Främre Tölö
Främre Tölö (finska: Etu-Töölö) är en stadsdel i Kampmalmens distrikt i Helsingfors stad.
Främre Tölö | |
Etu-Töölö (finska) | |
Stadsdel | |
Land | Finland |
---|---|
Stad | Helsingfors |
Del av | Södra stordistriktet, Kampmalmens distrikt |
Area | 1,18 km² |
Folkmängd | 13 129 (2008) |
Befolkningstäthet | 11 126 invånare/km² |
Postnummer | 00100 |
Nummer | 130 |
Språk | finska 82,5 % svenska 11,8 % övriga 5,7 % |
Närområden | Bortre Tölö, Gloet, Kampen, Gräsviken, Lappviken, Drumsö |
|
I Främre Tölö finns bland annat Riksdagshuset, Tempelplatsens kyrka, Kristuskyrkan, Finlands nationalmuseum, Finlandiahuset, Villa Hagasund, Aalto-universitetets handelshögskolas huvudbyggnad, Svenska Handelshögskolans Helsingforscampus, Sandudds begravningsplats och badplatsen Sandudd.
Historiska anteckningar och ursprung för namnet Töölö
redigeraPå 1400-talet finns det redan uppgifter om en by vid namn Töölö (Tölö by). Byn låg nära det nuvarande Finlands nationalopera. De gamla benämningarna på byn varierar över tid: Töloby (1543), Tölom (1545) och Tölleby (1546). Namnets etymologi är oklar, och enligt olika källor har det antingen finskt eller svenskt ursprung. En hypotes är att namnet kan vara en förvrängning av det svenska ordet "tull" vilket kan ha samband med att det vid Tölös norra gräns fanns en tullstation. Arkeologiska lämningar av denna tullstation finns fortfarande kvar och markerar stadens gamla gräns.
År 1898 ordnades en arkitekturtävling för Tölö, den första i sitt slag i Finland, efter det att en kritisk text publicerats om Helsingfors stadsplanering och speciellt den av Tölö. Vinnarna Gustaf Nyström och Lars Sonck gjorde den slutliga stadsplanen, som blev klar 1906.
Mellan de två världskrigen byggdes Tölö i första hand för den nya medelklassen och borgerligheten, något som togs i beaktande genom de många medelstora familjehemmen. Främre Tölö blev stadens största byggnadsområde mellan 1910 och 1930. Området kännetecknas av sina höga byggnader längs de breda gatorna, vilket gav det en enhetlig och självständig karaktär.
Främre Tölös arkitektur kan karaktäriseras som en blandning av Nyklassicism, Art déco, Jugendstil och funktionalism från de senare åren. I planeringen av kvarteret har man lagt vikt vid att bevara de redan existerande morfologiska egenskaperna i terrängen, inklusive dess högar, vilket har skapat ett charmigt och pittoreskt område rikt på små trädgårdar och gröna parker.
Gränsen mellan Främre Tölö och Bortre Tölö går i Hesperiaesplanaden, som löper öst-västlig riktning.
Invånarantal
redigeraDistriktet hyser 13 129 invånare på ett område av cirka 1,18 km2 (1.1.2008)
Monument och museer
redigeraI området finns flera av Helsingfors berömda sevärdheter, bland annat Tempelplatsens kyrka av arkitekterna Timo och Tuomo Suomalainen, Kristuskyrkan av arkitekten Atte V.Willberg i neo-gotisk stil, och på östra kanten riksdagshuset, Alvar Aaltos Finlandia-huset, Finlands nationalmuseum , Naturhistoriska museet, Galleriet för modern konst och Villa Hagasund som byggdes som sommarbostad för geheimerådet och prokuratorn Carl Johan Walleen efter ritningar av den tyskfödde arkitekten Ernst Bernhard Lohrmann åren 1843–46.
- Finlands nationalmuseum (1905-1910) Mannerheimvägen 34
- Naturhistoriska museet, Helsingfors (1913) Norra Järnvägsgatan 13
- Villa Hagasund (1846) Mannerheimvägen 13B
- Kristuskyrkan, (1928), Apollogatan 5
- Tempelplatsens kyrka (1969) Luthersgatan 3
- Olaus Petri kyrka (1932) Minervagatan 6
- Helsingfors konsthall, (1928) Nervandersgatan 3
- Riksdagshuset (1931) Mannerheimvägen 30
- Hanken Svenska handelshögskolan (1953) Arkadiagatan 22
- Ostrobotnia (1908) Tölögatan 3A
- Reitzmuseets konstsamling (1938) Apollogatan 23
- Lallukka, hus för konstnärer (1933) Apollogatan 13
- Aalto-universitetets handelshögskola (1950) Runebergsgatan 14–16
- Finlandiahuset (1969-1975) Mannerheimvägen 13
Skolor
redigeraI Främre Tölö har verkat svenskspråkiga skolor Svenska flickskolan i Helsingfors, Arken på Arkadiagatan (1930-1968), samt Privata svenska flickskolan, senare Laguska skolan, Apollo på Apollogatan (1929-1973). Skolbyggnaden vid Apollogatan 12 är ritat av arkitekt Eva Kuhlefelt-Ekelund.
Kända personer från Främre Tölö
redigeraAlvar Aalto som ung arkitektstudent bodde på hyreslägenhet, Töölönkatu 7, byggd år 1911.
Finlands tidigare President Risto Ryti (1889-1956) bodde på Cygnaeusgatan 2 från 1918 till 1935.
Skådespelarskan Mia Backman (1877-1958) bodde på Museokatu 46 från 1928.
Poeten Aaro Hellaakoski (1893-1952) bodde på Museokatu 34.
Den adliga och filantropiska Aurora Charlotta Karamzin (1808–1902), grundare av Helsingfors diakonissanstalt (1867), bodde på Villa Hagasund fram till sin död.
Lokala tidningar
redigeraBland annat delas följande gratis lokaltidningar ut till de som bor i Främre-tölö:
- Töölöläinen, distriktstidning
- Kamppi-Eira, lokal tidning för södra och centrala Helsingfors
- Ruoholahden Sanomat, lokaltidningen i Helsingfors södra och västra centrum
Se även
redigeraBildgalleri
redigera-
Ilmarigatan
-
Staty och fontän av St.George
-
Tempelgatan
-
Staty av Larin Paraske
-
Tölöviken sedd från norr
-
Nationalmuseet från Museigatan.
-
Mannerheimstatyn med riksdagshuset i bakgrunden
-
Chydeniahuset (1923)
-
Hanken Svenska handelshögskolan
-
Sandudds begravningsplats