaras av hanar hos lekande arter.

Typ E: Övernattningsområde.

Typ F: Vinterrevir som omfattar bosättnings och foderområden. Det kan vara likvärdigt (när det gäller plats) med revir typ A, eller för flyttande art med övervintringsplatsen.

Det förekommer att flera reproducerande par har sina revir väldigt nära varandra eller till och med överlappande och vinner på så sätt ett ökat skydd. Sådana kombinationer av revir kan bestå av en art eller flera samarbetande arter.

Försvar

Ett revir kan innehas av en individ, ett par eller en grupp.

Inom en och samma art kan finnas olika beteenden. Till exempel, rödrävar (Vulpes vulpes) skapar antingen stabila hemrevir inom vissa områden eller vandrar utan fast bosättning.

Territorier kan variera med tid (säsong), till exempel försvarar rödhakar territorier som par under häckningssäsongen, men som individer under vintern. Resurstillgänglighet kan orsaka förändringar i territorialitet, till exempel vissa nektarsamlare försvarar reviret endast på morgonen när växterna är rikast på nektar. Hos arter som inte bildar par är hanars och honors revir ofta oberoende varandra, dvs. hanar försvarar territorier endast mot andra hanar och honor endast mot andra honor. I det här fallet, om arten är polygyn, överlappar hanens territorium flera honors revir, medan i vid polyandri är situationen omvänd.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Territory (animal), 11 november 2014.