Nävertapetserarbi
Nävertapetserarbi (Megachile analis) är en biart som beskrevs av Nylander 1852.[2][3] Den ingår i släktet tapetserarbin och familjen buksamlarbin.[2][3]
| Nävertapetserarbi | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Tapetserarbin Megachile |
| Undersläkte | Xanthosarus[1] |
| Art | Nävertapetserarbi Megachile analis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Megachile analis | |
| Auktor | Nylander, 1852 |
| Synonymer | |
|
Megachile kuennemanni Alfken, 1897[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Underarter
redigeraITIS anger följande fem underarter[2]:
- Megachile analis albida Friese, 1898
- Megachile analis analis Nylander, 1852
- Megachile analis batsumberensis Tkalcu, 1988
- Megachile analis turgensis Tkalcu, 1988
- Megachile analis ulangomensis Tkalcu, 1988
Beskrivning
redigeraBiet har svart grundfärg och tillplattad bakkropp.[4] Honans utseende är variabelt. Antingen kan hon ha ljusgrå päls på huvud, mellankropp och på tergit 1 till 3, medan pälsen på tergiterna 4 och 5 vanligtvis är svart. Det är inte ovanligt med ett mörkare fält upptill på mellankroppen. I Sverige är detta den vanligaste färgformen.[5] En annan form är nästan helt svarthårig, förutom tät, vit päls på tergit 6.[5][4] I Sverige finns denna form främst på Öland.[5] Dessutom är polleninsamlingsborsten som finns på buken, scopa, orangefärgad hos båda färgformerna.[5] Biet är förhållandevis stort, honorna är 10,5 till 13 mm långa, hanarna 10 till 12 mm.[4]
Ekologi
redigeraI norra delen av utbredningsområdet utgörs habitatet av hedar, alvarmarker[5] och kustnära sandmarker[6]. Längre söderut består det av alpina högängar och skogsgläntor.[6]
Arten är polylektisk, den hämtar näring från blommande växter ur många olika familjer, som klockväxter (blåklockssläktet), kransblommiga växter (vickersläktet), ärtväxter (timjansläktet), korgblommiga växter[4] och ljungväxter (klockljung)[6]. Arten flyger mellan juni till augusti.[5]
Fortplantning
redigeraSom alla tapetserarbin är nävertapetserarbiet en solitär art, det vill säga den bildar inga samhällen.[7] Honan bygger sina larvgångar i sandig mark eller under rötter och stenar.[5] Som byggnadsmaterial använder hon främst tunn näver[5], men kan även använda bladskivor, som hon skär ut med sina käkar från rosenbuskar och björkar[8] Gångarna innehåller ett förhålladevis litet antal larvceller, vardera med ett ägg, som fylls med pollen, främst från ärtväxter men även från blåklockor som näring åt larven. Gångarna förses sedan med en propp av bladbitar och täcks med sand.[5]
Larvbona parasiteras troligen av konkägelbi, vars hona lägger ägg i nävertapetserarbiets larvceller, ett ägg i varje. Den resulterande larven lever sedan på den insamlade näringen, efter det värdägget eller -larven dödats.[5]
Utbredning
redigeraNävertapetserarbiet finns i centrala och norra Europa samt delar av Sydeuropa, från Sverige och Finland i norr till Italien och Spanien i söder, och från Belgien och Frankrike i väster till Ryssland samt vidare till Sibirien och Mongoliet i öster.[6]
I Sverige finns arten från Skåne, Blekinge och Halland längs östra delarna av landet till Norrbotten. Den finns också på Öland, men saknas på Gotland.[5]
I Finland finns biet från sydkusten (ej Åland) norrut till Norra Savolax och Norra Karelen i öster, till Lappland i höjd med Torneå i väster.[9]
Status
redigeraArten är klassificerad som livskraftig (LC) både i Sverige[5] och Finland[1], medan IUCN globalt listar den under kunskapsbrist (DD)[6]
Kommentarer
redigeraKällor
redigera- ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”nävertapetserarbi (Megachile analis)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204656. Läst 27 november 2023.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] ”Megachile analis Nylander, 1852” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=761009#null. Läst 28 november 2023.
- ^ [a b] Cederberg, Björn (2006). ”Megachile analis Nylander, 1852 | nävertapetserarbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103218/details?lang=sv. Läst 27 november 2023.[död länk]
- ^ [a b c d] ”Megachile analis” (på ryska). Пчёлы Беларуси (Belarus bin). https://apoidea-g2n.jimdo.com/megachilidae/megachile-analis/. Läst 14 juni 2017.[död länk]
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Larsson, A.M. & Stenmark, M. (2020). ”Nävertapetserarbi Megachile analis”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/103218/detaljer. Läst 27 november 2023.
- ^ [a b c d e] Dewulf, A. & Praz, C. 2014 Megachile analis . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 27 november 2023.
- ^ Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Tapetserarbin Megachile”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/Megachile-1005539/detaljer. Läst 20 november 2023.
- ^ Magnus Stenmark (2012). ”Vad flyger på Arlanda? Inventering av insekter och kärlväxter på gräsmarkerna” (PDF, 994 kB). Faunistica AB. sid. 14. https://www.swedavia.se/globalassets/arn/miljo-arlanda/vad-flyger-pa-arlanda-2012.pdf. Läst 1 juli 2018.
- ^ ”Megachile analis – Bläddra observationer”. Finlands artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204656&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 27 november 2023.