Nelly Thüring
Nelly Maria Thüring, ursprungligen Nilsson, född 21 juni 1875 i Vankiva, död 2 januari 1972 i Enskede församling, var en svensk fotograf och socialdemokratisk politiker. Hon var en av de fem första invalda kvinnorna i Sveriges riksdag (1921).[11]
| Nelly Thüring | |
.jpg) | |
| Född | 21 juni 1875[1][2][3] Vankiva församling[1][4][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 2 januari 1972[4][3][5] (96 år) Enskede församling[4][3][5], Sverige |
| Begravd | Skogskyrkogården[6][3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Fotograf[3][7][5], politiker[3][8] |
| Befattning | |
| Stadsfullmäktigeledamot, Göteborgs stad (1917–1920)[9] Andrakammarledamot, Göteborgs kommuns valkrets (1922–1928)[3][7][10] | |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna[3][10][5] | |
| Make | Johan Göransson (g. 1903–1917)[3][5] |
| Barn | Nils Thüring (f. 1906)[3] |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraNelly Thüring var dotter till hemmansbrukaren Nils Nilsson och Pernilla Persdotter i Mala, Vankiva socken, och yngst av nio barn. Hon antog namnet Thüring i samband med att hon öppnade egen fotoateljé i Lund år 1900. Hon gifte sig 23 juni 1903 i Lund med redaktör Johan Göransson, född 16 april 1860 i Bösarp, och blev mor till Linnea Ydell och Nils Thüring. Äktenskapet upplöstes 17 februari 1917.[11]
Yrkeskarriär
redigeraEfter genomgången handelsskola var Thüring anställd som affärsbiträde och kassörska 1890–1896. Hon var sedan verksam som fotograf 1896–1933, varav i Skåne 1896–1910, i Göteborg 1911–1926 och därefter i Enskede som innehavare av egen firma. I Göteborg hade hon sin ateljé i Arbetarföreningens hus vid Järntorget.[12]
Samhällsengagemang
redigeraHon var ledamot av livsmedelsnämnden 1917–1918, av livsmedelsnämndens kvinnliga råd 1917–1918, av vedbyrån 1917–1921 och av barnavårdsrådet 1919–1920. Hon var ledamot av beredningen för undersökning av möjligheterna att använda vissa donationer för upprättande av spädbarnshem 1917–1927, revisor för Julius Lindströms stiftelse 1918–1919.
Politisk karriär
redigeraThüring hade erfarenhet av kommunalpolitik som ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1917–1920. Hon var då dess första kvinnliga ledamot från socialdemokraterna. Hon vitaliserade Göteborgs socialdemokratiska kvinnoklubb, grundade en rad lokala avdelningar av denna, och blev känd som en skicklig agitator. Under valet 1921 gjorde hon 300 föredrag mellan 2 januari och 19 september.
Nelly Thüring var ledamot av andra kammaren 1922–1928, invald i Göteborgs stads valkrets. Hon invaldes samtidigt som Bertha Wellin (Lantmanna- och borgarepartiet), Agda Östlund (s) och Elisabeth Tamm (lib.s.) – alla i andra kammaren – och Kerstin Hesselgren (i första kammaren), vilka tillsammans utgjorde de första kvinnorna i Sveriges riksdag.
Under sin tid i riksdagen ägnade hon sig åt frågor om internationellt samarbete, arbetsförhållandena för kvinnlig fängelsepersonal, och samarbetade över partigränserna med de andra kvinnliga ledamöterna i frågan om konfessionslös skola, barn- och mödravård och sexualundervisning.[13] Att som kvinna tala om sexualfrågor offentligt i en könsblandad församling uppfattades som kontroversiellt och vid sådana tillfällen förekom det att vissa manliga ledamöter lämnade kammaren i protest.[13] Hon beskrivs som vass och slagfärdig i debatten, protesterade mot idén att könsmärka röstsedlar och hotade med att då skapa ett kvinnoparti. Hon lämnade riksdagen 1928 då hon uppfattade riksdagsarbetet som för långdraget, då hon främst var agitator.
Thüring var även ledamot av styrelsen för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 1924–1928, och ordförande i Enskede socialdemokratiska kvinnoklubb 1926–1928.
Eftermäle
redigeraEn trappa från 1995 vid Korsvägen i stadsdelen Lorensberg i Göteborg har namngivits "Nelly Thürings trappa"[14] och i Mala utanför Hässleholm finns en "Nelly Thürings väg".
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Vankiva kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13439/C I/6 (1860-1886), bildid: 00117796_00053, födelse- och dopbok, s. 51, läs onlineläs online, läst: 17 april 2018, ”21,Juni,21,Juli,3,,1,Nelly Maria,?fl: Åboen? Nils Nilsson// H(ustru?) Pernilla Persd(otter), Mala pag. 91,,41”.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok, läst: 17 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Nelly Maria Thüring, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: NellyThuring, läst: 7 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 12 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 162, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfkUA, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 17 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges statskalender 1925, 1925, s. 147, läs online, läst: 14 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 162, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfkUA, läs online, läst: 10 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gupea.ub.gu.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 107, läs onlineläs online, läst: 14 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arvidsson, Malin (11 oktober 2019). ”Nelly Thüring: rösträttskämpe och fotograf”. Demokrati100.se. Arkiverad från originalet den 16 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200516133143/https://demokrati100.se/nelly-thuring-rostrattskampe-och-fotograf/. Läst 8 mars 2020.
- ^ Wennerström, Kerstin (2018). ”Nelly Thüring. Bortglömd politisk pionjär”. Göteborg förr och nu : Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie: sid. 151–160.
- ^ [a b] Larsson, Lisbeth & Larsson, Lisbeth, Hundrade och en Göteborgskvinnor, Göteborg, 2018
- ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 214. Libris 8369492. ISBN 9170294607
Webbkällor
redigera- Arvidsson, Malin: Nelly Maria Thüring i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (1 mars 2018) CC-BY
- sj9PGLAlnmUAAAAAABfkUA Nelly Thüring i Svenskt porträttarkiv
Tryckta källor
redigera- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 214. Libris 8369492. ISBN 9170294607
- Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962: Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963, s. 266
- Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 209-211. Libris 22682935. ISBN 9789198465747
- Wennerström, Kerstin (2018). ”Nelly Thüring : bortglömd politisk pionjär”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund) 2018 (37): sid. 151-160 : ill. ISSN 0348-2189. Libris 2502891
Vidare läsning
redigeraExterna länkar
redigera