Enånger
Enånger är en tätort, tillika kyrkort i Enångers socken i Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län, Hälsingland. Enånger ligger längs europaväg 4, cirka 23 km söder om Hudiksvall.
| Enånger | |
| Tätort | |
 Enångers gamla kyrka.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Hudiksvalls kommun |
| Distrikt | Enångers distrikt |
| Koordinater | 61°32′37″N 17°0′6″Ö / 61.54361°N 17.00167°Ö |
| Area | 156 hektar (2020)[2] |
| Folkmängd | 607 (2020)[1][2] |
| Befolkningstäthet | 3,9 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7048[3] |
| Beb.områdeskod | 2184TB102 (1960–)[4] |
| Geonames | 2716244 |
  Ortens läge i Gävleborgs län
| |
| Wikimedia Commons: Enånger | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Historia
redigeraUnder medeltiden växte ett kommersiellt centrum upp kring Enångers gamla kyrka[5] och Enånger blev under en tid en viktig import- och exporthamn för bland annat salt, i och med att byarna och socknarna i Hälsinglands inland hade närmaste vägen till Enånger. En ny kyrka, Enångers nya kyrka, uppfördes på annan plats i orten 1858.
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Enånger 1950–2020[6][7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 455 | |||
| 1960 | 540 | |||
| 1965 | 557 | |||
| 1970 | 550 | |||
| 1975 | 543 | |||
| 1980 | 636 | |||
| 1990 | 639 | 134 | ||
| 1995 | 690 | 135 | ||
| 2000 | 650 | 130 | ||
| 2005 | 652 | 132 | ||
| 2010 | 642 | 131 | ||
| 2015 | 643 | 163 | ||
| 2020 | 607 | 156 | ||
Samhället
redigeraEnånger är ett gammalt fiskeläge, som numera är båtklubb med restaurang och båtbyggarmuseum. I Enånger finns även en av världens sydligaste salterier för surströmming, Borkbo. Det agrara landskapet och den äldre bebyggelsen kring den gamla kyrkan är av riksintresse för kulturmiljövården[5].
Noter
redigera- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, läs online, läst: 21 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kari Marklund, red (1993). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. [A-Gästg]. "Band 1". Lars-Erik Edlund, Tore Frängsmyr. Höganäs: Bra böcker. sid. 224. Libris 1610871. ISBN 91-7133-187-5
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.