Gabriel Narutowicz
Gabriel Narutowicz, född 17 mars 1865 i Telsze, Ryssland, död 16 december 1922 i Warszawa, var Polens första president.
| Gabriel Narutowicz | |
 | |
| Tid i befattningen 11 december 1922–16 december 1922 | |
| Premiärminister | Julian Nowak, Władysław Sikorski |
|---|---|
| Företrädare | Ingen |
| Efterträdare | Maciej Rataj (tillförordnad) |
| Född | 17 mars 1865 Telsze, guvernementet Kovno, Kejsardömet Ryssland |
| Död | 16 december 1922 (57 år) Warszawa, Republiken Polen |
| Gravplats | St. Johannes ärkekatedral i Warszawa |
| Politiskt parti | Inget, men stödde Polska folkpartiet Piast |
Biografi
redigeraTill yrket var Narutowicz civilingenjör i hydroteknik. Han verkade först som vattenbyggnadsingenjör i Schweiz och var 1908–1920 professor i vattenbyggnadsteknik vid tekniska högskolan i Zürich. Åren 1915–1920 var han president i internationella kommissionen för reglering av Rhens vattenkraft.[1]
År 1919 återvände Narutowicz till landet på inbjudan av polska regeringen. I juni 1920 blev han minister för offentliga arbeten och blev utrikesminister i juni 1922.[1] I valet 1922 stödde han Józef Piłsudski. När Sejmen skulle utse president uppstod ett låst läge och Narutowicz valdes tack vare röster från vänsterpartier och minoriteter. Kontroversen, där han av katolska sejmdelegater anklagades för "ateism" och "frimureri", ledde till gatustrider och het polemik. Narutowicz avlade presidenteden den 11 december 1922 men redan den 16 december sköts han ihjäl i konstgalleriet Zachęta av en nationalistisk fanatiker, målaren Eligiusz Niewiadomski.
Källor
redigera- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 710
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Gabriel Narutowicz.