Gustav Kirchhoff
Gustav Robert Kirchhoff, född 12 mars 1824 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 17 oktober 1887 i Berlin, var en tysk fysiker.
| Gustav Kirchhoff | |
 | |
| Född | 12 mars 1824[1][2][3] Königsberg[4][5] |
|---|---|
| Död | 17 oktober 1887[1][2][3] (63 år) Berlin[4][5] |
| Begravd | Alter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin[6] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Königsbergs universitet, [4]  |
| Sysselsättning | Fysiker, ingenjör, kemist, matematiker |
| Arbetsgivare | Universitetet i Wrocław (1850–1854) Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg (1855–) Humboldt-Universität zu Berlin (1875–) |
| Maka | Clara Richelot Luise Brömmel |
| Utmärkelser | |
| Rumfordmedaljen (1862)[7] Utländsk ledamot av Royal Society (1875)[8] Cothenius-medaljen (1876) Matteuccimedaljen (1877)[9] Davymedaljen (1877)[10] Maximiliansorden för konst och vetenskap (1877) Janssenmedaljen (1887) Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Kirchhoff blev efter studier vid universitetet i Königsberg 1847 docent i Berlin, 1850 extra ordinarie professor i Breslau, 1854 professor i fysik i Heidelberg och 1875 professor i Berlin. Hans undersökningar behandlade elektricitetsläran, magnetismen, värmeteorin, kroppars elasticitet och utvidgningsförmåga med mera; det vill säga att han arbetat inom de flesta dåtida grenar av fysiken. År 1859 formulerade han Kirchhoffs strålningslag.
Störst uppseende har hans delvis tillsammans med Robert Wilhelm Bunsen utförda undersökningar över spektralanalysen tillvunnit sig, nedlagda i Untersuchungen über das Sonnenspektrum und die Spektren der Chemischen elemente (1861). Genom dessa undersökningar anses Kirchhoff och Bunsen ha grundlagt spektralanalysen och tillsammans upptäcktde de grundämnena cesium (1860)[11][12] och rubidium (1861)[13] spektroskopiskt.[14] Av framstående värde är även hans Vorlesungen über matematische Physik (1879–94).
År 1847 formulerade Kirchhoff, mer av en tillfällighet, två lagar för elektriska nät. Dessa båda lagar, Kirchhoffs strömlag resp. Kirchhoffs spänningslag, utgör tillsammans med Ohms lag grunden för hela den elektriska kretsteorin.
Kirchhoff blev ledamot av preussiska vetenskapsakademien 1861, av ryska vetenskapsakademien 1862, av Royal Society of Edinburgh 1868, av American Academy of Arts and Sciences 1870, av Royal Society 1875 och av Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen 1884.
Utmärkelser
redigeraHan tilldelades Rumfordmedaljen 1862, Davymedaljen 1877 och Matteuccimedaljen samma år samt Janssenmedaljen postumt 1887.
Asteroiden 10358 Kirchhoff är uppkallad efter honom.[15]
Referenser
redigera- Kirchhoff, Gustav Robert i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- Engelskspråkig sida om Kirchhoff
Noter
redigera- ^ [a b] Aleksandr Gersjun, Кирхгоф, Густав Роберт, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 15.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w63n264b, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Aleksandr Gersjun, Кирхгоф, Густав Роберт, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 15.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: Gustav-Robert-Kirchhoff, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stadtentwicklung.berlin.de .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 204, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ NNDB, NNDB person-ID: 530/000097239, läst: 12 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ^ G. Kirchhoff och R. Bunsen, 1860, Chemische Analyse durch Spectralbeobachtungen i Annalen der Physik und Chemie, 110:6, 161-189. På sidan 186 (20/24): "...neben dem Kalium, Natrium und Lithium noch ein viertes der Alkaliengruppe angehöriges Metall giebt..."
- ^ G. Kirchhoff och R. Bunsen, 1861, Chemische Analyse durch Spectralbeobachtungen (zweite Abhandlung) i Annalen der Physik und Chemie, 189:7, 337-. Sidan 338: "...für denselben den Namen Caesium mit dem Symbol Cs vorschlagen, von caesius..."
- ^ G. Kirchhoff och R. Bunsen (1861, op.cit.), sidan 339: "Wir schlagen daher für dieses Alkalimetall die Bennenung Rubidium vor mit dem Symbol Rb, von rubidus..."
- ^ Mary Elvira Weeks, 1932, The discovery of the elements. XIII. Some spectroscopic discoveries i Journal of Chemical Education 9:8, sid 1413.
- ^ ”Minor Planet Center 10358 Kirchhoff” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10358. Läst 4 juni 2023.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Gustav Kirchhoff.
