Wikipedia

Helge Zimdal

svensk arkitekt

Helge Zimdal, ursprungligen Zimdahl, född 27 april 1903 i Alingsås, död 3 oktober 2001 i Hovås i Göteborg, var en svensk arkitekt och professor i arkitektur vid Chalmers tekniska högskola, känd för sina många skolhus.

Helge Zimdal.

Biografi

redigera

Helge Zimdal växte upp i Alingsås, där hans far Elis Zimdahl var borgmästare.[1] Modern Nancy Beck[2] var danska till börden. Han gick gymnasiet på Göteborgs högre realläroverk och tog examen 1922. Innan arkitektstudierna i Stockholm gick han som lärling hos murare för att få praktisk erfarenhet av husbyggande.

I samband med att Zimdal 1951 blev professor vid Chalmers tog han bort h:et ur sitt efternamn[3]. Sonen Akke Zimdal var även han arkitekt.

Zimdal avlade examen vid arkitekturskolan på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm 1927 och vid Konsthögskolan i Stockholm 1930. Hans lärare på KTH var bland andra Lars Israel Wahlman och Erik Lallerstedt. Efter examen från KTH började han arbeta för Hakon Ahlberg och sedan för Paul Hedqvist. Han deltog vid Stockholmsutställningen 1930 med möbler och textilier, möblerna delvis i samarbete med Carl-Axel Acking[4].

Ahrbom & Zimdahl

redigera
 
Gubbängens folkskola i Stockholm, ritningsstämpel med signatur av Ahrbom och Zimdahl, 1945.
 
Flickläroverket vid Sveaplan i Stockholm, 1936, nu Socialhögskolan vid Stockholms universitet

På KTH hade han träffat Nils Ahrbom, som han drev arkitektkontoret Ahrbom & Zimdahl tillsammans med åren 1927–1951. 1931 vann de tävlingen om flickläroverket vid Sveaplan i Stockholm (nu Socialhögskolan). Det från början markant funktionalistiskt ritade skolhuset fick under projekteringens gång en något mjukare arkitektur, med inspiration från Danmark.[5]

Ahrbom & Zimdahl ritade ett stort antal skolor i Stockholm, exempelvis Sveaplans flickläroverk (Sveaplans gymnasium) 1936 och Södra flickläroverket vid Skanstull (Skanstulls gymnasium) 1943. I Stockholm ritade arkitektkontoret även Eriksdalsskolan och Eriksdalshallen (1937) och Gubbängens folkskola och gymnasium. I övriga landet ritade de läroverk i Ludvika, Motala, Skara och Enköping.

Ahrbom & Zimdahl ritade även flera projekt för Scania-Vabis från början av 1940-talet och fram till 1950-talet. De planerade och ritade en ny fabrik i Södertälje men även huvudkontor och laboratorier. Kontakten med Scanias Carl-Bertel Nathhorst som var svåger med Victor Hasselblad och satt i AB F. W. Hasselblads styrelse ledde fram till uppdraget att rita Hasselblads nya fabrik och kontor vid Kanaltorget i Göteborg.

I slutet av 1940-talet ebbade samarbetet med Ahrbom ut och avslutades formellt 1951.[6] År 1951 blev Helge Zimdal professor i arkitektur vid Chalmers i Göteborg (1951–1970). Ahrbom var professor vid KTH åren 1942–1963.

Göteborg

redigera
 
Kvarteret Borgeby

Zimdal fortsatte med sin arkitektverksamhet med eget kontor i Göteborg. Han kom bland annat att rita Volvo Flygmotors huvudkontor i Trollhättan och kvarteret Borgeby på Kungsportsavenyn. Flygmotors huvudkontor, som gavs i uppdrag av Gunnar Engellau, är ett av de tidigaste exemplen på kontorshus i Sverige som är uppfört med betongelement. Kvarteret Borgeby ersatte ett äldre hus som del i Avenyns omdaning. Zimdal ritade sedan även kvarteret Sturefors. Ett annat stort projekt vid samma tid var Yxhultsbolagets huvudkontor.

I Göteborg kom han även att delta i utformningen av Biskopsgården. Zimdal fortsatte att rita skolor. Porthällaskolan blev Partilles nya centralskola med bibliotek. Skolan blev uppmärksammad för sin arkitektur och för att skol- och folkbibliotek integrerades.[7] På Chalmers ritade han arkitekturskolan.[8] Han kom även att rita familjens sommarhus, känt som Ankarboda, i Marstrand som stod klart i början på 1960-talet.[9]

I rollen som professor på Chalmers var han med om den betydande expansion med utbyggnad av antalet platser. Han kom också att rita arkitektskolans nya byggnad på Chalmersområdet som stod klar 1968. Han var med och initierade nordiska utbyten. När han avgick efterträddes han av Lars Ågren.

Zimdals sista projekt var Sveriges ambassad i Brasília. Zimdal beskrev ambassadens utformning som "en intim svensk by med norrländsk brytning".[10]

Zimdal var flitig som publicist i fack- och dagspress, där han ofta var tongivande. Han ville ha en kritisk och konstruktiv debatt om arkitektur och blev upprörd när arkitekturen blev "kallhamrad, känslolös, omänsklig och urartar till storskalighet, gigantomani och våldtäkter på naturen". Han reste ofta till Grekland och Italien, gärna tillsammans med sin familj, men även med kolleger, uppdragsgivare samt politiker. De personliga kontakterna var en lika viktig förutsättning som problemlösningen som sådan, ansåg han.[11]

Utmärkelser

redigera

År 1988 erhöll Zimdal Chalmersmedaljen[12] som tillägnas den, vilken genom intresse och värdefull insats främjat högskolans verksamhet och utveckling.

År 2011 fick Zimdal en gångväg från Sven Hultins Gata till Kolonigatan i Landala Egnahem i Göteborg uppkallad efter sig, Helge Zimdals Gångväg.[13]

Helge Zimdal var hedersarkitekt i Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR).[14] Han blev riddare av Vasaorden 1949.[15]

Byggnadsverk i urval

redigera

Bibliografi

redigera
  • Zimdal, Helge (1981). En arkitekt minns. Göteborg: Sektionen för arkitektur, Chalmers tekn. högsk. (CTH). Libris 7593345. ISBN 91-7032-030-6 
  • Svensk Arkitektur 1986:1, Byggförlaget, Stockholm 1986
  • Småstad vid sekelskiftet: Alingsås-minnen, Alingsås,Michelsen, 1987
  • Helge Zimdal i Libris

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Hilding Hellemar, Axel Johanson, Ingvar Aurell (1969). Alingsås - Staden Vi Bygger: Anteckningar vid ett jubileum. Alingsås: Alingsås Stad 
  2. ^ G. A. Bohlin (1920). Bidrag till Alingsås stads historia: Minnesskrift vid Stadens 300-års Jubileum 1919. Alingsås: Alingsås Stad 
  3. ^ Nationalencyklopedin 
  4. ^ Eva Atle Bjarnestam. De formade 1900-talet: Design A - Ö 
  5. ^ Gabrielle (30 maj 2012). ”Strindberg duvor och cognac”. Gabrielles blogg. https://rolandwalden.wordpress.com/2012/05/30/strindberg-duvor-och-cognac/. Läst 6 september 2019. 
  6. ^ Zimdal 1981
  7. ^ https://www.partille.se/siteassets/kommun--politik/dokument/skolan-i-partille_klar_rev.pdf
  8. ^ https://whitearkitekter.com/se/projekt/chalmers-samhallsbyggnad/
  9. ^ https://www.expressen.se/gt/superhus-till-salu/
  10. ^ https://www.sfv.se/vara-fastigheter/utrikes/nord-och-sydamerika/brasilia-ambassadanlaggning/
  11. ^ Sydsvenskan, 2001-10-21, s. 11
  12. ^ ”Lista över mottagare av Chalmersmedaljen”. Chalmers Tekniska Högskola. Arkiverad från originalet den 1 april 2009. https://web.archive.org/web/20090401033318/http://www.chalmers.se/sections/om_chalmers/akademiska_hogtidlig/promotion/chalmersmedaljen. 
  13. ^ Protokoll, Kulturnämnden, Sammanträdesdatum, 2011-04-28 Arkiverad 24 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Svenska Dagbladet,1995-12-02, s. 20
  15. ^ Riddare av Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1955
  16. ^ Lundgren, Maria; Lönnroth, Gudrun (2008). Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning. Göteborg: Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret. sid. 97. Libris 14010848 
  17. ^ Lundgren, Maria; Lönnroth, Gudrun (2008). Heden-Avenyn: Kulturhistorisk beskrivning. Göteborg: Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret. sid. 104-105. Libris 14010848 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wiki.x.io/w/index.php?title=Helge_Zimdal&oldid=56659670”