Päijännetunneln
Päijännetunneln är en tunnel som leder råvatten från Päijänne mot Helsingforsregionen i Finland. Flera vattenverk får sitt vatten ur tunneln för distribution till ca en miljon konsumenter. Den 120 km långa tunneln är världens näst längsta sammanhängande tunnel (efter Delaware Aqueduct i USA) och den löper mellan 30 och 100 meter under jordytan. Päijännetunneln börjar i fjärden Asikkalanselkä och slutar vid Sillböle bassäng i Vanda.
Tunneln byggs
redigeraI huvudstadsregionen insåg man att vattenresurserna var knappa och av dålig kvalitet. Flera kommuner beslöt att samarbeta och lät bygga Päijännetunneln för att trygga vattenförsörjningen. Planeringsarbetet inleddes på 1960-talet. Byggandet påbörjades under det stora arbetslöshetsåret 1972. Tunneln togs i bruk år 1982. Byggandet kom att kosta 530 miljoner mark i 1981 års värde, motsvarande 195 miljoner euro (år 2005). Byggarbetet försvårades av att grundvatten trängde in i tunneln under höstregnen och att berggrunden var mer förvittrad än väntat.
Tunneln idag
redigeraHuvudstadsregionens kommuner Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla, kranskommunerna Hyvinge, Kyrkslätt samt Tusbynejden (Tusby - Träskända - Kervo - Sibbo) är delägare i aktiebolaget som byggde och driver Päijännetunneln. Borgå landskommun deltog i byggandet för att trygga vattenförsörjningen åt företagen inom kommunen. Landskommunen har varken före eller efter kommunsammanslagningen (år 1997) med Borgå stad tagit vatten ur tunneln. Däremot har ett företag i den före detta landskommunen två gånger tagit vatten – åren 1995 och 1999. Delägarna Nurmijärvi kommun respektive ett spritbolag i Nurmijärvi har inte än påbörjat vattentagningen ur tunneln.
Tunnelkapaciteten används inte till fullo. Största strömningskapaciteten är 10,3 m³/s, men nu används en vattenmängd motsvarande 3,1 m³/s. Detta motsvarar cirka 1 % av den totala vattenmängden som avrinner från Päijänne till Finska viken. Höjdskillnaden mellan Päijänne och Sillböle möjliggör elproduktion. Vattenkraftverket i Kalliomäki producerar årligen cirka 7 300 megawattimmar el. Under kristider kan tunneln användas som vattenförråd.
Källor
redigera- Huvudstadsregionens vatten
- Webbtidningen Porvoon Netti-uutiset, 1999-12-20