Ijo

kommun i landskapet Norra Österbotten i Finland
För folkgruppen i Nigeria, se ijaw.
Uppslagsordet ”ii” leder hit. För romerska talet, se II.

Ijo (finska: Ii) är en kommun vid Bottenvikens kust i landskapet Norra Österbotten i Finland. Genom Ijo strömmar Ijo älv, en av Finlands längsta älvar. Ijo har 9 912 invånare (2021),[2] på en yta av 2 809,31 km². Grannkommuner är Uleåborg, Pudasjärvi, Ranua och Simo.

Ijo
Ii (finska)
Kommun
Ijo kommuns vapen
Land Finland Finland
Landskap Norra Österbotten
Admin. centrum Ijo hamn
Area 2 809,31 km² (2016-01-01)[1]
 - land 1 553,18 km²
 - vatten 1 256,13 km²
Folkmängd 9 912 (2021-12-31)[2]
 - män 5 108 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 4 740 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 6,38 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 139
Geonames 656852
Språk (2021)[3]
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
99,02 %
0,18 %
0,79 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Norra Österbotten
- Välfärdsområde Norra Österbotten
Läge 65°19′19″N 25°22′18″Ö / 65.32194°N 25.37167°Ö / 65.32194; 25.37167
Ijo kommuns läge
Ijo kommuns läge
Ijo kommuns läge
Webbplats: www.ii.fi

Ijo är enspråkigt finskt.[4]

Historia

redigera

Ijo var på 1300-talet ett kapell under Pedersöre men blev ett kapell under Kemi omkring 1400. En självständig kyrksocken blev Ijo några år före år 1477. År 1488 nämns Simo och Kello som annex till Ijo men vid ingången till nya tiden hade de förlorat sin ställning. För Simos del skedde det i början av 1500-talet då kapellet anslöts till Kemi kyrksocken.[5]

I kommunen fanns ett stort glasbruk 1783–1885 i byn Nyby.

Kommunsammanslagning

redigera

Kommunerna Ijo och Kuivaniemi sammanslogs den 1 januari 2007 till den nya kommunen Ijo. Ijo hade 6 971 invånare (per 30.11.2006) och hade en yta på 635,24 km², varav 623,00 km² var landområden.[6]

Tätorter

redigera

Vid Statistikcentralens tätortsavgränsning den 31 december 2021 fanns tre tätorter inom Ijo kommuns område:[7]

Nr Tätort Folkmängd
1 Ijo hamn 6 679
1 Asemakylä (Ii) 775
1 Ojakylä 316

Styre och politik

redigera

Mandatfördelning i Ijo kommun, valen 1976–2021

redigera
ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1976124101
12410
2786,8
1980114111
11411
2787,4
198495112
95112
2784,3
1988346122
346122
2778,7
207
199295121
9512
2779,3
1996841122
84122
2769,3
200074133
74133
2763,0
200493132
93132
2762,2
1710
2008105173
105173
3565,5
2411
20127323173
7323173
3562,6
2312
20179221174
922174
3560,7
2411
20216223144
6223144
3154,1
1714
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 1988 Iin Demokraattisen Kunnallisjärjestön yhteis lista (6).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

redigera

Ijo har inga vänorter.[8]

Befolkning

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Ijo kommun 1975–2020[9]
ÅrFolkmängd
1975
  
7 950
1980
  
7 651
1985
  
7 925
1990
  
8 246
1995
  
8 540
2000
  
8 439
2005
  
8 868
2010
  
9 382
2015
  
9 663
2020
  
9 848
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[10][11]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 9 853 100,0
Inhemska språk totalt 9 774 99,2
Finska 9 757 99,0
Svenska 16 0,2
Samiska 1 0,0
Främmande språk totalt 79 0,8
Ryska 27 0,3
Språk med färre än 10 talare 52 0,5
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 
  Finska (99,0 %)
  Svenska (0,2 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (0,8 %)

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d e] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ ”Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2021”. Statistikcentralen. 17 oktober 2022. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px. Läst 24 mars 2023. 
  4. ^ ”Ursprungliga författningar: Statsrådets förordning om kommunernas språkliga status åren 2023–2032 (1385/2022)”. Finlex. 29 december 2022. https://finlex.fi/sv/laki/alkup/2022/20221385#. Läst 24 mars 2023. 
  5. ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 95-96, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 225, 227, 231, 665, Finlands medeltidsurkunder I, Helsingfors 1910, nr 822, Finlands medeltidsurkunder V, Helsingfors 1928, nr 4190
  6. ^ Befolkningsregistercentralen: Befolkningsdatasystemet - Länens, magistraternas, häradenas och kommunernas invånarantal månadsvis (november 2006) Arkiverad 27 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 10 april 2023. 
  8. ^ ”Kommuner - Ii”. Kommunförbundet. https://www.kommunforbundet.fi/kommuner/ijo. Läst 13 april 2023. 
  9. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 26 mars 2023. 
  10. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  11. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Externa länkar

redigera