Olof Westerdahl
Olof Larsson Westerdahl, född 15 februari 1807 i Nykils socken, död 8 december 1891, var en svensk flöjtist, oboist och svärdsman.
| Olof Westerdahl | |
| Född | 15 februari 1807[1] Nykils församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 december 1891[1] (84 år) Linköpings församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | Flöjtist, oboist |
| Arbetsgivare | Andra livgrenadjärregementet (–1874) |
| Släktingar | Lars Petter Westerdahl (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraOlof Westerdahl föddes 15 februari 1807 i Nykils socken som son till Lars Westerdahl och Stina Svensdotter.[2] Han antogs 1819 av Bernhard Crusell till elev i flöjt vid Andra livgrenadjärregementet. Westerdahl skickade 1826 till Stockholm där han studerade för Johan Daniel Dille och befordrades 1827 till oboist. Han lämnade tjänsten 1874 och avled 8 december 1891. Westerdahl var bror till flöjtisten Lars Petter Westerdahl.[3]
Westerdahl gjorde konserter i Stockholm och Köpenhamn och ryktades vara en av Sveriges skickligaste flöjtister. Särskilt var han färdighet i den så kallade dubbeltungan utomordentlig och så mycket märkvärdigare, som han lärde sig denna helt och hållet på egen hand, varvid hans kunskap i trumpetblåsning hjälpte under.[3] Han var även svärdsman.[4]
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 7 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Nykil (E) C:5 (1804-1829) Sida: 32
- ^ [a b] Westerdahl, Olof i Nordisk familjebok (första upplagan, 1893)
- ^ Westerdahl, Olof i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)