Mårten Elfstrand
Mårten Elfstrand, född 29 maj 1859 i Undersåker, Jämtlands län, död 11 oktober 1927 i Uppsala, var en svensk läkare och professor.
Mårten Elfstrand | |
Född | 29 maj 1859[1][2] Undersåkers församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 13 oktober 1927[1] (68 år) Uppsala församling[1], Sverige |
Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[3] |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Farmaceut[1], botaniker |
Arbetsgivare | Uppsala universitet |
Redigera Wikidata |
Avgångsexamen från Östersunds högre allmänna läroverk 1883, medicine doktor på avhandlingen Studier över alkaloidernas lokalisation samt docent i farmakognosi vid Uppsala universitet 1895. Följande år förordnades han som e.o. professor i farmakodynamik och farmakognosi samt blev 1897 docent, 1898 e.o. professor och 1908 ordinarie professor i dessa ämnen vid Uppsala universitet.
Han var en framstående botaniker, särskilt kännare av släktet Hieracium. Bland hans skrifter märks Om krotin, ägghvitartadt gift i Croton-frön, samt Läkemedelslära med särskild hänsyn till svenska farmakopén (två delar, 1905, 1908).
Gift 20 december 1908 med Adolfina Matilda Schwalbe (1877–1943). Han är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[4]
Källor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Elfstrand, Mårten, 1904–1926.
Noter
redigera- ^ [a b c d e] Mårten Elfstrand, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15970, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Elfstrand, Mårten”, Nordisk familjebok : Supplement: Cambrai - Glis, vol. 35, 1923, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 8 juli 2019.[källa från Wikidata]
- ^ SvenskaGravar