Fornaldarsagor

Denna artikel är en del av en serie om: Fornvästnordisk litteratur
Fornnordisk poesi Poetiska Eddan Skaldediktning Eddica minora Eddica apocryphica Sagalitteratur Islänningasagor Fornaldarsagor Kungasagor Riddarsagor Samtidssagor (Biskopssagor · Sturlungasagan) Krönikor Isländingaboken Landnamsboken Kristningssagan Kristna sagor Helgonsagor Apostlasagor Facklitteratur Snorres Edda
Denna tabell: visa • redigera

Fornaldarsagor (isl. Fornaldarsögur, ungefär 'forntidssagor') är en fornnordisk sagogenre som berättar om hjältar och kungar från folkvandringstid, vendeltid och äldre vikingatid. Islänningarna kallade ursprungligen dessa sagor för fornsögur, fornar sögur eller fornar frásagnir ("fornsagor" eller "fornberättelser").^[1] Det nuvarande namnet myntades av Carl Christian Rafn, som i Danmark under åren 1829–1930 gav ut samlingen Fornaldarsögur Nordrlanda (De nordiska ländernas forntidssagor).^[2] De svenska översättningarna använder benämningarna Fornnordiska sagor (Bååth och Ekermann) resp. Mytsagor (Lönnroth).

Tillkomst och innehåll

De isländska fornaldarsagorna är huvudsakligen skrivna under 1300-talet. Enstaka är äldre och några skrevs på 1400-talet. De behandlar dock händelser som är äldre, och som sträcker sig till tiden före Islands landnam år 874. Hjältarna, som ofta har verkliga personer som förebild, har stundom samröre med både gudar, troll, drakar och andra fantastiska varelser.

Innehållsmässigt har fornaldarsagorna delvis influerats söderifrån, nämligen från fransk och kontinental riddarepik, ehuru många av sagorna är sprungna ur fornnordisk och forngermansk myttradition. Jämfört med islänningasagorna är den historiska bakgrunden mera otydlig; i vissa fall tycks de vara fritt uppdiktade. Avsikten med sagorna torde ha varit främst som underhållning och inte alltid att korrekt återge ett historiskt förlopp.^[3] Stilen i fornaldarsagorna skiljer sig också från den i islänningasagorna. Medan islänningasagornas stil är saklig, naken och kärv,^[4] kan stilen i fornaldarsagorna ofta vara sentimental, klichéartad och bombastisk. Personteckningarna är också mer flacka och schablonartade i fornaldarsagorna.^[5]

Även om fornaldarsagorna som litteratur ofta inte når upp till islänningasagornas nivå, innehåller de ofta viktig information som inte går att finna i andra källor, eller som utgör bekräftande information. Fornaldarsagorna bidrar till exempel med viktig information om hjältarna Ragnar Lodbrok, Rolf Krake och Orvar Odd. När det gäller Hervararsagan förmedlar den namn på historiska platser i Ukraina under åren 150-450.^[6] De ättartal som bifogats Hervararsagan är en viktig källa för den svenska historien.^[7]

Fornaldarsagorna har ofta inströdda eddadikter som är äldre än sagorna själva. Till exempel i Völsungasagan finns dikter om Sigurd Fafnesbane som inte finns på annat ställe, eftersom åtta sidor saknas i Codex Regius. En del av dessa verser finns utgivna i en samling som kallas Eddica minora.

Fornaldarsagorna har huvudsakligen bevarats på Island, men liknande berättelser finns även på annat håll i Norden, till exempel i den danske krönikören Saxo Grammaticus historiska verk Gesta Danorum, och i den svenska Gutasagan. En del sagor kända från isländskt håll finns dessutom avbildade på run- och bildstenar i till exempel Sverige, eller har blivit ihågkomna i folkvisor och ballader, vilket visar att denna typ av berättelser en gång varit känd i hela Skandinavien. J.R.R. Tolkien skall i hög grad ha inspirerats av fornaldarsagorna då han skrev sina berättelser.

Fornaldarsagorna i Sverige

Fornaldarsagorna blev kända i Sverige (i sin nuvarande isländska form) på 1600-talet varefter de rönte stor popularitet. Sedan dess har intresset för dessa berättelser avtagit betydligt till förmån för de isländska ättesagorna. Ändå utspelar sig fornaldarsagorna inte sällan i Sverige och skildrar forntida svenska hjältegestalter, såsom Hjalmar den hugstore (i Hervararsagan), Herröd, Ingvar Vittfarne eller Rolf Götriksson med flera. Fritjof den djärves saga inspirerade Esaias Tegnér att i början av 1820-talet skriva Frithiofs saga. De är dock nästintill okända i Sverige idag. Alltjämt saknas en samlad översättning av de isländska fornaldarsagorna till svenska.

Lista över Fornaldarsagorna

I Guðni Jónssons isländska utgåva av fornaldarsagorna ingår följande sagor:

Fornaldarsagor
Titel på isländska	Titel på svenska	Översättningar till svenska	Kommentar
Band 1
Hrólfs saga kraka ok kappa hans (inkl. Svipdags þáttr och Böðvars þáttr)	Rolf Krakes och hans kämpars saga	AE, KD, RN
Völsunga saga	Völsungasagan	AE, KD, IK, RN, NFS	Hos Sander blott utdrag ur sagan.
Ragnars saga loðbrókar	Ragnar Lodbroks saga	AE, KD, BS, CGK, NFS	Hos Sander blott utdrag ur sagan.
Þáttr af Ragnars sonum	Ragnarsönernas saga	AE, KD, CGK, NFS	Hos Sander blott utdrag ur sagan.
Norna-Gests þáttr	Norna-Gästs saga	AE, KD, LL, NFS	Hos Sander blott utdrag ur sagan.
Sögubrot af fornkonungum	Sagobrottstycken om några fornkonungar i Dana- och Sveaväldet	BS, CGK	En rest av ett större verk som behandlar de gamla svenska och danska kungarna. En del av detta verk är översatt som "Sagubrott om Bråvalla slag" i Berättelser ur svenska historien, band 1.
Sörla þáttr eða Heðins saga ok Högna	Sörles tåt	CGK, NFS	Hos Sander endast utdrag ur sagan; berättelsen om när Loke stjäl brisingamen.
Ásmundar saga kappabana	Åsmund Kämpabanes saga	-
Band 2
Hervarar saga ok Heiðreks	Hervararsagan	AAA; AUB; AE; KD; LL; RN; OV	Även: Hervors och Heidreks saga
Frá Fornjóti ok hans ættmönnum	Om Fornjot och hans ättemän	CGK	Se även: Fornjot. Sagan handlar om Norges grundande och består av två delar: "Hur Norge bebyggdes" (Hversu Noregr byggðist) och "Hur Norge grundades" (Fundinn Noregr)
Hálfs saga ok Hálfsrekka	Håalfs och Håalfskämparnas saga	CGK
Tóka þáttr Tókasonar	Toke Tokessons tåt	-
Af Upplendinga konungum	Om Upplandskungarna	CGK
Ketils saga hængs	Kettil Hakes saga	CGK
Gríms saga loðinkinna	Grim Ludenkinds saga	CGK
Örvar-Odds saga	Orvar Odds saga	KD
Áns saga bogsveigis	Ån Bågspännarens saga	CGK
Hrómundar saga Gripssonar	Romund Gripssons saga	-
Yngvars saga víðförla	Ingvar den vittfarnes saga	NRB; JPS	En sentida saga med svenskt ursprung. Handlingen äger rum på 1000-talet. Dess historiska grund är odiskutabel tack vare att det finns bekräftande historiska källor
Band 3
Þorsteins saga Víkingssonar	Torsten Vikingssons saga	-
Friðþjófs saga ins frækna	Fritjof den djärves saga	AE, KD
Sturlaugs saga starfsama	Sturlög Starvsammes saga	-
Göngu-Hrólfs saga	Gånge-Rolfs saga	-	Se även: Gånge-Rolf
Bósa saga ok Herrauðs	Herröds och Boses saga	OV
Egils saga einhenda ok Ásmundar berserkjabana	Egil Enhänts saga	-
Sörla saga sterka	Sörle den starkes saga	-	Sentida saga som skrevs på 1300- eller 1400-talet
Illuga saga Gríðarfóstra	Illuge Gridarfostres saga	-
Band 4
Gautreks saga	Götrikssagan	OV, MM
Hrólfs saga Gautrekssonar	Rolf Götrikssons saga	KD, OV
Hjálmþés saga ok Ölvis	Hjälmters och Ölvers saga	-
Hálfdanar saga Eysteinssonar	Halvdan Östenssons saga	-
Hálfdanar saga Brönufóstra	Halvdan Brönufostres saga	-
Þorsteins þáttr bæjarmagns	Torsten Bäjarmagns tåt	-
Helga þáttr Þórissonar	Helge Thorissons tåt	-
Ytterligare några sagor räknas ofta till fornaldarsagorna:
Eireks saga víðförla	Erik den vittfarnes saga	-
Völsa þáttr	Sagan om Völse	ÅO	Räknas ibland till Islänningasagorna. Översatt av Ohlmarks, och finns i Band 3 av "De isländska sagorna".
Þiðreks saga af Bern	Didriks av Berns saga	-	Här avses versionen författad ca år 1250 av en okänd islänning "efter tyska mäns berättelser". Av Ohlmarks upptagen som fornaldarsaga.

Översättningar till svenska: AAA = Arvid August Afzelius; NRB = Nils Reinhold Brocman; AUB = Albert Ulrik Bååth; AE = Agnes Ekermann; BS = Berättelser ur svenska historien, band 1; KD = Kata Dalström; IK = Inge Knutsson; CGK = Carl Gustaf Kröningssvärd; LL = Lars Lönnroth; MM = Mats Malm; RN = Rolf Nordenstreng; ÅO = Åke Ohlmarks; NFS = Nils Fredrik Sander; JPS = Jan Paul Strid; OV = Olof Verelius

I svenskt tryck

På Islands universitetsbibliotek hemsida finns en komplett sammanställning över samtliga översättningar (inklusive svenska) som gjorts av den isländska medeltidslitteraturen^[8].

Arvid August Afzelius: "Hervara-saga". 1811.
Albert Ulrik Bååth: "Från vikingatiden: ny följd fornnordiska sagor"^[9]. 1888.
Agnes Ekermann: "Från Nordens forntid. Fornnordiska sagor bearbetade på svenska"^[10]. 1895.
Kata Dalström: "Nordiska hjältesagor för ungdom"^[11] (1889) och "Nordiska hjältesagor berättade för barn och ungdom"^[12], Vol I-II (1905-06).
Inge Knutsson: "Völsungasagan". 1991.
Carl Gustaf Kröningssvärd: "Nordiskt Sago-Bibliothek"^[13]. 1834.
Lars Lönnroth: "Isländska mytsagor"^[14]. 1995.
Mats Malm: "Götriks saga". 1990.
Rolf Nordenstreng: "Nordlandens fornsagor tolkade från isländskan"^[15] (Vol II-III består av fornaldarsagor). 1922-23.
Nils Fredrik Sander: "Utdrag ur fornnordiska sagor"^[16]. 1893.
Jan Paul Strid, ”Ingvar den vittfarnes saga” (ingår i Mats G. Larssons ”Ett ödesdigert vikingatåg”, 1990)
Olof Verelius översättningar av Herröds och Boses saga, Hervararsagan och Götriks och Rolf Götrikssons saga utgavs i något moderniserad språkdräkt av Dan Korn i ”Tre isländska sagor om Sverige”, 1990.

Referenser

^ Guðni Jónsson: Fornaldarsögur Norðurlanda, bd. 1, s. VII. Reykjavik 1954
^ Åke Ohlmarks: Fornnordiskt lexikon, s. 83. Tiden 1983
^ Else Mundal: Sagalitteraturen, i Odd Einar Haugen (ed.) Handbok i norrøn filologi
^ Peter Hallberg: Den isländska sagan, s. 2, 63. Svenska bokförlaget 1969
^ Åke Ohlmarks: Den glömda Eddan, s. 10. Gebers 1955
^ The origin of Rus. Cambridge, Mass.: Distributed by Harvard University Press for the Harvard Ukrainian Research Institute. ISBN 0-674-64465-4 p. 214
^ till exempel i artikeln om Blot-Sven i Nationalencyklopedin (1990), Larsson, Mats G (2002). Götarnas Riken: Upptäcktsfärder Till Sveriges Enande. Bokförlaget Atlantis AB ISBN 9789174866414 s. 154, 158, 160 och Lars O. Lagerquist (1997). Sveriges Regenter, från forntid till nutid. Norstedts, Stockholm. ISBN 91-1-963882-5 pp. 26, 42, 44, 45
^ Þýðingar íslenskra miðaldabókmennta (isländska)
^ Innehåller Jomsvikingasagan 1 2 och Hervars och Hedreks saga 3.
^ Innehåller Volsungarnas saga, Hervors och Heidreks saga, Fritjof den djärves saga, Rolf Krakes och hans kämpars saga, Norna Gästs saga, Jomsvikingarnas saga, Ragnar Lodbrok och hans söners saga, Styrbjörns saga och Njals saga. Alla sagorna förekommer i mer eller mindre förkortade versioner. Reviderad utgåva av Elisabeth Stenborg utgiven som "Fornnordiska sagor" 1980.
^ Innehåller sagorna Rolf Krake, Vermund och Uffe, Hagbard och Signe, Völsungasagan, Hamlet, Orvar Odd, Fritiof den djärve, Starkader (med Bråvalla slag), Ragnar Lodbrok och hans söner, Rolf Götriksson och Norna Gäst. Dalströms utgåva är inte en direkt översättning från isländskan utan ett återberättande av sagorna byggt på material från Fryxell, Björner, Much, Gödecke m fl.
^ Volym I har samma uppsättning sagor som 1889 års utgåva och är en ny upplaga av densamma. Volym II innehåller sagorna Hervara-sagan, Jomsvikinga-sagan, Gunlög Ormtungas saga och Gisle Sursons saga. Liksom 1889 års utgåva är 1905-06 års utgåvor inga direkta översättningar, utan återberättanden byggda på samma svenska källor som 1889 års utgåva. Volym I kan läsas här, volym II kan läsas här.
^ Innehåller sagorna Om Fornjoter och hans ättlingar, Om Uppländernas Konungar, Fragmenter af det gamla Bjarkamal, Saga om Half och Halfs Kämpar, Berättelse om Sörle – eller Hedins och Högnes Saga, Saga om Konung Ragnar Lodbrok och hans Söner, Saga om Ketil Häng, Sago-fragment om några Forntids-Konungar i Danmark och Sverige, Saga om An Bågböjaren samt Saga om Grim Lodinkin. Kan läsas här och här.
^ Innehåller Hervararsagan, Norna Gästs saga och sagan om Tidrande och diserna (den sistnämnda ej en fornaldarsaga).
^ Volym II innehåller Helgesagorna, sagan om Hild och Hedin samt Völsungasagan. Volym III innehåller bland annat Hervararsagan, Rolf Krakes saga, sagan om Hagbard och Signe samt Styrbjörn Starkes tåt.
^ Innehåller utdrag ur sagorna Sörles tåt, Völsungasagan, Ragnar Lodbrok och hans söners saga och Norna Gästs saga. Denna utgåva finns inte med i Libris, men kan läsas här.

Externa länkar

Projektet Heimskringla - har publicerat en del äldre svenska översättningar av fornaldarsagor på sin hemsida
Þýðingar íslenskra miðaldabókmennta (Sagaöversättningar), Islands universitetsbibliotek har en komplett sammanställning över samtliga översättningar (inklusive svenska) som gjorts av den isländska medeltidslitteraturen. (isländska)
Islandica, studier i isländsk litteratur och fornnordiska från Cornell University, Ithacha, New York.

[1] Guðni Jónsson: Fornaldarsögur Norðurlanda, bd. 1, s. VII. Reykjavik 1954

[lexikon-2] Åke Ohlmarks: Fornnordiskt lexikon, s. 83. Tiden 1983

[3] Else Mundal: Sagalitteraturen, i Odd Einar Haugen (ed.) Handbok i norrøn filologi

[4] Peter Hallberg: Den isländska sagan, s. 2, 63. Svenska bokförlaget 1969

[5] Åke Ohlmarks: Den glömda Eddan, s. 10. Gebers 1955

[6] The origin of Rus. Cambridge, Mass.: Distributed by Harvard University Press for the Harvard Ukrainian Research Institute. ISBN 0-674-64465-4 p. 214

[7] till exempel i artikeln om Blot-Sven i Nationalencyklopedin (1990), Larsson, Mats G (2002). Götarnas Riken: Upptäcktsfärder Till Sveriges Enande. Bokförlaget Atlantis AB ISBN 9789174866414 s. 154, 158, 160 och Lars O. Lagerquist (1997). Sveriges Regenter, från forntid till nutid. Norstedts, Stockholm. ISBN 91-1-963882-5 pp. 26, 42, 44, 45

[8] Þýðingar íslenskra miðaldabókmennta (isländska)

[9] Innehåller Jomsvikingasagan 1 2 och Hervars och Hedreks saga 3.

[10] Innehåller Volsungarnas saga, Hervors och Heidreks saga, Fritjof den djärves saga, Rolf Krakes och hans kämpars saga, Norna Gästs saga, Jomsvikingarnas saga, Ragnar Lodbrok och hans söners saga, Styrbjörns saga och Njals saga. Alla sagorna förekommer i mer eller mindre förkortade versioner. Reviderad utgåva av Elisabeth Stenborg utgiven som "Fornnordiska sagor" 1980.

[11] Innehåller sagorna Rolf Krake, Vermund och Uffe, Hagbard och Signe, Völsungasagan, Hamlet, Orvar Odd, Fritiof den djärve, Starkader (med Bråvalla slag), Ragnar Lodbrok och hans söner, Rolf Götriksson och Norna Gäst. Dalströms utgåva är inte en direkt översättning från isländskan utan ett återberättande av sagorna byggt på material från Fryxell, Björner, Much, Gödecke m fl.

[12] Volym I har samma uppsättning sagor som 1889 års utgåva och är en ny upplaga av densamma. Volym II innehåller sagorna Hervara-sagan, Jomsvikinga-sagan, Gunlög Ormtungas saga och Gisle Sursons saga. Liksom 1889 års utgåva är 1905-06 års utgåvor inga direkta översättningar, utan återberättanden byggda på samma svenska källor som 1889 års utgåva. Volym I kan läsas här, volym II kan läsas här.

[13] Innehåller sagorna Om Fornjoter och hans ättlingar, Om Uppländernas Konungar, Fragmenter af det gamla Bjarkamal, Saga om Half och Halfs Kämpar, Berättelse om Sörle – eller Hedins och Högnes Saga, Saga om Konung Ragnar Lodbrok och hans Söner, Saga om Ketil Häng, Sago-fragment om några Forntids-Konungar i Danmark och Sverige, Saga om An Bågböjaren samt Saga om Grim Lodinkin. Kan läsas här och här.

[14] Innehåller Hervararsagan, Norna Gästs saga och sagan om Tidrande och diserna (den sistnämnda ej en fornaldarsaga).

[15] Volym II innehåller Helgesagorna, sagan om Hild och Hedin samt Völsungasagan. Volym III innehåller bland annat Hervararsagan, Rolf Krakes saga, sagan om Hagbard och Signe samt Styrbjörn Starkes tåt.

[16] Innehåller utdrag ur sagorna Sörles tåt, Völsungasagan, Ragnar Lodbrok och hans söners saga och Norna Gästs saga. Denna utgåva finns inte med i Libris, men kan läsas här.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]