Pfalziska ätten
Pfalziska ätten eller huset Pfalz-Zweibrücken var regerande dynasti i Sverige mellan åren 1654–1720 och avlöste Vasaätten, som den också var besläktad med via Karl IX:s dotter Katarina Vasa. Den sista regerande medlemmen av Vasaätten, Kristina, var drottning av Sverige mellan 1632 och 1654. Ogift och barnlös genomdrev hon 1649 mot högadelns motstånd att hennes kusin Karl av Pfalz (Karl X Gustav) hyllades som tronföljare.
huset Pfalz-Zweibrücken | |
Svensk regerande kungadynasti | |
Information | |
---|---|
Härstamning | huset Wittelsbach |
Stamfader | Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken |
Utgreningar | Pfalz-Kleeburg Pfalz-Veldenz Pfalz-Neuburg Pfalz-Sulzbach Pfalz-Birkenfeld Carlsson (illegitim) |
Befryndade | Vasaätten |
Pfalz var en gren av Bayerns furstehus, ätten Wittelsbach, varför de snedspetsiga rutorna i silver och blått i Bayerns vapen bland annat återfinns i ättens vapen.
Den svenska kungadynastin räknar anor från Karl IX:s dotterson:
- Karl X Gustav, hertig av Pfalz-Zweibrücken, kung 1654–1660, den första svenska kungen av det pfalziska huset.
- Karl XI, kung 1660–1697.
- Karl XII, kung 1697–1718.
- Ulrika Eleonora, regerande drottning 1718–1720. Gift med Fredrik I.
Den sista av Pfalzdynastin i Sverige, drottning Ulrika Eleonora, abdikerade 1720, varvid hennes man Fredrik av Hessen kröntes till kung Fredrik I av Sverige. Då övergick Sveriges krona till den Hessiska ätten, men eftersom Fredrik och Ulrika avled barnlösa, var Fredrik den enda regenten i denna dynasti vilken avlöstes av Holstein-Gottorpska ätten.
Familjeträd
redigeraSe även
redigeraExterna länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Pfalziska ätten.