Haparanda kommun
Haparanda kommun eller Haparanda stad är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Haparanda.
| Haparanda kommun Kommun | |
 Stadshotellet | |
| Slogan | Internationell mötesplats |
|---|---|
 Haparanda kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Centralort | Haparanda |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 9 144 ()[1] |
| Areal | 1 887,66 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 920,91 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 966,75 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 9,93 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 65°50′00″N 24°08′00″Ö / 65.833333333333°N 24.133333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Haparanda domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2775[3] |
| Anställda | 975 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2583 |
| GeoNames | 605857 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Genom ett landskap som svallats av vågor under landhöjningen går Torne älv. Service- och tjänstesektorerna dominerar det lokala näringslivet som traditionellt varit starkt beroende av gränshandeln.
Från att kommunen bildades 1971 och fram till 1995 ökade befolkningen, därefter har befolkningen minskat. Efter valet 2018 fick Socialdemokraterna ge upp makten till förmån för borgerligt styre.
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar socknarna: Karl Gustav och Nedertorneå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området låg även Haparanda stad, bildad 1842 som 1863 bildade en stadskommun.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
1969 uppgick Nedertorneå landskommun och Karl Gustavs landskommun i Haparanda stad. Haparanda kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Haparanda stad.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[7]
Kommunen benämns i olika sammanhang Haparanda stad (se Lista över kommuner i Sverige som använder begreppet stad).
Kommunen ingår sedan 2000 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli[8], kommunnamnet på både språken är Haaparannan kunta[9][10].
Geografi
redigeraHaparanda kommun ligger vid gränsen till Finland och tätorten Haparanda ligger där Torne älv mynnar ut i norra Bottenviken.
Topografi och hydrografi
redigeraI regel har kommunens sjöar och vattendrag en riktning från nordväst till sydöst, vilket kan härledas till berggrunden sprickbildningar. I kommunens östra delar utgörs berggrunden av basiska magmatisk bergarter vilket ger näringsrik jord. Kring kustnära områdena och skärgårdens öar har områden svallats av vågorna i samband med landhöjningen vilket gett kalspolade hällmarker, områden med klapperstensvallar och tidigare vikar som fyllts med sediment. Den svallade terrängen har gett upphov till växtsamhällen med artrikedom, så kallade blockstrandängar med flora som exempelvis blodnycklar, bottenviksmalört och strandviva. Fält med välutbildade sanddyner återfinns på öarna Sandskär och Seskar-Furö. Torneälven tillhör kommunens mest värdefulla områden och är en av landets fyra sista outbyggda älvar. Landskapet påverkas av den häftiga isgången i samband med vårsmältningen. Det varma sommarklimatet i älvdalen ger möjligheter till odling, samtidigt fylls området med nordliga arter som polargullpudra, nordlig backruta och hänggräs.[11]
Naturskydd
redigeraI kommunen finns nationalparken Haparanda skärgård som bildades 1995 och omfattar totalt 6600 hektar. Den största ön Sandskär har långa sandstränder och sandformationer. Som kontrast finns också urskog, blommande strandängar, torra enbuskhedar och frodiga björklundar.[12] År 2022 fanns fem naturreservat i kommunen – Torne-Furö i Skomakarfjärden, Tervajänkkä med myr- och skogsmark, Haparanda-Sandskär i anslutning till nationalparken, Säivisnäs på en fastlandsudde[13] samt Riekkola-Välivaara som även är klassat som Natura 2000-område.[14]
Administrativ indelning
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Haparanda församling.[15]
Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[16] – Karl Gustav och Nedertorneå-Haparanda.
Tätorter
redigeraVid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Haparanda kommun. Sedan dess har Karungi blivit omklassificerad till småort.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Haparanda | 6 679 |
| 2 | Seskarö | 411 |
| 3 | Nikkala | 417 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
redigeraStyre
redigeraEfter valet 2018 skedde ett historiskt skifte när Socialdemokraterna fick ge upp makten efter 46 år till förmån för en koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sjukvårdspartiet. Koalitionen uppgav att fokus skulle ligga på "barnomsorg och skola, äldreomsorg och näringslivets möjligheter till utveckling".[17]
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994-1998[18] | S | |||||
| 1998-2002[18] | S | C | ||||
| 2002-2006[18] | S | V | ||||
| 2007-2014[18] | S | |||||
| 2014-2018[18] | S | V | ||||
| 2018-[18] | C | NS | M | KD | ||
Kommunfullmäktige
redigeraPresidium
redigera| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Bertil Segerlund |
| Förste vice ordförande | S | Marléne Haara |
| Andre vice ordförande | NS | Pia Hulkoff |
Mandatfördelning 1970–2022
redigeraAntalet mandat i kommunfullmäktige var 41 från och med valet 1970 till och med valet 1994. Från valet 1998 minskades antalet mandat till 35 och från valet 2018 till 31. Socialdemokraterna har ett starkt stöd i kommunen och har varit det största partiet i samtliga kommunval från 1970 och framåt.
Det näst största partiet har varit Centerpartiet i samtliga val förutom tre: 1998, 2002 och 2006, då Moderaterna var det näst största partiet.
| Valår | V | S | MP | APK | SD | NF | KV | NS | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 4 | 17 | 2 | 9 | 4 | 5 |
| 41 | 86,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 4 | 18 | 2 | 10 | 2 | 5 |
| 41 | 89,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 4 | 17 | 4 | 10 | 2 | 4 |
| 41 | 84,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 18 | 1 | 5 | 8 | 2 | 1 | 4 |
| 41 | 84,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 19 | 1 | 1 | 4 | 7 | 1 | 5 |
| 41 | 81,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 19 | 1 | 4 | 7 | 1 | 6 |
| 41 | 78,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 21 | 2 | 3 | 7 | 1 | 1 | 4 |
| 41 | 73,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 22 | 1 | 2 | 7 | 1 | 1 | 5 |
| 41 | 68,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 25 | 3 | 5 | 1 | 1 | 4 |
| 41 | 70,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 4 | 17 | 2 | 2 | 4 | 1 | 5 |
| 35 | 60,39 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 16 | 2 | 6 | 1 | 1 | 6 |
| 35 | 57,77 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 22 | 1 | 5 | 1 | 4 |
| 35 | 59,53 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 21 | 4 | 1 | 6 |
| 35 | 61,04 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 17 | 1 | 9 | 1 | 5 |
| 35 | 60,62 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 10 | 1 | 6 | 7 | 2 | 4 |
| 31 | 63,32 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 1 | 12 | 4 | 2 | 6 | 2 | 4 |
| 31 | 61,64 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigeraTotalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Centerpartiet, två tillhör Norrbottens sjukvårdsparti, ett tillhör Moderaterna och ett tillhör Kristdemokraterna.[19]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Sven Tornberg |
| Vice ordförande | NS | Anders Rönnqvist |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera- Gunnar Rannestig, Socialdemokraterna, 1 januari 1971–1986[20]
- Bo-Erik Nilsson, Socialdemokraterna, 1986–1996
- Bengt Westman, Socialdemokraterna, –31 december 2002[21][22]
- Sven-Erik Bucht, Socialdemokraterna, 2003–2010[23]
- Gunnel Simu, Socialdemokraterna, 2010–31 december 2014[24][25]
- Peter Waara, Socialdemokraterna, 1 januari 2015–31 december 2018[25]
- Sven Tornberg, Centerpartiet, 1 januari 2019–31 december 2022[26][27]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
redigera| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | C | Janne Lind | NS | Ann-Kristin Joki |
| Barn- och ungdomsnämnden | M | Niklas Olsson | C | Perarne Kerttu |
| Samhällsbyggnadsnämnden | NS | Pia Hulkoff | C | Johan Isaksson |
| Valnämnden | C | Monica Westman | NS | Åsa Hansson |
Valresultat 2022
redigera| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Haparanda Södra | 43,39 % | 38,26 % |
| C | Nikkala | 23,01 % | 18,03 % |
| SD | Karungi | 20,22 % | 14,28 % |
| M | Grankullen | 15,94 % | 11,64 % |
| NS | Marielund | 9,16 % | 7,64 % |
| KD | Karungi | 10,44 % | 5,22 % |
| V | Seskarö | 7,37 % | 3,74 % |
| L | Nikkala | 1,38 % | 0,78 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Vänorter
redigeraHaparanda kommun har tre vänorter:
Tidigare hade kommunen även ett vänortssamarbete med ryska Kovdor. Men i samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 konstaterade socialdemokratiske kommunpolitikern Bengt Westman att samarbetet inte behövde sägas upp utan konstaterade att "Det finns inget avtal att säga upp, det har inte förekommit något samarbete på många år”.[28]
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigera
Service- och tjänstesektorerna dominerar det lokala näringslivet. Livsmedelstillverkaren Polarica AB är det företag som utmärker sig bland industrierna. I kommunen finns även ett antal små verkstads- och IT-företag. Traditionellt har gränshandeln varit viktig och centralorten betydelse för gränshandeln stärktes ytterligare i och med att Ikea slog upp portarna där 2006.[11]
Turism
redigera
Kukkolaforsen, som är den viktigaste av natursevärdheterna i Haparanda och Torneå kommuner, ligger i Kukkola, 15 kilometer norr om Haparanda och Torneå. Forsen är 3 500 meter lång och har en fallhöjd på cirka 14 meter.
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraI södra delen av kommunen, längs Bottenviken, går Europaväg 4 från väst till öst och vidare till Finland. I norra delen av kommunen går länsväg 398 och längs gränsen mot Finland löper länsväg 400.[11]
Haparanda station har persontrafik med Norrtåg som går till Kalix, Boden och Luleå. Norra stambanan upp till Boden var klar 1894 och därefter anslöts fler och fler orter. Karungi anslöts 1913. Järnvägen kom att bli särskilt viktig under första världskriget då det var Tsarrysslands enda fredliga förbindelse västerut. Två år senare var järnvägen till Haparanda klar. År 1919 stod järnvägsförbindelsen med Finland klar. I Haparanda möts två spårvidder. Sverige har normalspår (1435 mm) medan Finland har rysk spårvidd (bredspår 1524 mm). Den 15 januari 2013 stod den nya Haparandabanan klar, ett bygge som pågick från 2006. Den beskrivs som "den enda järnvägen som binder samman Sverige med Finland och Ryssland".[29]
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraKommunen har 9 144 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 228:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Haparanda kommun 1970–2020[30] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 8 893 | |||
| 1975 | 9 053 | |||
| 1980 | 9 672 | |||
| 1985 | 9 943 | |||
| 1990 | 10 517 | |||
| 1995 | 10 856 | |||
| 2000 | 10 412 | |||
| 2005 | 10 184 | |||
| 2010 | 10 059 | |||
| 2015 | 9 831 | |||
| 2020 | 9 601 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
redigeraÅr 2021 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) eller 51,1 procent av befolkningen. Kommunen var då den en av svenska kommuner med störst andel invånare som hade utländsk bakgrund, efter Botkyrka kommun och Södertälje kommun.[31]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
redigeraFöljande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Haparanda kommun. Tabellen innehåller dock 11 länder då lika många personer var födda i Etiopien och Sudan.[32]
| Födelseland 31 december 2021[32] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige |
5 644 | 59,44 % | 80,00 % |
| 2 |  Finland |
3 159 | 33,27 % | 1,31 % |
| 3 |  Eritrea |
80 | 0,84 % | 0,46 % |
| 4 |  Afghanistan |
76 | 0,80 % | 0,60 % |
| 5 |  Somalia |
71 | 0,75 % | 0,67 % |
| 6 |  Syrien |
59 | 0,62 % | 1,88 % |
| 7 |  Estland |
52 | 0,55 % | 0,09 % |
| 8 |  Ryssland |
47 | 0,49 % | 0,22 % |
| 8 |  Thailand |
47 | 0,49 % | 0,43 % |
| 10 |  Etiopien |
21 | 0,22 % | 0,22 % |
| 10 |  Sudan |
21 | 0,22 % | 0,07 % |
Språk
redigeraBygden i kommunen har traditionellt varit finsk- och meänkielispråkig, men under 1900-talet vann svenskan stadigt terräng på landsbygden och den är nu det klart dominerande språket i de yngre generationerna.
I centralorten däremot var förhållandena annorlunda och utvecklingen har där gått i närmast omvänd riktning. Den nygrundade staden Haparanda lockade till sig människor från många olika delar av Sverige och hade därför redan på 1800-talet en svenskspråkig majoritet, varför staden i språkvetenskapliga verk till och med betecknades som en svensk språkö. Haparanda var länge den enda orten i Tornedalen där andelen enspråkigt svenska översteg andelen enspråkigt finska. Dock lärde sig många av de inflyttade svenskarna också att tala finska som andraspråk; funktionell tvåspråkighet var en nödvändighet med tanke på stadens läge.
I dag har finskan, på grund av stor inflyttning av framför allt sverigefinnar under senare delen av 1900-talet, fått en mycket stark ställning i Haparanda tätort och i Marielund, som i praktiken utgör en förort till Haparanda.
Haparanda kommun omfattas av minoritetsspråkslagstiftningen, och tillhör förvaltningsområdet för finska och meänkieli.[33]
Kultur
redigera
Kulturarv
redigeraI kommunen finns två världsarv – Struves meridianbåge och Perävaara.[13] Struves meridianbåge inkluderar fyra mätpunkter som astronomen Wilhelm Struve använde för att besvara 1600-talets vetenskapsmän på frågan "Är jorden verkligen helt rund?".[34] I Perävaara finns ett kryss, som relaterar till Struves meridianbåge, på en sten belägen på en höjd i området som är det "enda bevarade spåret efter den gradmätning som Selander och Skogman gjorde här i mitten av 1800-talet".[35]
I kommunen fanns det två byggnadsminnen år 2022 – Forslundsgården i Vojakkala och Haparanda stationshus.[36] Ett annat kulturarv är Hermansons Handelsgård som byggdes 1832. Gården inkluderar en huvudbyggnad med två kök och tolv rum samt tolv magasin.[37]
Kommunvapen
redigeraBlasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg mellan två uppväxande gröna aspar under en sol av guld uppskjutande riksgränsstolpe av guld med ett blått klot, belagt med tre kronor av guld och krönt med ett kors av guld, lagd över ett svävande, genomgående, nedtill rakt avskuret blått treberg.[38]
Vapnet återfinns i ett kungligt brev från 1828. Haparanda hade grundats efter det att Sverige avträtt Finland och riksgränsen dragits i Torne älv. Bilden syftar naturligtvis på läget intill gränsen. Vapnet fastställdes inte av Kunglig Majestät, men registrerades för den nya kommunen i Patent- och registreringsverket 1977.
-
Karl Gustavs landskommun
(1946–67)
Se även
redigeraReferenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Lag om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (1999:1176)
- ^ från kommunens hemsida
- ^ enligt minotitet.se
- ^ [a b c] ”Haparanda - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/haparanda. Läst 28 juni 2022.
- ^ ”Haparanda skärgård”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/nationalparker/haparanda-skargard.html. Läst 28 juni 2022.
- ^ [a b] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/sok.html. Läst 28 juni 2022.
- ^ ”Riekkola-Välivaara”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/riekkola-valivaara.html. Läst 28 juni 2022.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2010[död länk]
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Wänkkö, Ulrika (15 oktober 2018). ”Koalition tar över i Haparanda”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/de-tar-over-i-haparanda. Läst 28 juni 2022.
- ^ [a b c d e f] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 22 oktober 2018.
- ^ Haparanda.se: Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare 2019-2022 Arkiverad 26 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine. Läst 12 april 2020
- ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, norran.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kuriren.nu , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.svt.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Internet Archive , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, nsd.se , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sternlund, Hans (2 maj 2022). ”Sökte genom 3 000 hyllmeter – nu kan Gällivare riva avtalet med ryska vänorten”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/efter-sok-genom-3-000-hyllmeter-har-ar-det-gamla-avtalet-med-ryska-vanorten. Läst 28 juni 2022.
- ^ ”Tågtrafikens utveckling”. www.haparanda.se. Arkiverad från originalet den 28 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220628213600/https://www.haparanda.se/boende-och-miljo/tagtrafikens-utveckling. Läst 28 juni 2022.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.
- ^ Kommuner med högst andel personer med utländsk bakgrund, 2021 jämfört med 2020. Statistiska centralbyrån (SCB). https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/topplistor-kommuner/andel-personer-med-utlandsk-bakgrund/.
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022.
- ^ ”Nationella minoriteter: Förvaltningsområde för finska och meänkieli”. www.haparanda.se. https://www.haparanda.se/kommun-och-politik/kommuninformation/nationella-minoriteter-. Läst 23 december 2024.
- ^ ”Struves meridianbåge”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/varldsarv/struves-meridianbage.html. Läst 28 juni 2022.
- ^ ”Perävaara, Haparanda kommun”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/varldsarv/struves-meridianbage/peravaara-haparanda-kommun.html. Läst 28 juni 2022.
- ^ ”Byggnadsminnen i Norrbotten - Norrbottens museum”. norrbottensmuseum.se. https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kunskapsbank/k-maerkt/byggnadsminnen-i-norrbotten.aspx. Läst 28 juni 2022.
- ^ Norgren, Eleonor (24 november 2016). ”Hermansons handelsgård i Haparanda”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6571162. Läst 28 juni 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 23 november 2008.
Externa länkar
redigera- Haparanda kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Haparanda kommun.
