Hella S. Haasse
Hella S. Haasse, egentligen Hélène Serafia van Lelyveld-Haasse, född 2 februari 1918 i Batavia (nuvarande Jakarta), död 29 september 2011 i Amsterdam, var en nederländsk författare.
Hella S. Haasse | |
![]() | |
Född | 2 februari 1918[1][2][3] Jakarta[4], Indonesien |
---|---|
Död | 29 september 2011[5][1][3] (93 år) Amsterdam[6] |
Medborgare i | Konungariket Nederländerna |
Utbildad vid | Amsterdams universitet ![]() |
Sysselsättning | Författare, dramatiker, poet[7][8] |
Föräldrar | W.H. van Eemlandt |
Utmärkelser | |
Prijs van de Stichting Kunstenaarsverzet (1961) ANV-Visser Neerlandia-prijs voor Drama (1962) Littéraire Witte Award (1977) Constantijn Huygens-priset (1981) P.C. Hooft-priset (1983) Dr. J.P. van Praag-prijs (1985) Publieksprijs voor het Nederlandse Boek (1993) Opzijs litteraturpris (1995) Dirk Martens-priset (2003) Publieksprijs voor het Nederlandse Boek (2003) Prijs der Nederlandse Letteren (2004) Kommendör av Arts et Lettres-orden Officer av Arts et Lettres-orden Officer av Hederslegionen Hedersdoktor vid universitetet i Utrecht Eremedaille voor Kunst en Wetenschap in Goud | |
Webbplats | hellahaasse.nl |
Redigera Wikidata |
Haasse levde på Java till 1938 innan hon flyttade till Amsterdam där hon studerade skandinaviska språk och skandinavisk litteratur. Senare studerade hon även skådespeleri.
Författarkarriär
redigeraHella Haasses dotter Chrisje dog 1947 och Hella begravde sig i arbetet med "Het woud der verwachting" ("I den långa väntans skog"). Samma år i december föddes hennes andra dotter Ellen och följande år kom Haasse ut med den korta romanen "Oeroeg"."Het woud der verwachting" blev klar 1949 och var därmed Haasses första stora verk. Ett år senare, 1951, följde "De verborgen bron". Samma år föddes dottern Marijn. 1952 gav hon ut "De scharlaken stad" (Purpurstaden). Haasses första självbiografiska verk kom 1954: "Zelfportret als legkaart. Även senare gav hon ut böcker med självbiografiska inslag : "Perssonbewijs" (1967), "Een handvol achtergrond.Parang Sawat" (1993), "Zwanen schieten"(1997), och samlingsverket "Het dieptelood van herinnering"(2003). Haasse skrev flera historiska romaner och 1966 kom "Een nieuwer testament". Haasse som dessutom var intresserad av andra kulturer och andra författare skrev många essäer, bland annat om Vestdijk, Hermans, Belle van Zuylen och Multatuli.
Bibliografi (utgivet på svenska)
redigera- Purpurstaden (De scharlaken Stad) (översättning Saima Fulton, Norstedt, 1957)
- I den långa väntans skog: en roman om Karl av Orléans (Het woud der verwachting) (översättning Ingrid Wikén Bonde & Magnus Berling, Tiden, 1993)
- Min vän Urug (Oeroeg) (översättning Per Holmer, Lind & co., 2023)
Utmärkelser
redigeraAsteroiden 10250 Hellahaasse är uppkallad efter henne.[9]
Källor
redigera- nu.nl: Hella S. Haasse overleden (Holländska)
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från 1001 vrouwen uit de Nederlandse Geschiedenis, 1 februari 2013.
Noter
redigera- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Hella-S-Haassetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ KANTL medlems-ID, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: haasse-hella-s, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nu.nl .[källa från Wikidata]
- ^ Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren, Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren, DBNL författar-ID: haas013, läst: 2 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Nel Noordzij, Nederlandse dichteressen na 1900, första utgåvan, De Bezige Bij, 1956.[källa från Wikidata]
- ^ Nel Noordzij, Nederlandse dichteressen na 1900, andra utgåvan, De Bezige Bij, 1957.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 10250 Hellahaasse” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10250. Läst 5 juni 2023.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Hella S. Haasse.
- Böcker av och om Hella S. Haasse på svenska bibliotek. (libris.kb.se)