Missak Manouchian

fransk-armenisk motståndsman och poet

Missak Manouchian, född 1 september 1906, död 21 februari 1944, var en armenisk poet och kommunistisk aktivist, känd för sin roll i den franska motståndsrörelsen.

Missak Manouchian
Missak Manouchian, .
Född1 september 1906[1][2][3]
Adıyaman[4][5], Turkiet
Död21 februari 1944[1][6][4] (37 år)
Mont-Valériens fästning[7][5], Frankrike
Begravdcimetière parisien d'Ivry
kartor och Panthéon[8]
Andra namnGeorges[5], Ա. Մանուշ och Մ. Ասուրեան
Medborgare iOsmanska riket
SysselsättningPoet[4][9][5], politiker, översättare[10], lathe operator[11], medlem av franska motståndsrörelsen[5][9], journalist, fackföreningsperson, snickare
Befattning
Chefredaktör, Tchank (1930–1931)[9]
Styrelsesekreterare, Armenian Relief Committee - French section (1935–1937)[10]
Chefredaktör, Zangou (1935–1937)[9]
Styrelsesekreterare, Union populaire franco-arménienne (1938–1939)[9]
Tech lead manager, FTP-MOI de la région parisienne (1943–1943)[5]
Befälhavare, FTP-MOI de la région parisienne (1943–1943)[5]
ArbetsgivarePanvor
Ayk (1922–1923)
Société Nouvelle des Forges et Chantiers de la Méditerranée (1924–1925)
Gévelot extrusion (1925–1926)
Citroën (1927–)[11]
Gnome et Rhône (–)
Tchank (1930–1931)[12]
nahit (1931–1935)
Hog (1935–1935)
Zangou (1935–1937)[4][13]
Nor guiank (1938–)
Gnome et Rhône (1940–1941)
Politiskt parti
Franska kommunistpartiet ()[5]
MakaMélinée Manouchian
(g. 1936–1944)[14]
Utmärkelser
Médaille de la Résistance (1947)[15][16]
Médaille de la Résistance (1970)[17]
Mort pour la France (1971)[18]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Som ung överlevde Manouchian armeniska folkmordet, men miste båda sina föräldrar.[19] Han flyttade till Frankrike från ett barnhem i Libanon 1925. Där var han aktiv i kommunistiska armeniska litterära kretsar.

Under andra världskriget blev han aktiv i den franska motståndsrörelsen genom FTP-MOI, en grupp bestående av europeiska invandrare, inklusive många judar, som utförde lönnmord och bombningar av nazistiska mål.[20]

Manouchian och många av hans kamrater arresterades i november 1943 och avrättades av nazisterna vid Fort Mont-Valérien den 21 februari 1944. Han ses som en hjälte i den franska motståndsrörelsen och är, tillsammans med sin hustru Mélinée Manouchian, begravd i Panthéon i Paris.[19][21]

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 23557324, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Le Maitron en ligne, Maitron-ID: 119876, läst: 5 mars 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ Le Monde, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Հայկական սովետական հանրագիտարան, vol. 7, 1981.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h] Le Maitron.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00398230030866.[källa från Wikidata]
  7. ^ Mémoire des hommes.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.paris-pantheon.fr .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Mélinée Manouchian, Manouchian, Éditeurs français réunis, 1974.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] läs online, www.lemonde.fr .[källa från Wikidata]
  12. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 32876060s.[källa från Wikidata]
  13. ^ Union Catalog of Armenian Continuing Resources, Union Catalog of Armenian Continuing Resources ID: 8482, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.lorientlejour.com .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.ordredelaliberation.fr .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.memoiredeshommes.sga.defense.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  19. ^ [a b] ”Invandrarna stod i täten för Frankrikes motstånd mot nazisterna”. DN.se. 26 februari 2024. https://www.dn.se/varlden/invandrarna-stod-i-taten-for-frankrikes-motstand-mot-nazisterna/. Läst 26 februari 2024. 
  20. ^ Riding, Alan (9 januari 2001). ”French Film Bears Witness To Wartime Complicity” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2001/01/09/movies/french-film-bears-witness-to-wartime-complicity.html. Läst 26 februari 2024. 
  21. ^ ”'With Manouchian, it is every foreign resistance fighter who is entering the Panthéon'” (på engelska). Le Monde.fr. 21 februari 2024. https://www.lemonde.fr/en/history/article/2024/02/21/with-manouchian-it-is-every-foreign-resistance-fighter-who-is-being-inducted-into-the-pantheon_6544938_157.html. Läst 26 februari 2024.