Wikipedia

Njurunda socken

socken i Medelpad

Njurunda socken i Medelpad ingår sedan 1974 i Sundsvalls kommun och motsvarar från 2016 Njurunda distrikt.

Njurunda socken
Socken
LandSverige
LandskapMedelpad
KommunSundsvalls kommun
Bildadmedeltiden
Area337 kvadratkilometer
Upphov tillNjurunda kommun
Njurunda församling
MotsvararNjurunda distrikt
TingslagMedelpads domsagas tingslag (–)
Medelpads östra domsagas tingslag (–)
Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag (–)
Njurunda tingslag (–)
Karta
Njurunda sockens läge i Västernorrlands län.
Njurunda sockens läge i Västernorrlands län.
Njurunda sockens läge i Västernorrlands län.
Koordinater62°15′26″N 17°22′29″Ö / 62.25710556°N 17.37459167°Ö / 62.25710556; 17.37459167
Koder, länkar
Sockenkod2481
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Njurunda distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 336,70 kvadratkilometer, varav 301,70 land.[1] År 2000 fanns här 13 471 invånare.[2] Tätorterna Svartvik, Kvissleby, Essvik, Juniskär, Skottsund, Dingersjö och Stockvik samt tätorten och kyrkbyn Njurundabommen med sockenkyrkan Njurunda kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Njurunda socken har medeltida ursprung i Medelpad som ända in på 1400-talet var en del av Hälsingland. 1680 utbröts Galtströms församling som 1868 återgick i denna församling. 1853 utbröts Svartviks församling som 1906 återgick i denna församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Njurunda församling och för de borgerliga frågorna bildades Njurunda landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Sundsvalls kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Njurunda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Medelpad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands andradels båtsmanskompani.[3][4]

Geografi

redigera

Njurunda socken ligger söder om Sundsvall vid kusten och Ljungans mynning i Svartviksfjärden och kring sjöarna Öjen och Armsjön i söder. Socknen har dalgångsbygd vid vattendragen och sjöarna och däromkring skogsbygd.[5][6][1]

Administrativt centrum med bland annat skolor och annan samhällsservice är Kvissleby. Nivrenaskolan som är en stor högstadieskola ligger i Kvissleby. Övriga centralorter: Nolby samt Njurundabommen.

Ett mindre affärscentrum ligger vid Njurundabommen i direkt anslutning till E4 passagen över Ljungan.

Europaväg 4 passerar, på en sträcka av ca 23 km, genom socknen i nord-sydlig riktning från Bredsand i norr till Armsjön på gränsen mot Hälsingland i söder.

Vid kusten finns många betydande industrisamhällen, särskilt i norr där en betydande del av Sundsvallstraktens träindustriområde har haft sina historiska rötter.

I socknens östra del ligger Björköns halvö samt längst ute i havet Brämön.

Inom socknen finns bl.a. följande större industrisamhällen och lastageplatser: Stockvik, Svartvik, Nolby, Essvik samt Nyhamn. Klampenborg var historisk en lastageplats, men är numera naturreservat. Längst i norr, på gränsen mot Skönsmons socken ligger Bredsand.

Vid kusten ligger Galtströms bruk, som numera är musealt, med anor från 1600-talet. Fiskelägen som Lörudden och Junibodsand fungerar numer mest som sommarbostadsområden. Vid Ljungans utlopp i Bottenhavet var i slutet av 1800-talet och ett sekel framåt centrum för massa och sågverksindustri med Svartvik, Essvik och Nyhamn som stora anläggningar. En större kemisk industri, Akzo Nobel, finns också inom Njurundas hank och stör.

I anslutning till Kvissleby ligger Nolbykullen med skidbacke som drivs av Nolby Alpina SK. Här genomförs årligen tävlingar på internationell nivå.

 
Nolbykullen

I området finns också en ishall som är hemvisten för Njurunda SK, klubben som fostrat spelare som Fredrik Modin och Henrik Zetterberg.

Geografisk avgränsning

redigera

Njurunda socken gränsar i söder mot Gnarps socken i Nordanstigs kommun i Gävleborgs län, Hälsingland. I väster ligger Attmars socken samt Tuna socken. Längst i nordväst gränsar Njurunda socken på en sträcka av ca 2 km mot Sundsvalls Gustav Adolfs församling. I norr gränsar socknen på en sträcka av ca 2,5 km mot Skönsmons församling. Sockengränsen går ut i havet mellan Bredsand i Njurunda och Fläsian i Skönsmon. Mitt i Sundsvallsbukten går vattengränsen mellan Njurunda och Alnö socken. Fyren Draghällan ligger inom Njurunda socken.

Byar/samhällen

redigera

Svedjefinnbyar

redigera

Från sekelskiftet 1500-1600 och framåt ägde en inflyttning av svedjefinnar rum i Njurunda socken. Ursprungliga finnbyar[7]:

  • Armsjön (hamnade senare under Galtströms bruk)
  • Ortsjön (Hornsjön)
  • Årsskogen
 
Njurunda kyrkoruin

Historia

redigera
Fördjupning: Kvissle-Nolby-Prästbolet

De fornlämningar som finns inom Njurunda socken är bland annat cirka 135 rösegravar. De ligger främst vid bronsålderns strandlinjer. Vidare finns det ungefär 500 gravhögar från järnåldern. Från samma epok härstammar även 40 husgrundsterrasser. Från vikingatiden finns två runstenar. En av storhögarna från folkvandringstiden är den största i Norrland och har diametern 40 meter och höjden 6 meter. Inom socknen finns även två kyrkoruiner från medeltiden. Från tiden efter medeltiden finns bruksruiner och labyrinter. En labyrint ligger vid Lörudden, som är en fiskehamn längst ut mot havet och Brämösundet i öster.[5][6][8][9]

En av de förnämsta kulturmiljöerna i landet är Kvissle-Nolby-Prästbolet vid Ljungan, ett skyddat riksintresse för kulturmiljövård. Inom denna kulturmiljö finns det 40 kända fornlämningslokaler och 114 separata anläggningar, bland annat ovan nämnda storhög från folkvandringstid, Burestenen och en ruin av ett tidigmedeltida gårdskapell.

Vid kusten finns gamla fiskelägen samt en vårdkase.

Kyrkoruiner

redigera

Njurunda kyrkas medeltida föregångare finns fortfarande kvar vid Njurundabommen som kyrkoruin, vars äldsta delar är från 1200-talet. Kyrkan förstördes av ett åsknedslag 1870. Ruinen grävdes ut första gången 1928-30.

Under medeltiden fanns det också ett gårdskapell i Kvitsle, inom dagens riksintresse Kvissle-Nolby-Prästbolet. Dess ruin har daterats till 1200-talet.

Galtströms brukskyrka invigdes 1696 och är byggt av timmer. Det saknar torn.

I Svartik finns Svartviks kapell. Det är byggt i trä och har ett litet torn, byggt 1851.

Löruddens fiskarkapell ligger längst ut mot havet och byggdes i slutet av 1600-talet. Ombyggnad år 1727. Kapellet saknar torn.

Namnet

redigera

Namnet (1344 Nyurundum) kommer troligen från en fjärdnamn, Niurunder, 'den avsmalnande, hopklämda'.[10][6]

Befolkningsutveckling

redigera
Se även: Njurunda församling § Befolkningsutveckling och Galtströms bruksförsamling § Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Njurunda socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
968
1760
  
1 099
1769
  
1 150
1780
  
1 196
1790
  
1 453
1800
  
1 558
1810
  
1 670
1820
  
1 808
1830
  
2 035
1840
  
2 258
1850
  
2 479
1860
  
3 050
1870
  
3 578
1880
  
5 547
1890
  
7 382
1900
  
8 292
1910
  
8 883
1920
  
10 098
1930
  
11 508
1940
  
11 253
1950
  
11 429
1960
  
12 089
1970
  
12 233
1980
  
14 259
1990
  
13 920
Anm: Tabellen inkluderar Galtströms bruksförsamling. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Kända personer från Njurunda

redigera

Föreningar

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Njurunda socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Administrativ historik för Njurunda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ Om Norrlands båtsmanskompani
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Richard Gothe (1883-1953); Medelpads finnmarker - kulturhistoriska undersökningar om finsk bosättning i mellersta Norrland under 15-, 16 och 1700-talen, Stockholm 1945, Författarens förlag (reprint 1988 - Gotab, Stockholm)
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Njurunda socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Njurunda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

redigera
  • Emil Löfgren (1878-1934); Det gamla Njurunda - studier i hembygdskunskap för hemmet och skolan, 1922, Nytryck i oförändrat skick 1988, Njurunda hembygdsförening, ISBN 91-7970-206-6

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wiki.x.io/w/index.php?title=Njurunda_socken&oldid=53449117”