Kolonivävare
Kolonivävare[2] (Philetairus socius) är en sydafrikansk fågelart som tillhör familjen vävare (Ploceidae) inom ordningen tättingar.[3] Den gör skäl för sitt namn genom sina mycket stora kolonibon i träd och på telefonstolpar.
| Kolonivävare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) I Etosha National Park, Namibia | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Vävare Ploceidae |
| Släkte | Philetairus A. Smith, 1837 |
| Art | Kolonivävare P. socius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Philetairus socius | |
| Auktor | (Latham, 1790) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Social vävare | |
Kännetecken
redigeraUtseende
redigeraFågeln är brun på ovansidan, med ljusbruna bräm (utom på hjässan), svart på hakan och strupen samt blekt brunaktig på undersidan med svarta flanker. Vingar och stjärt är mörkbruna, med blekbruna fan. Näbben är ljus. Ungfågeln är mattare och saknar det svarta på strupen och flankerna. Längden uppgår till 13 centimeter.
_(6453056469).jpg)
Läten
redigeraKolonivävarens läte beskrivs i engelsk litteratur som tjattrande "chicker chicker".[4]
Utbredning och systematik
redigeraFågeln förekommer i Afrika från Namibia och Botswana till norra Sydafrika.[3] Arten delas inte upp i några underarter.[3] Kolonivävaren placeras som ensam art i släktet Philetairus, men DNA-studier visar att den är nära släkt med de två arterna i Pseudonigrita.
Levnadssätt
redigeraFågeln hittas i halvtorr savann och karroobuskmarker.[4] Födan består av frön och insekter.[5]
Häckning
redigeraFågeln häckar kolonivis, mellan december och augusti i norra Namibia, november–januari i sydöstra delen av utbredningsområdet och i andra områden vid nederbörd. Då flocken funnit en lämplig häckplats bygger varje par sitt eget bo, men bona byggs så tätt intill varandra att konstruktionen till slut ser ut som ett enda stort bo med ett stort tak och med en mängd runda hål på undersidan. Bona används inte två gånger att häcka i, utan nya bon skapas under de gamla, vilka därmed tillsammans med taket utgör täckning för de nya. På detta sätt ökar bomassan år från år i storlek, tills den gren som den hänger på går av av tyngden. Dessa bokonstruktioner påträffas vanligtvis endast i höga och stora träd.
-
En koloni med kolonivävare -
Ingångar till bokamrar
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller mycket vanlig.[6]
Namn
redigeraFågeln har på svenska även kallats social vävare.
Referenser
redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kolonivävare, 1904–1926.
Noter
redigera- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Philetairus socius Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 14 augusti 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ [a b] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235
- ^ Craig, A. & Christie, D.A. (2019). Sociable Weaver (Philetairus socius). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60976 4 maj 2019).
- ^ Fry, C. H.; Keith, S. 2004. The birds of Africa vol. VII. Christopher Helm, London.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör kolonivävare.
Wikispecies har information om kolonivävare.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
