Erwin von Witzleben
Job Wilhelm Georg Erdmann Erwin von Witzleben, född 4 december 1881 i Breslau, Tyskland, död 8 augusti 1944 i Plötzenseefängelset i Berlin, var en tysk militär; general av infanteriet 1936, generalöverste 1939 och generalfältmarskalk den 19 juli 1940.
Erwin von Witzleben | ||
---|---|---|
Erwin von Witzleben år 1940. | ||
Yrke | Militär | |
Militärtjänst
| ||
I tjänst för | Kejsardömet Tyskland Weimarrepubliken Tredje riket | |
Försvarsgren | Heer | |
Land | Tyskland | |
Tjänstetid | 1901–1944 | |
Grad | Generalfältmarskalk | |
Befäl | 1. Armee | |
Slag/krig | Första världskriget Andra världskriget | |
Utmärkelser | Riddarkorset av Järnkorset | |
| ||
Personfakta
| ||
Född | 4 december 1881 Breslau, Provinsen Schlesien, Preussen, Kejsardömet Tyskland | |
Nationalitet | Tysk | |
Åtalad | Högförräderi | |
Dom | Dödsstraff | |
Dom/straff | Avrättning genom hängning | |
Död | 8 augusti 1944 (62 år) Plötzenseefängelset, Plötzensee, Berlin, Provinsen Brandenburg, Tyskland | |
Dödsorsak | Hängd | |
Släkt
| ||
Frälse- eller adelsätt | von Witzleben | |
Familj
| ||
Make/maka | Else Kleeberg (1907-1944; hans död) | |
Barn | 1 son 1 dotter | |
Ätten von Witzlebens vapensköld. |
Biografi
redigeravon Witzleben tjänstgjorde som generalstabsofficer under första världskriget.
Redan 1935 tog han kontakt med motståndare mot nazistregimen. I början av andra världskriget var han befälhavare i Polen och därefter i Frankrike. Överbefälhavare för område West 1941–1942.
Den 20 juli 1944 förövades ett attentat mot Adolf Hitler i Wolfsschanze. Det var meningen att von Witzleben skulle ha blivit ny överbefälhavare, om kuppen hade lyckats. von Witzleben dömdes till döden för delaktighet i 20 juli-attentatet mot Adolf Hitler och avrättades genom hängning den 8 augusti 1944 i fängelset i Plötzensee.
Utmärkelser
redigera- Järnkorset av andra klassen (första världskriget)
- Järnkorset av första klassen (första världskriget)
- Såradmärket i svart
- Hohenzollerska husordens riddarkors
- Johanniterorden
- Ärekorset
- Sudetenlandmedaljen (Medaille zur Erinnerung an den 1. Oktober 1938)
- Schutzwallmedaljen
- Järnkorset av andra klassen (andra världskriget)
- Järnkorset av första klassen (andra världskriget)
- Riddarkorset av Järnkorset: 24 juni 1940
- Bayerska militärförtjänstorden av fjärde klassen med svärd
- Hansakorset (Hamburg)
- Reussiska ärekorset av tredje klassen med svärd och krona
- Dienstauszeichnungskreuz
- Schlesiska örnens orden av andra klassen
- Wehrmachts tjänsteutmärkelse av första klassen med eklöv
- Tyska Olympiska Hederstecknet av andra klassen
Referenser
redigeraTryckta källor
redigera- Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. sid. 430. ISBN 978-91-88858-32-0
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 683. ISBN 978-3-596-16048-8
- Müller, Klaus-Jürgen (2006), ”Von Witzleben, von Stülpnagel och Speidel”, i Barnett, Correlli, Hitlers generaler (2), Stockholm: Prisma, s. 64–95, ISBN 91-518-4716-7
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Erwin von Witzleben.