Quercus mongolica
Quercus mongolica[2] är en bokväxtart som beskrevs av Fisch. och Carl Friedrich von Ledebour. Quercus mongolica ingår i släktet ekar och familjen bokväxter.[3][4]
| Quercus mongolica Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Bokordningen Fagales |
| Familj | Bokväxter Fagaceae |
| Släkte | Ekar Quercus |
| Art | Quercus mongolica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Quercus mongolica | |
| Auktor | Fisch. ex Ledeb. |
| Synonymer | |
|
Quercus sessiliflora var. mongolica Quercus mongolica var. typica Quercus mongolica f. typica | |
Några exemplar kan bli 20 eller sällan 30 meter höga.[1]
Arten förekommer i nordöstra Asien. Den hittas i östra Ryssland, östra Kina, Mongoliet, Japan och på Koreahalvön. Den växer i låglandet och i bergstrakter mellan 200 och 2500 meter över havet. Quercus mongolica introducerades i Europa. Arten kan ingå i lövskogar med lövträd som Acer pseudosieboldianum, Acer mono, Tilia amurensis eller olika askar samt i blandskogar med arter av tallsläktet. Quercus mongolica är vanligen ett av de talrikaste träden i dessa skogar.[1]
Arten föredrar måttliga väderförhållanden men den kan uthärda regnrika somrar och kalla vintrar. Fröspridningen sker främst genom små däggdjur och fåglar som äter artens ekollon. I områden som tidvis saknade växtlighet är Quercus mongolica ett av de första träden som etablerar sig. Skogar med denna ek består vanligen i 300 år.[1]
Utöver djuren som äter ekens ekollon förekommer andra djur som hjortar och vildsvin som äter andra delar av trädet.[1]
Artens trä används bland annat för telefonmast, som stöd i gruvor, för båtar och för bildelar.[1]
I olika delar av utbredningsområdet som i östra Ryssland är skogsbruket för intensivt för arten vad som minskar beståndet. Ibland sker skogsavverkningen illegal. Även trädfällning i naturskyddsområden är dokumenterad. I Kina sker skogsbruket på arten främst med planterade bestånd. Fortfarande är Quercus mongolica vanligt förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Underarter
redigeraArten delas in i följande underarter:[3]
- Q. m. crispula
- Q. m. mongolica
Bildgalleri
redigera
Källor
redigera- ^ [a b c d e f g] Barstow, M. 2018 Quercus mongolica . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 17 mars 2020.
- ^ Fisch. ex Ledeb., 1850 In: Fl. Ross. 3(2): 589
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9723608. Läst 26 maj 2014.
- ^ WCSP: World Checklist of Selected Plant Families
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Quercus mongolica.
Wikispecies har information om Quercus mongolica.
