Gunnar Hakeman
Gunnar Hakeman, född 3 juli 1901 på Hakarps säteri, död 26 juli 1965 på samma plats,[3] var en svensk godsägare, landstingsman och politiker verksam i Högerpartiet (dagens Moderaterna).
Gunnar Hakeman | |
Född | Axel Edvard Gunnar Hakeman[1] 3 juli 1901[2] Hakarps socken[2], Sverige |
---|---|
Död | 29 juli 1965 (64 år) Hakarps socken, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[2], godsägare[2] |
Politiskt parti | |
Moderaterna | |
Barn | Lars Hakeman Per-Olof Hakeman (f. 1933) |
Föräldrar | Karl Johan Alfred Gustafsson |
Släktingar | Salomon Gustafsson (syskon) Fritiof Domö (syskon) Lennart Gustafsson (syskon) Elin Hakeman (syskon) |
Namnteckning | |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraGunnar Hakeman föddes 1901 på Hakarps säteri i Hakarps socken som son till riksdagsmannen K. J. Gustafsson och Augusta Johansson. Han var bror till Elin Hakeman och Fritiof Domö. Han tog studenten i Jönköping och var under några år inspektor på faderns närliggande gård Stensholms säteri, innan han förvärvade Hakarps säteri.[4]
Hakeman grundade Högerns ungdomsförbunds avdelning i Hakarps landskommun, och var under ett antal år ordförande för ungdomsförbundets distrikt i Jönköpings län. Till sin bortgång var han ledamot av Högerpartiets förbundsstyrelse i länet, och hade en rad förtroendeuppdrag i både kommun och kyrka. Bland annat var han vice ordförande i kommunfullmäktige och i kommunalnämnden. Dessutom var han ledamot i både kyrkorådet och kyrkofullmäktige,[5] samt ordförande i länets kristidsstyrelse.[6] Under 17 år representerade han Högerpartiet i Jönköpings läns landsting. Från 1944 var han nämndeman och ordförande i hushållsgillet i Hakarps kommun.[4]
1956 hade landshövdingen Olle Ekblom, i samstämmighet med länets lantbruksstyrelse, föreslagit Hakeman till en vakant plats i Jönköpings läns lantbruksnämnd. Jordbruksminister Sam B. Norup valde dock istället att utse landstingsmannen Einar Johansson från Skeppsås i Eksjö kommun, vilket Ekblom tolkade som en olycklig politisering av nämndarbetet. Detta föranledde att Ekblom begärde hos kungen att omedelbart få lämna sin plats i nämnden, och i februari 1957 lämnade han även sin plats som landshövding.[7]
Han var gift med Märta Hakeman, född Ernfors, och efterlämnade vid sin död tre barn.[4]
Referenser
redigera- ^ Godsägare Axel Edvard Gunnar Hakeman, Svenskt Porträttarkiv, läs online och läs onlineläs online, läst: 27 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Godsägare Axel Edvard Gunnar Hakeman, Svenskt Porträttarkiv, läs online och läs onlineläs online, läst: 29 april 2020.[källa från Wikidata]
- ^ "Gunnar Hakeman", Svenska Dagbladet, 29 juli 1965. Läst 28 april 2020.
- ^ [a b c] "Gunnar Hakeman", Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 30 juli 1965. Läst 28 april 2020.
- ^ "Gunnar Hakeman", Göteborgs-Posten, 30 juli 1965. Läst 28 april 2020.
- ^ "Optimism om ransoneringslättnader, slaktgodemän föremål för LK-debatt", Dagens Nyheter, 24 februari 1949. Läst 28 april 2020.
- ^ "Norup politiserar lantbruksnämnd", Svenska Dagbladet, 11 augusti 1956. Läst 28 april 2020.