Marianne Rundström
Inga Marianne Rundström, född 10 januari 1951 i Ovansjö,[1] är en svensk journalist, programledare och föreläsare. Hon har arbetat på Sveriges Television som ett av kanalens nyhetsankare.[2]
Marianne Rundström | |
Marianne Rundström på Guldbaggegalan 2013. | |
Född | Inga Marianne Rundström 10 januari 1951 (73 år) Ovansjö församling, Sverige |
---|---|
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Journalist, TV-programledare |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraMarianne Rundström arbetade först på Sveriges Radio, bland annat på Dagens Eko, Studio Ett, Tendens, Förmiddag och lokala program i Värmland.[3]
Rundström gick över från Sveriges Radio till SVT strax innan hon fyllde 50.[2] Sedan nyår 1995/1996 var hon programledare för Gomorron Sverige.[4] Hon har även varit programledare för bland annat valvakan 2002 tillsammans med Claes Elfsberg, USA:s presidentval 2004, partiledardebatten i valet 2006, Planeten 2006 och Engla Höglunds begravning 2008. Hösten 2010 tog hon över som en av programledarna för programmet Agenda efter att Karin Hübinette omplacerats inom SVT då Hübinettes syster tillträtt som statsråd i Regeringen Reinfeldt.
Rundström slutade på SVT strax innan hon fyllde 67 och har därefter verkat som föreläsare och haft uppdrag för andra medieföretag.[5] 2016 utsågs hon till årets senior av tidningen Senioren.[6]
Om åldersdiskriminering
redigeraRundström uppfattade att sedan hon fyllde 58 så blev hon inte längre tillfrågad om att delta i stora projekt där medarbetare handplockades från hela SVT.[2][5] Flera erfarna SVT-medarbetare uttryckte liknande kritik.[7] År 2016 gav hon ut boken Passé − de ofrivilliga pensionärerna och ifrågasatte policyn att de som fyllt 67 inte får behålla sin fasta anställning på SVT eller Sveriges Radio samt belyste att det saknas jämställdhet i Sverige när det gäller ålder.[8] Rundströms anställning på SVT avslutades i juli 2017. Hon har därefter skrivit för webbplatsen News55.[9]
Övrigt
redigeraIngvar Oldsberg och Sofia Wistam har uppgivit Rundström som en programledarförebild.[10][11]
Bibliografi
redigera- 2016: Passé − de ofrivilliga pensionärerna, Wahlström & Widstrand, (ISBN 9789146230830)
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Frime, Monica (10 januari 2006). ”Marianne Rundström fyller 55 år 10 januari” (på svenska). Helsingborgs Dagblad (TT Spektra). Arkiverad från originalet den 14 april 2008. https://web.archive.org/web/20080414212420/http://hd.se/familj/2006/01/10/marianne_rundstroem_fyller_55_aar/. Läst 28 augusti 2008.
- ^ [a b c] "Barbara Walters – tv:s första feminist och sista journalist med stjärnstatus?" (vid 5 minuter 35 sekunder), Stil, Sveriges Radio, 30 maj 2014. Åtkomst den 29 augusti 2016.
- ^ Aschberg, Simone (27 mars 1996). ”Marianne Rundström, morgonpigg programledare, om att inte bli TV-kändis” (på svenska). Aftonbladet: s. 3. Läst 28 augusti 2008.
- ^ ”Marianne Rundström” (på svenska). Göteborgs-Posten. 29 december 1995. Läst 28 augusti 2008.
- ^ [a b] "Ålderism" (vid 7 min 35 sek), Känsligt läge med Per Naroskin, Sveriges Radio, 15 feb 2018. Åtkomst den 18 feb 2018.
- ^ ”Årets senior äntligen prisad!”. www.senioren.se. https://www.senioren.se/nyheter/arets-senior-antligen-prisad/. Läst 8 maj 2021.
- ^ Emelie Henricson. "Kända tv-profilernas åldersilska mot SVT", expressen.se, 31 maj 2014. Åtkomst den 30 augusti 2016.
- ^ "När är man passé i arbetslivet?", Nordegren & Epstein i P1, 25 augusti 1016. Åtkomst den 19 augusti 2016.
- ^ Marianne Rundström, Vipåtv, 14 augusti 2017
- ^ Hagen, Cecilia (24 december 2006). ”"Det är förbaskat roligt att sitta och ljuga lite"” (på svenska). Expressen: s. 14. Läst 28 augusti 2008.
- ^ Cederskog, Georg (16 maj 2008). ”Talangspanare på vift” (på svenska). Dagens Nyheter: s. B07. Läst 28 augusti 2008.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Marianne Rundström.
- Marianne Rundström på Internet Movie Database (engelska)
- Marianne Rundström på Svensk Filmdatabas