Kungsholms församling
historisk församling i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift
Kungsholms församling var en församling i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift. Församlingen låg i Stockholms kommun i Stockholms län. Församlingen uppgick 1 januari 2014 i Västermalms församling.[2]
| Kungsholms församling Före detta församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Stockholms kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Stockholms stift |
| Bildad | 22 mars 1671 |
| av del av | Klara församling |
| Utbrutet | Stockholms stads och läns kurhus församling (1850) Serafimerlasarettets församling (1861) S:t Görans församling (1925) |
| Införlivat | Stockholms hospital för sinnessjuka församling (1889) Serafimerlasarettets församling (1889) Stockholms stads och läns kurhus församling (1889) Frimurarebarnhusets församling (1889) Allmänna försörjningsinrättningens församling (1889) |
| Upphörd | 31 december 2013 |
| Uppgått i | Västermalms församling |
| Upphov till | Kungsholmens distrikt |
| Karta | |
 i Stockholms län.  Kungsholms församlings läge i Stockholms län. | |
| Koordinat | 59°19′47″N 18°02′52″Ö / 59.3297°N 18.04772222°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 018003 (–) 018018 (–) |
| Kyrkoarkiv | SE/SSA/0011 |
| Redigera Wikidata | |
Församlingen låg i Stockholms innerstad inom stadsdelen Kungsholmen och kallades ibland felaktigt Kungsholmens församling. Motsvarande distriktet från 1 januari 2016 heter Kungsholmens distrikt.
Administrativ historik
redigeraFörsamlingen bildades 22 mars 1671 genom en utbrytning ur Klara församling under namnet Munklägrets församling som namnändrades 9 september 1672 till Kungsholms församling vilket i sin tur namnändrades 1688 till Ulrika Eleonora församling eller Kungsholms församling som sedan 1925 åter namnändrades till Kungsholms församling eller Ulrika Eleonora församling. [3]
Följande utbrytningar och återinförlivanden har skett i församlingen:
- Omkring 1850 utbröts Stockholms stads och läns kurhus församling som återinförlivades 1889.
- 1861 utbröts Serafimerlasarettets församling som återinförlivades 1889.
- 1 januari 1886 (enligt beslut den 17 juli 1885) införlivades tomten Piludden eller Tullhustomten som hade tillhört Solna församling trots att den låg på Kungsholmen.[4]
- Frimurarebarnhusets församling uppgick 1889.
- 1889 införlivades Allmänna försörjningsinrättningens församling samt Stockholms hospital för sinnessjuka församling.
- 1 januari 1925 (enligt beslut den 20 juni 1924) utbröts ett område som låg väster om en linje dragen från Kungsholms strand mitt i Inedalsgatan, Parkgatan, Kronobergsgatan, Hantverkargatan och Sankt Eriksgatan till Norr Mälarstrand för att bilda Sankt Görans församling.[5]
- 1 januari 1925 (enligt beslut den 20 juni 1924) överfördes till Klara församling de till Kungsholms församlings tillhörande kvarteren Blekholmen norra och södra vilka låg öster om Klara sjö.[5]
Församlingen var till 1685 moderförsamling i pastoratet Kungsholm och Solna för att därefter till 1925 utgöra ett eget pastorat. Mellan 1 januari och sista april 1925 var församling moderförsamling i pastoratet Kungsholm och Sankt Göran för att därefter till 2014 åter utgöra ett eget pastorat.[3]
Församlingen uppgick 1 januari 2014 i Västermalms församling.[2]
Areal
redigeraKungsholms församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 1,7 kvadratkilometer, varav 1,1 kvadratkilometer land.[6]
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Kungsholms eller Ulrika Eleonora församling 1805–2010[7][8][9][10][11][12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1805 | 2 495 | |||
| 1810 | 2 402 | |||
| 1830 | 3 247 | |||
| 1840 | 3 023 | |||
| 1850 | 3 704 | |||
| 1860 | 4 599 | |||
| 1870 | 6 691 | |||
| 1880 | 12 272 | |||
| 1890 | 24 861 | |||
| 1900 | 33 506 | |||
| 1910 | 41 759 | |||
| 1920 | 47 950 | |||
| 1930 | 24 938 | |||
| 1935 | 31 966 | |||
| 1940 | 31 657 | |||
| 1945 | 31 131 | |||
| 1950 | 28 615 | |||
| 1955 | 26 454 | |||
| 1960 | 23 882 | |||
| 1965 | 21 276 | |||
| 1970 | 17 588 | |||
| 1975 | 14 460 | |||
| 1980 | 14 105 | |||
| 1985 | 14 621 | |||
| 1990 | 15 164 | |||
| 1995 | 15 962 | |||
| 2000 | 17 957 | |||
| 2005 | 18 507 | |||
| 2010 | 19 207 | |||
| Anm: 1925 utbröts S:t Görans församling. För åren 1805-1850: befolkning enligt mantalsskriven befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. Personer tillhörande icke-territoriella församlingar är inräknade i de territoriella församlingarnas folkmängd. För år 1820 redovisades Kungsholms församling tillsammans med Klara församling. För åren 1860-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1960-1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. För åren 1955 samt 1975-2010: befolkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. | ||||
Kyrkor
redigeraKyrkoherdar
redigera
| Ämbetstid[13] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1672–1684 | Jonas Jonæ Lille | –1684 | |
| 1685–1691 | Nicolaus Jacobi Anberg | –1691 | |
| 1692–1704 | Jonas Gallerius | –1704 | |
| 1705–1714 | Johan Börck | 1670–1714 | |
| 1716–1724 | Johannes Guthrie | 1662–1724 | |
| 1725–1751 | Andreas Bergner | 1678–1751 | |
| 1753–1760 | Olof Celsius den yngre | 1716–1794 | Senare kyrkoherde i Nikolai församling. |
| 1760–1767 | Olof Gråberg | 1716–1767 | |
| 1770–1777 | Nils Jakob Nymansson | 1735–1777 | |
| 1778–1790 | Arnold Asplund | 1736–1815 | Senare kyrkoherde i Klara församling. |
| 1790–1802 | Magnus Lehnberg | 1758–1808 | Senare kyrkoherde i Jakob och Johannes församling. |
| 1803–1811 | Fredrik Wittingh | 1744–1811 | |
| 1813–1846 | Thomas Zacharias Fuchs | 1772–1846 | |
| 1849–1861 | Carl Olof Grawallius | 1786–1861 | |
| 1863–1890 | Erik Magnus Schultzberg | 1816–1890 | |
| 1893–1904 | Peter Johan Rydeman | 1834–1904 | |
| 1906–1937 | Carl Wilhelm Larsson | 1859–1937 | |
| 1937–1949 | Oscar Krook | 1879–1949 | |
| 1949–1962 | Bertil August Ramsten | 1894– | |
| 1962–1984 | Carl-Magnus Magnuson | ||
| 1984–1988 | Ingemar Glemme | ||
| 1988–1993 | Lars Åke Lundberg | 1935–2020 | |
| 1993–1998 | Christer Gardemeister | 1956–2014 | |
| 1998–2001 | Staffan Kvassman | ||
| 2001–2011 | Anders Novak | ||
| 2011–2013 | Louise Linder | 1963– |
Förste komministrar
redigera| Ämbetstid[13] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1673–1680 | Andreas Andreæ Eurenius | 1638–1703 | |
| 1680–1704 | Andreas Thomæ Högman | –1704 | |
| 1705–1708 | Johannes Hedenius | 1679–1723 | |
| 1708–1713 | Eric Wikman | 1679–1736 | |
| 1713–1731 | Anders Svanberg | –1731 | |
| 1734–1744 | Johan Christian Strand | 1710–1765 | |
| 1744–1746 | Carl Löfgren | 1708–1746 | |
| 1747–1752 | Nils Anagrius | 1718–1775 | |
| 1752–1760 | Claes Johan Livin | 1717–1760 | |
| 1761–1775 | Petrus Elias Norman | 1723–1800 | |
| 1775–1779 | Jacob Andreas Jernberg | 1715–1779 | |
| 1780–1786 | Jonas Lars Zethelius | 1740–1799 | |
| 1786–1790 | Eric Dahlström | 1746–1828 | |
| 1790–1797 | Johan Mebius | 1753–1821 | |
| 1797–1805 | Johan Huss | 1761–1834 | |
| 1805–1814 | Johan Tillander | 1764–1814 | |
| 1815–1857 | Johan Lundholm | 1777–1857 | |
| 1857 | Johan Otto Remmer | 1811–1858 | Utnämnd 1857 |
| 1861–1867 | Carl Camillus Oldenburg | 1816–1896 | |
| 1867–1877 | Sigfrid Hilmer Sundel | 1826–1877 | |
| 1879–1925 | Oscar Robert Blomquist | 1839–1925 | |
| 1927– | Bertil August Ramsten | 1894– |
Andre komministrar
redigeraDen andra komministertjänsten inrättades 30 april 1918 och började gälla från 1 maj samma år.[13]
| Ämbetstid[13] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1918–1926 | Johan Alexander Leonard Davidson | 1865–1926 | |
| 1928– | Gustaf Kihlstedt | 1877– |
Tredje komministrar
redigeraDen tredje komministertjänsten inrättades 23 mars 1919. Den överfördes 1 januari 1925 till den nybildade församlingen S:t Görans församling.[13]
| Ämbetstid[13] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1919–1924 | Johan Färdinand Folkard-Holmgren | Senare kyrkoherde i S:t Görans församling. |
Fjärde komministrar
redigeraDen fjärde komministertjänsten inrättades 9 april 1920. Den överfördes 1 januari 1925 till den nybildade församlingen S:t Görans församling.[13]
| Ämbetstid[13] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1920–1924 | Johannes Lindberg | Senare komminister i S:t Görans församling. |
Organister
redigeraLista över organister.
| Verksam | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1701-1709 | Peter Brunsberg | -1709 | Organist |
| 1721 | Mårten Zellin | Organist | |
| 1758-1766 | Lars Fredrik Hammardahl | 1732-1822 | Organist och orgelbyggare. |
| 1777–1800 | Eric Lindberg | –1800 | Organist |
| 1883-1898 | Oscar Lejdström | 1858-1926 | Organist |
| 1901- | Karl Ferdinand Kursell | 1863–1909 | Organist |
| 1951-1964 | Ludvig Natanael Olofsson | 1905-1987 | Organist.[14] |
| 1971–1989 | Rune Franzén | 1919– | Organist.[15] |
Se även
redigeraKällor
redigeraNoter
redigera- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/018018000.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ [a b c] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ (
PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 1. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305081841/http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 6 april 2020
- ^ [a b] ( PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I. Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 1-2. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpmPsGq?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 6 april 2020
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/kallor/befolkning/. Läst 6 april 2020.
- ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngd%201950-1975%20l%C3%A4n,%20kommuner%20och%20f%C3%B6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 6 april 2020
- ^ ”Folk‑ och bostadsräkningarna 1860–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/sveriges-officiella-statistik-sos/folk-och-bostadsrakningarna/. Läst 6 april 2020.
- ^ ( PDF) Befolkningsstatistik 1995, Del 1: Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1996. sid. 20. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FBefolkningsstatistik%2FBefolkningsstatistik%20Del%201-2%20Folkm%C3%A4ngden%20och%20dess%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar%20och%20flyttningar%20(SOS)%201991-2001%2FBefolkningsstatistik-1995-1-Folkmangden-och-dess-forandringar.pdf. Läst 6 april 2020
- ^ Statistiska centralbyrån - Folkmängd per församling 2000-12-31 enligt 2001-01-01:s indelning (XLS-fil)
- ^ ”Befolkning per församling”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/befolkning-per-forsamling/. Läst 6 april 2020.
- ^ [a b c d e f g h] Ulrika Eleonora församling i Gunnar Hellström, Stockholms stads herdaminne från reformationen intill tillkomsten av Stockholms stift (1951)
- ^ DOMPROSTERIET i Sveriges statskalender 1964
- ^ Kungsholms eller Ulrika Eleonora församling i Projekt Runeberg
