Wikipedia

Kardinal

titel i Romersk-katolska kyrkan
För fågeln, se kardinaler.

Kardinal är en titel i Romersk-katolska kyrkan för dem som ingår i kardinalkollegiet, och bistår i den egenskapen påven i ett givet ämbete eller, i egen person eller som del av kollegiet, fungerar som påvligt råd. Kardinaler kan tillhöra såväl den romerska som katolska östkyrkor.[1]

Kardinal Raymond Leo Burke år 2014.
Kardinal Tarcisio Bertone. I varmt klimat kan de ha vita kläder på sig som på bilden.

Kardinalatet är till skillnad från biskopsämbetet ingen vigning utan en värdighet. Kardinalerna utgör kardinalskollegiet och sammanträder efter påvens död i den valkorporation, konklaven, som har till uppgift att utse ny påve. Sedan Paulus VI äger endast de som ännu inte fyllt 80 år rösträtt (motu proprio Ingravescentem aetatem den 20 november 1970).

Per den 26 december 2024 består kardinalkollegiet av 253 kardinaler, av vilka 139 har rätt att delta i påveval, så kallade kardinalelektorer. Den äldste levande kardinalen är Angelo Acerbi, född 1925. Den 21 maj 2017 utnämndes Anders Arborelius, som förste svensk någonsin, till kardinal.[2] Arborelius upphöjdes officiellt till kardinal vid ett konsistorium den 28 juni samma år.

Ordet kardinal kommer av latinets cardinalis, vilket betyder ’viktig’, ’huvud-’, ytterst av cardo, ’dörrtapp’, ’huvudpunkt’, ’kärna’.

Det senaste konsistoriet, då påve Franciskus kreerade 21 nya kardinaler (varav 20 kardinalelektorer), ägde rum den 7 december 2024.[3][4] Den äldste utnämnde kardinalen är italienaren Angelo Acerbi (född 1925) och den yngste är australiern Mykola Bychok (född 1980).[5]

Påveval

redigera

Påven väljs oftast bland kardinalerna, även om detta inte utgör ett krav. Sedan Johannes XXIII är alla kardinaler biskopsvigda.[6] De är antingen knutna till den romerska kurian eller tjänar som stiftsbiskop i något av världens mest anrika eller största stift. Titeln kardinal tilldelas av påven.

Ursprungligen valdes påven av präster och diakoner i Rom samt biskopar i Roms omgivningar. Detta förhållande behålls alltjämt formellt, då kardinalskollegiet växte fram ur detta prästerskap. Än i dag indelas kardinalerna i kardinalbiskopar, kardinalpräster och kardinaldiakoner.

Kardinalbiskop

redigera

Kardinalbiskoparna, som före utnämningen måste inneha en biskopsstol, är även biskop av något av de suburbikariska stiften.

Nuvarande kardinalbiskopar

redigera

Två patriarker inom de katolska östkyrkorna innehar titeln kardinalbiskop, men de är inte tilldelade något suburbikariskt stift.

Kardinalpräst

redigera

De flesta kardinaler är kardinalpräster. De prelater som utses till kardinalpräst är vanligtvis ärkebiskopar för betydelsefulla stift runtom i världen; vissa kan dock inneha poster vid den romerska kurian.

Varje kardinalpräst tilldelas en titelkyrka i Rom, även om han är biskop eller ärkebiskop i ett stift någon annanstans. År 2017 fanns det 163 titelkyrkor i Rom.

Kardinaldiakon

redigera

Kardinaldiakon är den lägsta rangen bland kardinalerna. De som utnämns till kardinaldiakoner är vanligtvis ämbetsmän vid den romerska kurian eller prelater som uppnått åttio års ålder. En kardinal som varit kardinaldiakon i minst tio år kan ansöka om att få bli utsedd till kardinalpräst.

Den äldste kardinaldiakonen (doyen) kallas kardinalprotodiakon. Han har bland annat till uppgift att från Peterskyrkans benediktionsloggia tillkännage namnet på den nye påven efter en avslutad konklav. Den 19 april 2005 var det Jorge Arturo Medina Estévez som meddelade att kardinal Joseph Ratzinger hade valts till ny påve. Den 13 februari 2013 var det Jean-Louis Tauran som meddelade att kardinal Jorge Bergoglio hade valts till ny påve. Den nuvarande kardinalprotodiakonen heter Renato Raffaele Martino.

In pectore

redigera
Huvudartikel: In pectore

Vid vissa omständigheter kan påven utnämna en eller flera kardinaler in pectore (latin ’i bröstet’, ’i hjärtat’), det vill säga i hemlighet, på grund av att ett offentliggörande skulle kunna leda till förföljelser av kristna eller på annat sätt skada Kyrkan.

Kända kardinaler i urval

redigera

Kända avlidna kardinaler i urval

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ ”Stockholms katolska stift – Vad är en kardinal?”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170525142439/http://www.katolskakyrkan.se/aktuellt/stiftsnyheter/2017/vad-ar-en-kardinal. Läst 29 maj 2017. 
  2. ^ ”Förste svenske kardinalen: ”En smärre chock””. Svenska Dagbladet/TT. 22 maj 2017. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arborelius-blir-kardinal. Läst 16 januari 2020. 
  3. ^ ”Annuncio di Concistoro l’8 dicembre per la creazione di nuovi Cardinali, 06.10.2024”. Sala Stampa della Santa Sede. Santa Sede. 6 oktober 2024. https://press.vatican.va/content/salastampa/it/bollettino/pubblico/2024/10/06/0774/01532.html. Läst 6 oktober 2024. 
  4. ^ ”Calendar of Celebrations presided over by the Holy Father Francis (November – December 2024), 12.10.2024”. Holy See Press Office. Holy See. 12 oktober 2024. https://press.vatican.va/content/salastampa/en/bollettino/pubblico/2024/10/12/241012b.html. Läst 22 oktober 2024. 
  5. ^ Torvalds, Sara (6 oktober 2024). ”Påven utser 21 nya kardinaler”. Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-10065086. Läst 6 oktober 2024. 
  6. ^ Undantag utgör bland andra fransmannen Yves Congar, amerikanen Avery Dulles och italienaren Domenico Bartolucci.

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wiki.x.io/w/index.php?title=Kardinal&oldid=56589049”