Ivan Setjenov
Ivan Michajlovitj Setjenov (ryska: Иван Михайлович Сеченов), född 13 augusti (gamla stilen: 1 augusti) 1829 nära Simbirsk, död 15 november (gamla stilen: 2 november) 1905 i Moskva, var en rysk fysiolog.
Ivan Setjenov | |
Född | 1 augusti 1829 (g.s.)[1][2][3] Setsjenovo[3], Ryssland |
---|---|
Död | 2 november 1905 (g.s.)[1][2][3] (76 år) Moskva[4][1][3] |
Begravd | Novodevitjekyrkogården |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
Utbildad vid | Nikolajs ingenjörsskola[5] medicinska fakulteten vid Moskvas universitet[5] Moskvas kejserliga universitet Moskvas medicinska akademi fakulteten för grundläggande medicin vid Moskvauniversitetet Universitetet i Odessa |
Sysselsättning | Ingenjör, matematiker, fysiolog, psykolog, filosof |
Arbetsgivare | Universitetet i Odessa[5] Bestuzjevkurserna[6] Kejserliga medicinsk-kirurgiska akademin (1860–1870)[3] Kejserliga Novorossijskuniversitetet (1871–) Kejserliga Sankt Petersburg universitetet (1876–1889)[5][3] Moskvas kejserliga universitet (1891–1901)[5] |
Maka | Maria Alexandrovna Sechenova |
Utmärkelser | |
Sankt Annas orden, andra klass Sankt Vladimirs orden, tredje klass Sankt Stanislausorden, första klassen Demidov-priset | |
Redigera Wikidata |
Setjenov var ett par år sappörofficer, påbörjade 1850 medicinska studier och avlade 1856 läkarexamen, studerade under de bästa lärares ledning fysiologi i Tyskland och Österrike, disputerade för doktorsgraden 1860 samt blev samma år adjunkt och några år senare ordinarie professor i fysiologi vid militärmedicinska akademien i Sankt Petersburg. Därifrån kallades han 1870 till universitetet i Odessa samt var fysiologie professor 1876-88 vid Sankt Petersburgs universitet (fysisk-matematiska fakulteten) och 1891-1901 i Moskva.
Setjenov var en mycket framstående forskare, och han utförde särskilt inom läran om blodets gaser samt beträffande reflexverksamheten arbeten av stort värde. Han införde även i Ryssland den moderna fysiologin, elektro- och neurofysiologi, dess åskådningssätt och arbetsmetoder, och ett stort antal av de ryska fysiologerna under senare delen av 1800-talet var hans direkta lärjungar.
Genom populära skrifter försökte Setjenov sprida intresset för sin vetenskap, och ännu efter det han upphört att undervisa vid universitetet, fortsatte han att verka som lärare i kurser för arbetare. Han hade även stort intresse för den högre kvinnobildningen och var den förste, som i Ryssland medgav kvinnor tillträde till ett universitetslaboratorium.
Övrigt
redigeraAsteroiden 5234 Sechenov är uppkallad efter honom.[7]
Källor
redigera- Setsjenov (Setchenov), Ivan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- ^ [a b c] Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, Stora ryska encyklopedin-ID: 3659808, läs online och läs online, läst: 4 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Педагоги и психологи мира, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Areas of I.M. Sechenov’s research: a quantitative analysis of term frequency in the titles of articles, vol. 12, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2020, s. 85-94, 10.24411/2076-8176-2020-11003.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Сеченов Иван Михайлович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Anatoly Andreevich Budko, The History of Physiology in the Personal Collections at the Military Medical Museum, vol. 15, 3, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2023, s. 149-169, 10.24412/2076-8176-2023-3-149-169.[källa från Wikidata]
- ^ Recollections of Yulia I. Faussek (Andrussova). The Publication with Commentary by S.I. Fokin, An introductory Essay by S.I. Fokin and O.B. Vahromeeva, vol. 3, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2011, s. 90-124.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 5234 Sechenov” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5234. Läst 22 augusti 2023.