En Derny är en typ av motorcykel (eller snarare motor-cykel, en cykel med hjälpmotor – likt äldre mopeder), som används som farthållare (pace) vid vissa cykeltävlingar, där cyklisterna utnyttjar slipstreamen bakom dernyn.

En Äkta Derny käns igen på bensintanken framför styret. Motorn var på 98 cc och toppfarten 70 km/tim[1].

Namnet kommer från en typ av motor-cyklar som tillverkades av företaget Robert Derny et fils ("R.D. och söner") i Paris från 1938 till 1957 (även tandemvarianter tillverkades[2]), vilka blev standard vid franska cykeltävlingar (det franska cykelförbundet hade avtal med Derny som tillverkade en speciell modell kallad "Entrainement" för cykeltävlingar). Namnet överfördes sedan till alla märken av "mopeder" som används för farthållning i cykellopp.

Dernys har använts både på landsväg (exempelvis i Bordeaux–Paris och Critérium des As, där deltagarna inledningsvis fick cykla själva, men från en viss punkt fick de hjälp av dernys) och på bana. På bana används de fortfarande i grenen keirin, där en derny anför hela fältet under de tre inledande varven (på en 250-metersbana) och när tre varv återstår, och dernyn kör i 50 km/tim, släpps loppet fritt (i keirin används numera ofta el-mopeder[3][4][5], vilka infördes vid London Track World Cup 2014.[6]). Ibland (från 1978 till 1990 även vid Världsmästerskapen i bancykling samt 1962–1991 och 2000–2019 vid Europamästerskapen) körs en typ av lopp, kallad "derny", där varje cyklist har en egen derny som farthållare[7].

För en derny (av UCI kallad "moped"[8]) använd i grenen derny gäller att den har pedaler, att cylindervolymen får vara högst 100 kubikcentimeter och att den har fastnav (pedalerna måste alltså följa med bakhjulet - framdrevet är således väldigt stort, dock maximalt 38 cm i diameter). Det finns därtill åtskilliga regler om mått och utförande. Vid dessa lopp skall dernyn motsvara en framförvarande cyklist och förarens klädsel skall också vara därefter, enligt UCI:s regler...[9]

En mera normal motorcykel (av UCI kallad "motorcykel"), pedallös, används i så kallade stayerlopp. På en sådan sitter ("står") föraren upprätt över bakhjulet och styret är för förlängt bakåt. Cylindervolymen på en stayer-mc skall vara mellan 500 och 1000 kubikcentimeter. Även dessa har diverse bestämmelser om mått och liknande vilka regleras i UCI:s regelverk.

Bildgalleri

redigera

Europamästerskap

redigera
 
Belgarna Kenny De Ketele (cykel) och Michel Vaarten (derny) vid EM på Hannovers utomhusvelodrom 22 augusti 2015.

Europamästerskap i derny var separata tävlingar (de avhölls vanligen inte tillsammans med europamästerskap i andra discipliner, men många undantag fanns[10]) som arrangerades från 1962 till 1971 av Union Européenne des Vélodromes d‘Hiver, varefter FICP (Fédération Internationale de Cyclisme Professionnel) tog över 1972. UEC bildades 1990 och tog efter vintern 1990/1991 över efter FICP, men arrangerade inget dernymästerskap förrän år 2000. 2018[11] och 2019 kördes dernymästerskapen tillsammans med stayermästerskapen och en damklass i derny infördes 2019.[12] 2020 ställdes EM i derny in på grund av coronapandemin och det har inte arrangerats sedan dess (2024).

Fram till UEC:s övertagande av tävlingarna var de öppna även för icke-européer.

År Vinnare Tvåa Trea
"Europeiska vintermästerskapen"
1962   Peter Post   Klaus Bugdahl   Rik Van Looy
1963   Peter Post   Rik Van Steenbergen   Palle Lykke Jensen
1964   Peter Post   Rik Van Steenbergen   Palle Lykke Jensen
1965   Peter Post   Theo Verschueren   Guillaume Van Tongerloo
1966   Peter Post   Leo Proost   Jaap Oudkerk
1967   Peter Post   Palle Lykke Jensen   Wolfgang Schulze
1968   Theo Verschueren   Leo Proost   Peter Post
1969   Peter Post   Theo Verschueren   Leo Proost
1970   Peter Post   Theo Verschueren   Romain De Loof
1971   Theo Verschueren   Leo Duyndam   Alain van Lancker
FICP:s europamästerskap
1972   Theo Verschueren   Graeme Gilmore   Hans Junkermann
1973   Theo Verschueren   Cees Stam   Ferdinand Bracke
1974   Theo Verschueren   René Pijnen   Graeme Gilmore
1975   Günter Haritz   Graeme Gilmore   Cees Stam
1976   Ole Ritter   Dieter Kemper   Cees Stam
1977   Patrick Sercu   Dieter Kemper   Ole Ritter
1978   René Pijnen   Patrick Sercu   Martin Venix
1979   Dietrich Thurau   René Pijnen   Roman Hermann
1980   Dietrich Thurau   Patrick Sercu   Martin Venix
1981   Gerrie Knetemann   Joop Zoetemelk   Bert Oosterbosch
1982   Gerrie Knetemann   Gert Frank   René Pijnen
1983 ej avhållet
1984   Gert Frank   Hans Känel   Constant Tourné
1985   Danny Clark   Constant Tourné   René Pijnen
1986   Danny Clark   Constant Tourné   Tony Doyle
År Vinnare Tvåa Trea
1987   Constant Tourné   Danny Clark   Uwe Bolten
1988   Constant Tourné   Laurent Biondi   Roman Hermann
1989   Luc Colijn   Danny Clark   Ad Wijnands
1990   Danny Clark   Constant Tourné   Roland Günther
1991   Constant Tourné   Laurent Biondi   Luc Colijn
1992–1999 ej avhållet
UEC:s europamästerskap
2000   Jimmi Madsen   Stefan Steinweg   Matthew Gilmore
2001   Matthew Gilmore   Robert Slippens   Jimmi Madsen
2002   Matthew Gilmore   Franz Stocher   Gerd Dörich
2003   Bradley Wiggins   Steven De Neef   Robert Slippens
2004 ej avhållet
2005   Alexey Shmidt   Konstantin Ponomarev   Christian Grasmann
2006   Iljo Keisse   Matthé Pronk   Stefan Löffler
2007   Matthé Pronk   Iljo Keisse   Jos Pronk
2008   Matthé Pronk   Alexey Markov   Michael Mørkøv
2009   Kenny De Ketele   Matthé Pronk   Roger Kluge
2010 ej avhållet
2011   Peter Schep   Jeff Vermeulen   Manuel Cazzaro
2012   Davide Viganò   Jesper Mørkøv   Peter Schep
2013   Elia Viviani   Theo Reinhardt   Marco Coledan
2014   Jesper Mørkøv   Achim Burkart   Andreas Graf
2015   Kenny De Ketele   Davide Viganò   Jesper Asselman
2016   Casper von Folsach   Jesper Asselman   Andreas Graf
2017   Achim Burkart   Christoph Schweizer   Riccardo Minali
2018   Nick van der Lijke   Maikel Zijlaard   Achim Burkart
2019   Achim Burkart   Yoeri Havik   Marcel Franz
År Vinnare Tvåa Trea
2019   Marta Cavalli   Marit Raaijmakers   Romy Kasper

Referenser

redigera
  1. ^ Velo-moteurs 1851-1 sid. 13.
  2. ^ 1952 Cyclotandem Derny (98cc Zurcher Engine) på OnlineBicycleMuseum.
  3. ^ Mathew Mitchell, Paris Olympics 2024 Track Cycling: Keirin Explained, ProCyclingUK 30 juli 2024.
  4. ^ Men i UCI:s regler ändå kallad "derny". Se UCI Cycling Regulations – Part III sid. 33.
  5. ^ What am I watching? The keirin explained på Velo.
  6. ^ Nigel Wynn, Andy Jones, Electric derny bike causes upset at Track World Cup, CyclingWeekly, 8 december 2014.
  7. ^ UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 43.
  8. ^ I UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 83 även "moped (derny)"
  9. ^ 3.6.029 i UCI Cycling Regulations – Part III, 3.6.029 sid 87 och 3.6.063 sid. 90.
  10. ^ Se European Derny Championships - Elite på Sport-record.de.
  11. ^ 2018 UEC Track Derny & Stayer European Championships på UEC.
  12. ^ 2019 Track Derny & Stayer European Championships på UEC.
  13. ^ Championnat d'Europe de derny på Mémoire du cyclisme.
  14. ^ Final Results: UEC Women Derny 2019.

Externa länkar

redigera