Wikipedia

Nårunga socken

socken i Västergötland

Nårunga socken i Västergötland ingick i Gäsene härad, ingår sedan 1971 i Vårgårda kommun och motsvarar från 2016 Nårunga distrikt.

Nårunga socken
Socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradGäsene härad
KommunVårgårda kommun
Bildadmedeltiden
Area50 kvadratkilometer
Upphov tillNårunga landskommun
Nårunga församling
MotsvararNårunga distrikt
TingslagBorås domsagas tingslag (–)
Gäsene tingslag (–)
Karta
Nårunga sockens läge i Västra Götalands län.
Nårunga sockens läge i Västra Götalands län.
Nårunga sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater57°55′32″N 12°47′53″Ö / 57.92555556°N 12.79805556°Ö / 57.92555556; 12.79805556

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod1747
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Nårunga distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 50,27 kvadratkilometer varav 45,50 land.[1] År 2000 fanns här 368 invånare.[2] Sockenkyrkan Nårunga kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nårunga församling och för de borgerliga frågorna bildades Nårunga landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Vårgårda landskommun som 1971 ombildades till Vårgårda kommun.[2] Församlingen utökades 2006.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Nårunga, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gäsene härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Gäseneds kompani och Västgöta-Dals regemente, Kullings kompani.[4]

Geografi och natur

redigera

Nårunga socken ligger öster om Alingsås kring övre Säveån och med Säven som är största insjö i öster. Socknen är en sjörik kuperad skogsbygd.[5][1][6] Säven delas med Tämta socken i Borås kommun och Ljurs socken i Vårgårda kommun.

Tränningens naturreservat som delas med Bredareds socken i Borås kommun är ett kommunalt naturreservat.

Byar och hemman

redigera

Nårunga socken består historiskt av följande byar och enstaka hemman. När en by har flera hemman anges också hemmansnumren.[7]

  • Allmänningen, ett hemman (1) och en tullkvarn (2).
  • Anhult, enstaka hemman.
  • Bastås, ett hemman (1) och en intäkt (2).
  • Bengt-Haraldsgården, en tullkvarn, fanns på 1800-talet.
  • Djurbergshult, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1607 som kronotorp.
  • Hukedal, enstaka hemman.
  • Hult Storegården, enstaka hemman. Hette tidigare Söderhult och bildade ursprungligen en by med Nordhult och Skräddarehult.
  • Hulvik, enstaka hemman.
  • Häradsvad, ett hemman (1) och en tullkvarn (2).
  • Lida, by med två hemman (1 Lillegården och 2 Storegården) samt en tullkvarn (3).
  • Mellomgärde, ett hemman (1) och en tullkvarn (2).
  • Nordhult, enstaka hemman.
  • Nårunga, socknens kyrkby med fem hemman (1 Klockaregården eller Börjesgården, 2 Västergården eller Nilsagården, 3 Östergården eller Larsagården, 4 Barnegården och 5 Prästegården) samt en kvarn (6 Prästakvarnen) och en tullkvarn (7 Grevakvarnen).
  • Röret, enstaka hemman.
  • Skanterna, enstaka hemman, första gången i jordeboken 1648.
  • Skräddarehult, enstaka hemman.
  • Tränningen, ett hemman, första gången i jordeboken 1587 (1), ett kronojägareboställe med namnet Sandbacken som tillkom på 1800-talet (2) och en hage (3).
  • Tångbacken, en tullkvarn.
  • Vangklev, enstaka hemman.
  • Årred, by med fem hemman (1 Västergården, 2 Mellomgården, 3 Östergården, 4 Nedregården och 5 Lillegården).
  • Åsgärde, enstaka hemman.
  • Ödegärdet, enstaka hemman.
  • Ön (eller Öna), enstaka hemman.

Fornlämningar

redigera

Från järnåldern finns gravar, domarringar, stensättningar och resta stenar.[5][8][9][6]

Befolkningsutveckling

redigera

Befolkningen ökade från 884 1810 till 1 425 1840 varefter den minskade till 326 1970 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 364 1990.[10]

Namnet

redigera

Namnet skrevs 1350 Narungum och kommer från kyrkbyn. Efterleden är inbyggarbeteckningen inge/ung. Förleden kan innehålla nar, 'förträngning' syftande på ett sammanträngt terrängparti vid kyrkbyn.[11]

Kända personer från Nårunga

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nårunga socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Nårunga socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Ortnamnen i Älvsborgs län D. 6 Gäsene härad. Stockholm: Norstedt. 1911. sid. 142–155. Libris 496385. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175910/FULLTEXT01.pdf 
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nårunga socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nårunga socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Folkmängd 1810-1890 Nårunga i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 14 juni 2016)
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wiki.x.io/w/index.php?title=Nårunga_socken&oldid=56635565”