Dansknorska alfabetet

Dansknorska alfabetet är en variant av det latinska alfabetet, och det används för danska och norska.

Dansknorska alfabetet
Förevisande av det dansknorska alfabetets tre sista bokstäver. Betydelse – variant av latinska alfabetet för danska och norska Bakgrund – nuvarande utseende sedan 1917 (norska), 1948 (danska) och 1955 (ordningen på norska) Relaterat begrepp – svenska alfabetet

Det består av följande 29 bokstäver:

Versaler ("stora bokstäver")

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

T

U

V

W

X

Y

Z

Æ

Ø

Å

Gemener ("små bokstäver")

a

b

c

d

e

f

g

h

i

j

k

l

m

n

o

p

q

r

s

t

u

v

w

x

y

z

æ

ø

å

Æ, Ø och Å

De tre sista bokstäverna i alfabetet är Æ, Ø och Å. Denna trio motsvarar det svenska alfabetets ÅÄÖ, fast i en något annorlunda ordning.

Bokstäverna Æ och Ø introducerades redan i det antika latinska alfabetet, även om användningen av åtminstone det sistnämnda var begränsat. De har brukats i dansk skrift sedan man på medeltiden övergick från runalfabetet till det latinska alfabetet.

Att Å till skillnad från i det svenska alfabetet kommer sist beror på att bokstaven började användas som ersättning för dubbeltecknat A (Aa respektive aa) i det norska alfabetet från år 1917, och i det danska alfabetet så sent som år 1948. Det fanns förslag om att i det norska alfabetet placera Å först (före A), men år 1955 fastställdes slutligen bokstavens plats: efter Ø.

Å som ersättare för AA i det danska språket diskuterades redan i slutet på 1700-talet; detta kan jämföras med i svenska språket där detta byte hade gjorts redan på 1400-talet. I Danmark är det dock fortfarande tillåtet att stava "Å" som "Aa" (eller "AA" i förkortningar), till exempel i ortnamn. En renässans för "aa" har börjat skönjas på grund av Internet; Århus kommun gick 2011 tillbaka till stavningen Aarhus.