Pygméörn
Pygméörn[2] (Hieraaetus weiskei) är en fågel i familjen hökar.[3] Den förekommer i skogsområden på Nya Guinea och i Moluckerna. Fågeln behandlades tidigare som underart till australiska småörnen. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
Pygméörn Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
Familj | Hökar Accipitridae |
Släkte | Hieraaetus |
Art | Pygméörn H. weiskei |
Vetenskapligt namn | |
§ Hieraaetus weiskei | |
Auktor | (Reichenow, 1900) |
Utbredning | |
Pygméörnens utbredningsområde på Nya Guinea; arten förekommer även i Moluckerna. |
Utseende och läten
redigeraPygméörnen är som namnet avslöjar en mycket liten örn, med en kroppslängd på endast 38–48 cm och vingbredden 112–126 cm. Den är mycket lik småörnen som den fram till nyligen behandlades som en del av (se nedan), men är ännu mindre med mer streckning på bröstet men mindre på hjässan. Den har sju istället för sex band på stjärten och dessutom mörkare och bredare. Vidare är ovansidan mörkare inklusive vingpennorna. Småörnen har också tydligare ljust streck bakom ögat samt en mer avgränsad mörkare hjässa. Fågeln är mestadels tyst, men under spelflykten hörs ett visslande ”sip sip see”.[4]
Utbredning och systematik
redigeraFågeln återfinns i Nya Guinea samt i Moluckerna på öarna Halmahera, Ternate, Buru och Seram.[5][6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare betraktades den som en underart till småörn (H. morphnoides), som då kallades pygméörn. Numera betraktas weiskei som en fullgod art.[5] Det svenska trivialnamnet pygméörn har förts över till denna.
Levnadssätt
redigeraPygméörnen hittas i regnskog, flodnära skog och skogskanter. Information saknas om både föda och häckningsbiologi, annat än att den setts attackera flockar med papuakråkor.[4]
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Namn
redigeraFågelns vetenskapliga artnamn hedrar Emil Weiske (1867–1950), österrikisk samlare av specimen verksam i Australien och på Nya Guinea 1895-1900.[7]
Noter
redigera- ^ [a b c] Birdlife International 2024 Hieraaetus weiskei . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
- ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Marks, J.S. (2020). Pygmy Eagle (Hieraaetus weiskei). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467348 1 mars 2020).
- ^ [a b] Gjershaug, Jan Ove; Lerner, Heather R.L.; Diserud, Ola H. (2009). Taxonomy and distribution of the Pygmy Eagle Aquila (Hieraaetus) weiskei (Accipitriformes: Accipitridae) (PDF). Zootaxa 2326: 24–38.
- ^ Robson, C. (2014) From the field. BirdingASIA 22: 121–128.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
redigera- Wikispecies har information om Hieraaetus weiskei.
- Wikimedia Commons har media som rör Hieraaetus weiskei.
- Läten på xeno-canto.org