Margot Wallström
Margot Elisabeth Wallström, född 28 september 1954 i Kågedalens församling i Västerbottens län, är en svensk socialdemokratisk politiker. Hon kom in i riksdagen som 25-åring och har bland annat varit EU-kommissionär, Förenta nationernas generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld och Sveriges utrikesminister (3 oktober 2014–10 september 2019).
| Margot Wallström | |
.jpg) Margot Wallström 2023.
| |
| Tid i befattningen 3 oktober 2014–10 september 2019 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
|---|---|
| Statsminister | Stefan Löfven |
| Företrädare | Carl Bildt |
| Efterträdare | Ann Linde |
| Tid i befattningen 3 oktober 2014–10 september 2019 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Stefan Löfven |
| Företrädare | Jan Björklund |
| Efterträdare | Morgan Johansson |
| Tid i befattningen 2 februari 2010–30 maj 2012 | |
| President | Ban Ki-moon |
| Tid i befattningen 22 november 2004–9 februari 2010 | |
| President | José Manuel Barroso |
| Företrädare | Loyola de Palacio |
| Efterträdare | Maroš Šefčovič |
| Tid i befattningen 22 november 2004–9 februari 2010 | |
| President | José Manuel Barroso |
| Företrädare | Loyola de Palacio |
| Efterträdare | Catherine Ashton |
| Tid i befattningen 13 september 1999–11 november 2004 | |
| President | Romano Prodi |
| Företrädare | Ritt Bjerregaard |
| Efterträdare | Stavros Dimas |
| Tid i befattningen 22 mars 1996–7 oktober 1998 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Göran Persson |
| Tid i befattningen 7 oktober 1994–22 mars 1996 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Ingvar Carlsson |
Biträdande civilminister
| |
| Tid i befattningen 1988–1991 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Ingvar Carlsson |
| Född | Margot Elisabeth Wallström 28 september 1954  Kåge, Västerbotten
|
| Politiskt parti | Socialdemokraterna |
| Make | Håkan Olsson |
| Barn | Två |
| Namnteckning | 
|
Biografi
redigeraMargot Wallström växte upp i Kåge som det fjärde av fem barn till sågverksarbetaren Manfred Wallström (1917–1993) och sömmerskan Lydia Wallström, född Sundberg (1919–2009).[1] Hon engagerade sig tidigt i SSU och var med om att bilda en lokal SSU-klubb i Kåge. Efter genomgånget gymnasium i Skellefteå fick hon arbete som ombudsman för SSU i Karlstad 1974–1977 och arbetade därefter i Sparbanken Alfa 1977–1979. Hon valdes in i Sveriges riksdag i riksdagsvalet 1979 och satt där till 1985. Hon var därefter bankkamrer på Sparbanken Alfa i Karlstad 1986–1987. Från 1988 hade hon flera statsrådsposter, först som biträdande civilminister för konsument-, kyrko- och ungdomsfrågor 1988–1991 i Ingvar Carlssons regering. Efter en mellanperiod som bland annat lokalredaktionschef för TV4 i Karlstad 1993–1994 var hon kulturminister under statsminister Ingvar Carlsson 1994–1996 och slutligen socialminister under Göran Persson 1996–1998. Hon avgick kort efter riksdagsvalet 1998 efter en konflikt med Göran Persson.[2]
Hon arbetade 1998–1999 som chef för biståndsprojektet ”Worldview Global Media”, ett media- och demokratiprojekt i Sri Lanka.[3] Margot Wallström var sedan under två perioder EU-kommissionär[4]. I Prodi-kommissionen 1999–2004 var hon ansvarig för miljöfrågor och i Barroso-kommissionen 2004–2010 var hon förste vice ordförande med ansvar för konstitutionella frågor, institutionella relationer och kommunikationsstrategi.
Tillsammans med Jan Eliasson fick hon i uppdrag av Mona Sahlin i mars 2007 att leda en rådslagsgrupp för att utveckla socialdemokraternas utrikes- och EU-politik. Åren 2010–2012 var Wallström den förste innehavare av tjänsten som Förenta nationernas generalsekreterares särskilda representant i frågor som rör konfliktrelaterat sexuellt våld. Hon utnämndes i maj 2015 till ledamot i en särskild panel inom FN med uppgift att utreda finansieringen av ökad humanitär nöd.[5]
Hon var 2013–2014 projektdirektör på Svenska Postkodlotteriet.[6] Hon var 2013–2014 också ordförande i styrelsen för Lunds universitet.[7]
Wallström är en mycket populär politiker inom det egna partiet Socialdemokraterna.[8] Hon har flera gånger fått frågan om hon vill ställa upp som partiledare och flera gånger varit den som flest vill ha som partiledare. Hon har alltid tackat nej, senast 2012.[9]
Sveriges utrikesminister
redigeraDen 3 oktober 2014 tillträdde Margot Wallström som Sveriges utrikesminister i Regeringen Löfven I. Hon lanserade i samband med detta "en feministisk utrikespolitik". En sådan politik ska verka för kvinnors rättigheter, representation och resurser utifrån den realitet som kvinnor lever i. Feminism är ett perspektiv som ska genomsyra allt som sker i utrikesförvaltningens regi.[10] Den 21 januari 2019 fick Wallström förnyat förtroende på posten när hon tillträdde på posten som utrikesminister i regeringen Löfven II.[11] I en intervju i Dagens Nyheter den 6 september 2019 meddelade Wallström sin avsikt att avgå som utrikesminister och att hon framfört detta till statsminister Löfven. Anledningen till avgången uppgavs vara att hon ville tillbringa mer tid med sin familj.[12]
Wallström var statsministerns ställföreträdare. Att det var hon som var ställföreträdare, och inte vice statsministern, blev allmänt känt först när statsminister Stefan Löfven hade förts akut till sjukhus med ambulans i juli 2015.[13][14]
Inslagen av aktivism och idealism i Wallströms utrikespolitik gjorde att hon blev populär i de egna partileden och jämförelser gjordes med utrikespolitiken som fördes av Olof Palme.[15]
Feministisk utrikespolitik
redigeraDen feministiska utrikespolitiken, som lanserades kort efter Wallströms tillträde, sammanfattas i tre R: representation, resurser och rättigheter. När regeringen listar resultaten nämns till exempel ett nätverk av kvinnliga fredsmedlare, satsningar på utbildning för flickor och insatser mot sexuellt våld i konflikter, fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och omnämnanden av kvinnor i samtliga uttalanden i krissituationer.[16] Beträffande feminism har Wallström bland annat citerat Mahatma Gandhi.[17][18][19]
| ” | ”Först ignorerar de dig, sedan skrattar de åt dig, sedan bekämpar de dig, sedan vinner du.” | „ |
| – Margot Wallström, citerande Mahatma Gandhi. | ||
Kärnvapennedrustning
redigeraWallström var drivande i att Sverige ska underteckna FN:s konvention om kärnvapenförbud enligt en socialdemokratisk nedrustningspolitik som inleddes under 1960-talet. Detta gjordes aldrig då regeringens egen utredare kom fram till att ett undertecknande skulle leda till allvarliga konsekvenser för Sverige säkerhet och det saknades parlamentariskt stöd för undertecknandet.[20]
Istället hänvisade Wallström till hur det befintliga arbetet för kärnvapennedrustning skulle intensifieras. Citat: "Målet med regeringens arbete är entydigt. Sverige är en stark röst för en kärnvapenfri värld. Vår regering har återupprättat engagemanget för nedrustning. Vi har upplivat folkrätts- och nedrustningsdelegationen. Vi har tillsatt en ambassadör för nedrustning. Vi är ordförande för det som kallas för Haag-koden mot teknologispridning för ballistiska missiler, och vi tillträder som ordförande i IAEA efter sommaren. Vi är med i alla kärnvapennedrustningssammanhang. Senast i juni arrangerade vi ett stort internationellt ministermöte om kärnvapennedrustning. Det har också märkts i vårt engagemang på Koreahalvön och för kärnavtalet med Iran, JCPOA. " [21]
FN:s säkerhetsråd
redigeraEfter att ha röstats in i FN:s säkerhetsråd satt Sverige under 2017 och 2018 som icke-permanent medlem i säkerhetsrådet. Sverige har som medlem i FN:s säkerhetsråd tagit avstamp i det som regeringen kallar ”bottenplattan”: folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. [22] Sveriges medlemskap har överlag setts som framgångsrikt och områden som lyfts fram är arbetet med kvinnors situation i konflikter, att göra klimatfrågan till en säkerhetspolitisk fråga, situationen för Rohingyer i Myanmar (Burma), samtalen i Gambia och Kamerun. [23]. Sverige var också det första land som arrangerade säkerhetsrådets årliga arbetsmöte utanför USA. [24]
Iran
redigeraMargot Wallström har haft hållningen att dialog bör föras med alla länder, även sådana Sverige inte delar värderingar med. På så sätt har hon även offentligt tagit avstånd från isoleringspolitik. Det är också något som hänvisades till när Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif besökte Sverige i augusti 2019. Wallström hänvisade då till att hon tog upp situationen för kvinnor i landet, mänskliga rättigheter, kritiken mot dödsstraff osv. [25]
Israel
redigeraIsraels utrikesminister Avigdor Lieberman och premiärminister Benjamin Netanyahu vägrade senare att ta emot henne under ett planerat statsbesök i landet i januari 2015.[26] Wallströms diplomatiska immunitetsstatus i Israel upphävdes också, vilket innebar att om hon besökte Israel skulle hon göra det som en individ snarare än som en tjänsteman i ett utländskt land (något som normalt skulle innebära åtnjutande av säkerhetstjänstens skydd).[27]
Wallström efterlyste 12 januari 2016 en offentlig utredning om Israel hade utfört "utomrättsligt dödande" under de föregående månadernas våldsdåd i form av knivattacker och sammandrabbningar.[28] Följande dag förklarade Israels utrikesdepartement för Sveriges Israelambasadör Carl Magnus Nesser att Wallström inte längre var välkommen att resa in i landet.[29]
Palestina
redigeraDen 30 oktober 2014 blev Wallström den första utrikesministern i EU att erkänna en palestinsk stat i syfte att "underlätta ett fredsavtal genom att göra parterna mindre ojämna",[30] vilket ledde till att Israel samma dag kallade hem sin ambassadör för samråd.[31] I en intervju i mars 2018 uppgav hon att avsikten bakom erkännandet var att påskynda processen mot en tvåstatslösning, men erkände också att inga framsteg hade gjorts i denna fråga.[32] I december 2016 mottog Wallström i Ramallah orden Grand Star of the Order of Jerusalem av Palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas.[33]
Saudiarabien
redigeraI januari 2015 kritiserade Wallström Saudiarabiens piskstraff av människorättsaktivistbloggaren Raif Badawi, som hon menade var ett "grymt försök att tysta moderna uttrycksformer". Saudiarabien tolkade detta som en förolämpning mot landet och islam, och valde därför att kalla hem sin ambassadör i Sverige.[34] Eftersom Saudiarabien är en viktig marknad för flera svenska exportföretag skickade regeringen en särskild delegation till Saudiarabien under ledning av riksdagsledamot Björn von Sydow för att reda ut konflikten.[20]
Wallström besökte Saudiarabien och ett antal andra Gulfstater i augusti 2019 för att diskutera Jemenkriget. [35]
USA och Nordkorea
redigeraWallström kritiserade USA:s president Donald Trump i nyhetsmedier efter dennes tal i FN:s generalförsamling den 19 september 2017. Trump hade i talet haft en hård retorik gentemot Nordkoreas högste ledare Kim Jong-un för Nordkoreas kärnvapenprogram, en retorik som Wallström ansåg vara skadlig för utvecklingen av konflikten och ett brott mot FN-stadgan.[36]
I mars 2018 besökte Nordkoreaa utrikesminister Ri Yong-ho Sverige och hade möten med Wallström och statsminister Stefan Löfven. Detta var en ansträngning för att återuppta fredsförhandlingar mellan Nord- och Sydkorea samt förbättra de diplomatiska kontakterna med USA. [37]
Västsahara
redigeraEtt av Socialdemokraternas löften i valrörelsen 2014 var att Västsahara skulle erkännas. Regeringen i Marocko, ett land som har en betydande position i Arabvärlden, reagerade negativt vilket även äventyrade regeringens kampanj för en plats i FN:s säkerhetsråd.[20]
Familj
redigeraMargot Wallström gifte sig 1984 med Håkan Olsson. Tillsammans fick de tre söner, varav en dog späd. Hon är bosatt på Hammarön och har en fritidsbostad i Lappland.
Priser och utmärkelser
redigera
H. M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band (2008) för mångåriga betydelsefulla insatser inom svensk och europeisk politik[38]
Kommendör av Franska Hederslegionen, 11 april 2014[39]
Kommendör av Palestinska Jerusalemsorden (2016)[källa behövs]- Hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola 2001,[40] Mälardalens högskola, University of Massachusetts och Umeå universitet[41]
- Göteborgspriset för hållbar utveckling 2008, för sitt arbete med kemikalielagstiftningen REACH
- Monismanienpriset 2009[42]
- Elin Wägner-sällskapets pris Årets väckarklocka 2012[43]
- IFES Democracy Award 2019[44]
- Svenska Läkare mot Kärnvapens anti-atombombsdiplom 2021 [45]
Bibliografi
redigera- Ingen väg tillbaka!: socialminister Margot Wallström om psykiatrireformen. Stockholm: Regeringskansliet/Socialdepartementet. 1997. Libris 2920063
- Folkens Europa eller varför är det så svårt att älska EU? (1. uppl). Stockholm: Hjalmarson & Högberg. 2004. Libris 9458821. ISBN 91-89660-54-4, tillsammans med Göran Färm
- Elitprojekt - nej!: folkets Europa. Stockholm: Bilda. 2008. Libris 11216809. ISBN 978-91-574-8063-7, tillsammans med Göran Färm
- Sexual violence in conflict. Uppsala: Dag Hammarskjöld Foundation. 2013. Libris 17602128. ISBN 9789185214716
Bildgalleri
redigera-
Med de polska senatorerna Edmund Wittbrodt och Bogdan Borusewicz 2008. -
Prisutdelning av 2009 års Right Livelihood-pris. -
Med biståndminister Gunilla Carlsson 2010. -
Brittiske UD-ministern Henry Bellingham och Margot Wallström i London 2011. -
UN Commission on the Status of Women (FN:s kvinnokommission) 2012. -
Porträtterad (av Caroline Roosmark) till samlingen tidigare utrikesministrar, Arvfurstens palats 2021.
.jpg)
_Margot_Wallstr%C3%B6m_(tidigare_utrikesminister,_h%C3%B6ger_och_avbildad).jpg)
Källor
redigera- Vem är det: Svensk biografisk handbok 1999, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998, ISBN 91-1-300536-7, sidan 1144
Noter
redigera- ^ Uppgifter om Margot Wallström i Svenska Dagbladet, ej daterat,läst den 16 januari 2016]
- ^ Markus Wilhelmson. "Persson vill tysta Margot", Expressen, 16 maj 2004. Hämtad den 15 juli 2015.
- ^ Margot Wallström: Jag gillar inte att vara ensam på dn.se den 3 maj 2012
- ^ Allas nr 52, 1999, sid 6-8: "Margot Wallström bytte Karlstad mot Bryssel", av Barbro Rabenius
- ^ http://reliefweb.int/report/world/un-secretary-general-appoints-high-level-panel-humanitarian-financing
- ^ Anette Holmqvist (3 mars 2013). ”Wallström börjar nytt jobb”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16406223.ab. Läst 15 augusti 2014.
- ^ CV på www.regeringen.se
- ^ Johan Croneman. "Johan Croneman: Koketteri på toppnivå när SVT krattade manegen för Margot Wallström", Dagens Nyheter, 5 juni 2012. Läst den 15 juni 2012.
- ^ Agenda, SVT, 2 juni 2012 Arkiverad 7 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine.. Sett den 15 juni 2012.
- ^ http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2016/jaemstaelldhet-i-krig-och-fred/article.2016-03-03.2922520639
- ^ ”Stefan Löfven presenterade de nya ministrarna - Margot Wallström och Magdalena Andersson fortsätter” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/01/21/stefan-lofven-presenterade-de-nya-ministrarna-margot-wallstrom-och-magdalena. Läst 23 januari 2019.
- ^ ”Utrikesminister Margot Wallström avgår”. SVT Nyheter. 6 september 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/margot-wallstrom-avgar. Läst 6 september 2019.
- ^ "Stefan Löfven hemma igen efter akut sjukhusbesök", Dagens Nyheter, 16 juli 2015. Åtkomst 16 september 2015.
- ^ Larsson, Mats J (18 juli 2015). ”S-krav: Romson får inte ersätta Löfven”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sverige/s-krav-romson-far-inte-ersatta-lofven/. Läst 4 februari 2023.
- ^ Knutson, Mats (6 september 2019). ”Analys: ”Wallströms tid som utrikesminister har kantats av kontroverser””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/wallstroms-tid-som-utrikesminister-har-kantats-av-kontroverser. Läst 8 september 2019.
- ^ https://www.dn.se/nyheter/politik/margot-wallstrom-feministisk-utrikespolitik-har-fatt-storre-genomslag-an-vantat/
- ^ ”Joining forces to strengthen global gender equality efforts” (på engelska). Regeringen och Regeringskansliet. 23 april 2018. https://www.government.se/articles/2018/04/joining-forces-to-strengthen-global-gender-equality-efforts/. Läst 8 september 2021.
- ^ ”Nato-frågan drar en tydlig skiljelinje mellan S och M”. ETC. 18 februari 2018. https://www.etc.se/debatt/nato-fragan-drar-en-tydlig-skiljelinje-mellan-s-och-m. Läst 8 september 2021.
- ^ ”Introductory remarks by Margot Wallström on the occasion of the State Visit by the President of India” (på engelska). Regeringen och Regeringskansliet. 3 juni 2015. https://www.government.se/speeches/2015/06/uppsala-university/. Läst 8 september 2021.
- ^ [a b c] Knutson, Mats (6 september 2019). ”Analys: ”Wallströms tid som utrikesminister har kantats av kontroverser””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/wallstroms-tid-som-utrikesminister-har-kantats-av-kontroverser. Läst 8 september 2019.
- ^ https://www.facebook.com/margot.wallstrom/photos/idag-ber%C3%A4ttade-jag-under-en-presstr%C3%A4ff-om-regeringens-fortsatta-arbete-med-k%C3%A4rnv/2274816369234080/
- ^ https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sverige-i-fns-sakerhetsrad/
- ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/WLGp1L/tre-roster-om-sveriges-tid-i-sakerhetsradet
- ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/nu-samlas-sakerhetsradet-i-backakra
- ^ https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/rAGnB0/wallstrom-slar-tillbaka-mot-iran-kritiken
- ^ https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6004922
- ^ https://www.svd.se/kraftig-markering-fran-israels-sida
- ^ ”Wallström vill utreda ”utomrättsligt dödande””. 12 januari 2016. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/wallstrom-vill-utreda-utomrattsligt-dodande. Läst 8 september 2019.
- ^ Näslund, Leif; Cervenka, Johanna (13 januari 2016). ”Wallström portas från Israel”. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/israel-sverige-ar-inte-valkommen. Läst 8 september 2019.
- ^ http://www.dn.se/debatt/sweden-today-decides-to-recognise-the-state-of-palestine/
- ^ https://www.jpost.com/Israel-News/Politics-And-Diplomacy/Israel-recalls-ambassador-to-Stockholm-after-Swedens-decision-to-recognize-Palestinian-state-380351
- ^ https://web.archive.org/web/20180321171504/http://judiskkronika.se/att-kallas-antisemit-kanns-fruktansvart-och-ar-direkt-felaktigt/
- ^ ”Swedish FM warmly received, decorated in Ramallah”. YNet News. http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-4894246,00.html. Läst 26 december 2016.
- ^ https://www.reuters.com/article/us-saudi-sweden/saudi-arabia-decides-to-restore-ambassador-to-sweden-al-arabiya-tv-idUSKBN0MN2H220150327
- ^ https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/08/utrikesministern-besoker-gulfregionen-for-moten-om-jemen/
- ^ Johansson, Sandra (19 september 2017). "Löfven: Trumps uttalande väldigt allvarligt". Svenska Dagbladet. Läst 5 augusti 2018.
- ^ https://www.regeringen.se/artiklar/2018/03/overlaggningarna-mellan-sveriges-och-nordkoreas-utrikesministrar-har-avslutats
- ^ ”Medaljförläningar 2008-06-06”. Kungahuset, Kungl. Hovstaterna. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081009114753/http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20080606.5.36df73941192994694f80007190.html. Läst 21 juni 2008.
- ^ ”Margot Wallström utnämnd till kommendör av Franska hederslegionen (11 april 2014)”. Frankrikes ambassad i Stockholm. Arkiverad från originalet den 30 december 2016. https://web.archive.org/web/20161230091528/http://www.ambafrance-se.org/Margot-Wallstrom-utnamnd-till. Läst 30 december 2016.
- ^ Chalmers: Hedersdoktorer: Margot Wallström, läst 15 april 2009
- ^ Pressmeddelande Umeå universitet Hämtat 2010-10-28 2010
- ^ ”Wallström får Monismanienpris”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/wallstrom-far-monismanienpris/. Läst 30 januari 2016.
- ^ Elin Wägner-sällskapet Arkiverad 14 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”IFES Announces Recipients of 2019 Democracy Award”. IFES. https://www.ifes.org/news/ifes-announces-recipients-2019-democracy-award. Läst 6 september 2019.
- ^ ”Pressmeddelande: Margot Wallström prisas för sitt engagemang för kärnvapennedrustning”. Svenska Läkare Mot Kärnvapen. https://slmk.org/nyheter/pressmeddelande-margot-wallstrom-prisas-for-sitt-engagemang-for-karnvapennedrustning/. Läst 10 september 2021.
Vidare läsning
redigera- Sydow, Emily von (2009). Margot Wallström: den svenska modellen. Stockholm: Ekerlid. Libris 11500547. ISBN 978-91-7092-119-3
- Ohlsson, Bengt (2012). Margot. Stockholm: Bromberg. Libris 12134533. ISBN 978-91-7337-332-6
- Espelund, Görrel (2013). 8 kvinnor som skapat världsrubriker. Sekwa förlag. Libris 13910441. ISBN 9789186480653 - Intervju med Margot Wallström.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Margot Wallström.
Wikiquote har citat av eller om Margot Wallström.- Margot Wallström på Sveriges riksdags webbplats
- Margot Wallström på Sveriges regerings webbplats.
- ”Se också Ukraina med feministglasögon.” Intervju med Sanna Karlsson i Hufvudstadsbladet (4 mars 2015).
