Wikipedia

Forsa socken

socken i Hälsingland
Ej att förväxla med Forssa socken.

Forsa socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Hudiksvalls kommun och motsvarar från 2016 Forsa distrikt.

Forsa socken
Socken
LandSverige
LandskapHälsingland
KommunHudiksvalls kommun
Bildadmedeltiden
Area260 kvadratkilometer
Upphov tillForsa landskommun
Forsa församling
MotsvararForsa distrikt, Hälsingland
TingslagNorra Hälsinglands domsagas tingslag (–)
Hudiksvalls, Forsa och Bergsjö tingslag (–)
Forsa tingslag (–)
Karta
Forsa sockens läge i Gävleborgs län.
Forsa sockens läge i Gävleborgs län.
Forsa sockens läge i Gävleborgs län.
Koordinater61°44′02″N 16°56′21″Ö / 61.73388889°N 16.93916667°Ö / 61.73388889; 16.93916667
Koder, länkar
Sockenkod2402
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Forsa distrikt
Redigera Wikidata

Socknens area är 260,43 kvadratkilometer, varav 229,16 land.[1] År 2000 fanns här 4 228 invånare.[2] Tätorterna Näsviken och Sörforsa samt kyrkbyn Forsa med sockenkyrkan Forsa kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Forsa socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts 12 juni 1798 en del till den då nybildade Nianfors församling.[3]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Forsa församling och för de borgerliga frågorna bildades Forsa landskommun. 23 april 1869 utbröts ur landskommunen en del till den då bildade Nianfors landskommun.[4] Fors landskommun utökades 1952 och uppgick 1971 i Hudiksvalls kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Forsa-Högs församling.[5]

1 januari 2016 inrättades distriktet Forsa, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Forsa kompani.[6]

Geografi

redigera

Forsa socken ligger väster om Hudiksvall kring Delångersån och Södra Dellens sydöstra vik. Socknen har odlingsbygd vid vattendragen och sjöarna omgivna av kuperad skogsbygd.[7][8][1]

Byar

redigera
  • Backen
  • Berglock
  • Björkmo
  • Byberg
  • Bäck
  • Böle
  • Flatmo
  • Frägsta
  • Fränö
  • Funsta
  • Hamre
  • Harv
  • Hedsta
  • Horne
  • Häggnäs
  • Hillen
  • Hillsta
  • Kalvhaga
  • Klångsta
  • Kälkebo
  • Lumnäs (lokalt uttal Låmnäs)
  • Lund
  • Långby
  • Matnäs
  • Medvik
  • Mikje
  • Nansta
  • Norrviksta
  • Näset
  • Norrhoga
  • Ransta
  • Rolfsta
  • Rumsta
  • Skarmyra
  • Stavåker
  • Smedsgården
  • Stenbo
  • Sunnanbäck
  • Sörhoga
  • Sörviksta
  • Söräng
  • Tomta
  • Trogsta
  • Tronbo
  • Tövsätter
  • Utnäs
  • Veda
  • Vålsta
  • Åkre
  • Ölsund
  • Överby
  • Övernäs

Utivattna är ett samlingsnamn för byarna kring Storsjön och inkluderar bland annat Rödmyra, Lumnäs och Ölsund. De boende kallas för Utivattningar. År 1986 byggdes den första tennisbanan i området.

Fäbodvallar

redigera

Sevärdheter

redigera

Historia

redigera
 
Gillestugan. Medeltida stenbyggnad nära Forsa kyrka. Akvarell utförd av Agi Lindegren 1880.

Från bronsåldern finns gravrösen och från järnåldern cirka 25 gravfält och gravhögar samt två fornborgar, Borgarberget och Rövarklitt. Inom socknen finns vidare drygt 30 så kallade husgrundsterrasser. Dessa är från äldre järnåldern och ligger bland annat i anslutning till gravarna vid exempelvis Trogsta. Ytterligare hundratalet gravar är kände från äldre tid, men har numera borttagits. Forsa socken är en av Norrlands rikaste järnåldersbygder.[7][8][9][10]

Historiskt delas Hälsingland in i olika folkland, en av dem var Sunded med centralorten Hög. Redan under 1100-talet torde Forsa ha tagit över rollen som centralort i Sunded i stället för Hög. Den järnring med inristade runor som kallas Forsaringen torde ha överflyttats från Hög till Forsa någon gång under 1100-talet. Ringens inskription visar på likhet med norska bestämmelser från samma period men saknar motsvarighet i de svenska landskapslagarna. Ringen tillkom på 800-talet e.Kr., och är den äldsta bevarade rättsuppteckningen i Norden. Även de i inskriptionerna omnämnda byarna Tåsta och Hjortsta talar för att ringen flyttats från Hög till Forsa då båda dessa låg i Högs socken.

Forsa var från början ett utpräglat bondesamhälle. I och med industrialismens intåg och järnvägens tillkomst, förändrades samhället märkbart. Forsa ångsåg började att byggas 1857 och fick stor betydelse för traktens utveckling. Under slutet av 1800-talet blev Forsså bruk i närheten av järnvägsstationen Näsviken en betydande arbetsgivare för befolkningen. Produktionen bestod i förädling av trämassa till papp. Vid Lundströmmen grundas Helsinglands Linspinneri Aktiebolag, vilket ledde till ytterligare arbetstillfällen. Spinneriet bytte 1907 namn till Holma Helsinglands Linspinneri & Väfveri AB på grund av en sammanslagning med väveriet Holma i Västergötland. Forsså bruk lades ned 1983 men på området finns fortfarande företagande, dock av annat slag, till exempel ett väveri. I Lund bedrivs fortfarande industriell verksamhet kopplat till lin om än i liten skala.

År 1927 hade Forsa socken 4 706 invånare på en yta av 260,43 km². Samma år hade socknen 3258 hektar åker och 18195 hektar skogs- och hagmark.[11]

Namnet

redigera

Namnet (1312 Forsum) kommer troligen från en tidigare by. Namnet innehåller fors från forsarna i Rolfstaån vid kyrkan.[12][8]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Forsa socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
1 364
1760
  
1 387
1769
  
1 515
1780
  
1 516
1790
  
1 571
1800
  
1 725
1810
  
1 813
1820
  
1 945
1830
  
2 039
1840
  
2 138
1850
  
2 261
1860
  
2 493
1870
  
2 656
1880
  
3 294
1890
  
3 741
1900
  
3 840
1910
  
4 245
1920
  
4 568
1930
  
4 663
1940
  
4 403
1950
  
4 275
1960
  
4 114
1970
  
3 885
1980
  
4 056
1990
  
4 279
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Kända personer från bygden

redigera

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Forsa socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 88-89
  5. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  6. ^ Administrativ historik för Forsa socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  8. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Forsa socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Forsa socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  11. ^ Nordisk familjebok
  12. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wiki.x.io/w/index.php?title=Forsa_socken&oldid=54430741”