Johan Carl Adelswärd

svensk militär och hovfunktionär

Johan Carl Adelswärd, född 3 juni 1776 i Åtvids församling, Östergötlands län, död 14 maj 1852 i Åtvids församling, Östergötlands län, var en svensk friherre, militär och hovfunktionär.

Johan Carl Adelswärd
FöddJohan Carl Adelswärd[1]
3 juni 1776[1][2]
Åtvids församling[2], Sverige
Död14 maj 1852[1] (75 år)
Åtvids församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningMilitär[1]
BarnErik Adelsvärd (f. 1813)[1]
FöräldrarErik Göran Adelswärd[1]
Eva Helena von Fersen[1]
Utmärkelser
Riddare av Svärdsorden (1809)[1]
Kommendör med stora korset av Vasaorden (1839)[1]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Johan Carl Adelswärd föddes 1776 i Östergötland. Han var son till Erik Göran Adelswärd och Eva Helena von Fersen. Adelswärd blev 23 december 1783 kornett vid Mörnerska husarerna och 22 november 1795 löjtnant vid Livregementsbrigadens värvade infanteribataljon. Han blev 1795 kavaljer hos hertigen av Södermanland, 9 mars 1803 kapten, 22 juli 1805 förstemajor vid Andra livgrenadjärregementet och 1809 kabinetskammarherre hos kung Carl XIII. Adelswärd utnämndes 1809 till riddare av Svärdsorden, blev 24 juni 1834 överstekammarjunkare och utnämndes 26 januari 1839 till kommendör med stora korset av Vasaorden. Han avled 1852Adelsnäs i Åtvids socken.[3]

Egendom

redigera

Adelswärd var friherre till Adelsnäs i Åtvids socken.[3]

Adelswärd gifte sig 27 november 1818 på Adelsnäs i Åtvids socken med Maria Sleman (1792–1860), dotter till inspektor Sleman. De fick tillsammans barnen överstekammarjunkaren Erik Set Adelswärd (1813–1868), Catharina Emerentia Maria Adelswärd (1820–1844) som var gift med löjtnanten, friherre Christian Vilhelm Åkerhielm af Margretelund, Honorine Agnes Charlotte Marguerite Adelswärd (1822–1891) som var gift med underlöjtnanten, greve Adolphe Stackelberg och Eva Gunilla Sofia Adelswärd (1823–1827). [3]

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h i j] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 14, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ArkivDigital, ArkivDigital online (på engelska), läs online, läst: 2 november 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 14. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0036.html