Wikipedia

Dagmar Ebbesen

svensk skådespelare och sångare

Dagmar Wilhelmina Ebbesen, född 1 oktober 1891 i Stockholm, död 5 december 1954 i Solna, var en svensk skådespelare och sångerska. Ebbesen är främst förknippad med folklustspel, bland hennes filmer märks Anderssonskans Kalle (1922), Söderkåkar (1932), Augustas lilla felsteg (1933), Karl Fredrik regerar (1934), Flickorna på Uppåkra (1936), Ett brott (1940), Vi hemslavinnor (1942), Kvinnan tar befälet (1942), Hemsöborna (1944), Änkeman Jarl (1945), Kristin kommenderar (1946) och Greven från gränden (1949).

Dagmar Ebbesen
FöddDagmar Wilhelmina Ebbesen
1 oktober 1891
Stockholm, Sverige
Död5 december 1954 (63 år)
Solna, Sverige
Aktiva år1906–1954
MakeOskar Thorell
(1911–1913; skilda)
Herbert Abrahamsson
(1926–1954; hennes död)
Betydande roller
Pilgrenskan i Anderssonskans Kalle
Christiane i Vi hemslavinnor
Madam Flod i Hemsöborna
Kristin i Kristin kommenderar
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Dagmar Ebbesen var dotter till skådespelarna Thorald Ebbesen och Jenny Öhrström samt syster till skådespelaren Elsa Ebbesen.

Ebbesen debuterade redan som 13-åring i skådespelet Tummeliten på Östermalmsteatern. 1906–1909 var hon engagerad hos Albert Ranft, därefter följde landsortsturnéer med olika teatersällskap innan hon blev engagerad vid Folkteatern i Göteborg 1916–1919 och Folkteatern i Stockholm 1919–1928.

Hon fick något av ett genombrott 1921 när hon spelade hembiträdet Kristin i lustspelet Hemslavinnor, en roll som hon kom att spela i över 500 föreställningar. Pjäsen låg även till grund för filmerna Hemslavinnor (1923), Hemslavinnor (1933) och Vi hemslavinnor (1942) i vilka Ebbesen upprepade sin paradroll.

Ebbesen kom senare att mestadels ägna sig åt film och gjorde allt färre teaterroller. Ofta fick hon spela hembiträden, rakryggade fruntimmer som ställde saker och ting tillrätta och sa till på skarpen när det gick för långt. Hon kunde konsten att spela barska och vresiga kvinnor med värme och humor.

Till Ebbesens största framgångar på film hör Flickorna på Uppåkra (1936), Kvinnan tar befälet (1942) och Kristin kommenderar (1946). Men hon spelade inte bara hembiträden utan gav liv åt många andra rollfigurer; här kan nämnas till exempel rollen som Madam Flod i Hemsöborna (1944).

Dagmar Ebbesen avled 1954 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[1]

Ebbesen har en gata uppkallad efter sig i Solna, Dagmar Ebbesens väg.

Privatliv

redigera

Dagmar Ebbesen var gift första gången mellan 1911 och 1913 med journalisten Oskar Thorell (född 1888) och andra gången från 1926 med musikern och kapellmästaren Heribert Abrahamson (1889–1956), pianist hos Ernst Rolf.[2] Hon hade en son Torald Holger Thorell (1911–1983).

Filmografi i urval

redigera

Teater

redigera

Roller

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1904 Tummeliten
Clairville och Dumanoir		 Östermalmsteatern
1916 Medverkande Rälia Pärsen, revy
Lianderska sällskapet[3]
1917 Medverkande Atlanten vid Kristinehamn, revy
Axel Engdahl		 Folkteatern, Göteborg[4]
1919 Medverkande Kaos eller Ta't lätt, revy
Axel Engdahl		 Folkteatern, Göteborg/
Folkteatern, Stockholm[5]
En flickpension
Alexandre Bisson		 Folkteatern[6]
Mannen utan minne
B. Decker och Robert Pohl		 Otto Malmberg Folkteatern[7]
Anna Söderberg Bröderna Östermans huskors
Oscar Wennersten		 Folkteatern[8]
1920 Medverkande Krasch, revy
Karl-Ewert och Karl Gerhard		 Ernst Brunman Folkteatern[9]
Clara från Narvavägen
Björn Hodell		 Ernst Brunman Folkteatern[10]
Medverkande Handel och sjöfart eller Allt för alla, revy
Axel Engdahl och Fritz Scheel		 Folkteatern, Göteborg[11]
Hennes lilla majestät
Paul Lanzinger		 Folkteatern[12]
Kajutpojken Barken Margareta
Christian Bogø och J. Ravn-Jensen		 Folkteatern[13]
1921 Medverkande Denna sida opp, revy
Karl-Ewert och Karl Gerhard		 Olle Nordmark Folkteatern[14]
Pensionatsvärdinnan Hönsgården
Manne Göthson		 Folkteatern[15]
Lola
Rudolf Bernauer och Rudolf Schanzer		 Folkteatern[16]
Halta Lena Halta Lena och vindögda Per
Ernst Fastbom		 Tantolundens friluftsteater[17]
Karin Ekberg Vagnmakarns frieri
Hjalmar Peters		 Hjalmar Peters Folkteatern[18]
Christiane Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische		 Hjalmar Peters Folkteatern[19]
1922 Medverkande Med Folkan för fosterlandet, revy
Karl-Ewert och G.V. Nordensvan		 Hjalmar Peters Folkteatern[20]
Halta Lena Halta Lena och vindögda Per
Ernst Fastbom		 Tantolundens friluftsteater[21]
Katrina i Grönemossen Det stora mågakriget
Walter Stenström och Nanna Wallensteen		 Walter Stenström Tantolundens friluftsteater[22]
Christiane Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische		 Hjalmar Peters Folkteatern
1923 Inspektorn på Siltala
Hjalmar Procopé		 Hjalmar Peters Folkteatern[23]
Christiane Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische		 Hjalmar Peters Folkteatern
Sömngångerskan
Mark Swan		 Hjalmar Peters Folkteatern[24]
Frun av stånd och frun i ståndet
Frans Hedberg		 Folkteatern[25]
Malena Olsen, i tjänst hos Langsted Svärmor i klämma
Alfred Aatoft		 Hjalmar Peters Folkteatern[26]
Anna Löfqvist Jazzflugan
Sven Rune		 Hjalmar Peters Folkteatern[27]
1924 En gång om året
Hugo Hirsch och Arthur Rebner		 Carl Barcklind Folkteatern[28]
Carmen, hemslavinna Högsta vinsten
Hjalmar Peters		 Hjalmar Peters Folkteatern[29]
1925 Kärlek och landstorm
Gideon Wahlberg och Walter Stenström		 Tantolundens friluftsteater[30]
1926 Fru Fredriksson Mussolini
Jens Locher		 Sigurd Wallén Folkteatern[31]
1927 Fru Fitzkes Skräddar Wibbel
Hans Müller-Schlösser		 Sigurd Wallén Folkteatern[32][33]
Ida Weller Revyprimadonnan
Svasse Bergqvist		 Sigurd Wallén Folkteatern[34]
1929 Medverkande Stockholm–Motala, revy
Karl-Ewert, Svasse Bergqvist och Kar de Mumma		 Folkteatern[35]
1930 Fru Skoglund Krasch
Erik Lindorm		 Sigurd Wallén Folkteatern[36]
Medverkande Stockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist		 Adolf Niska Vasateatern[37]
1931 Fru Teodor Trötte Teodor
Max Neal och Max Ferner		 Folkteatern[38]
Fru Ferm 33.333
Algot Sandberg		 Sigurd Wallén Folkteatern[39]
1932 Borgmästarinnan
Maurice Hennequin		 Folkteatern[40]
Fru Bascom Tjuvar och hedersmän
Winchell Smith		 Oscar Lund Folkteatern[41][42]
Generalskan Engel Onsdagsflickan
Paul Sarauw		 Albert Ranft Folkteatern[43]
Christiane Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische		 Folkteatern[44]
Blockad
Erik Lindorm		 Turné[45]
Röda dagen
Erik Lindorm		 Turné[46]
Nicklasson & Co.
Ernst Berge		 Ludde Gentzel Vanadislundens friluftsteater[47]
Kokerskan Vi som går köksvägen
Gösta Stevens		 Nils Lundell Södra Teatern[48][49]
1933 Medverkande Ett leende år, revy
Gösta Stevens och Kar de Mumma		 Björn Hodell Södra Teatern[50]
Den tappre soldaten Schwejk
Jaroslav Hašek		 Oscar Winge Södra Teatern[51]
Revybaronessan Lyckliga Jönsson
Toralf Sandø		 Björn Hodell Södra Teatern[52]
1934 Johannis i Lillegår'n
Gideon Wahlberg		 Gideon Wahlberg Tantolundens friluftsteater[53]
1935 Agda Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[54]
Grabbarna i 57:an
Gideon Wahlberg		 Tantolundens friluftsteater[55]
1937 Sverige åt Svensson, revy
Kar de Mumma		 Björn Hodell
Leif Amble-Naess		 Södra Teatern[56]
1941 Olivia Solvallakungen
Ernst Berge		 Sigge Fürst Vanadislundens friluftsteater[57]
1947 Medverkande Opp med folket, revy
Harry Iseborg, Allan Forss och Nils Bie		 Ragnar Klange Folkets hus teater[58]

Radioteater

redigera

Roller

redigera
År Roll Produktion Regi
1940 Antoinette Ferm En gammal symaskin
Moa Martinson		 Lars Madsén[59]
1940 33,333
Algot Sandberg		 Carl Barcklind[60]
1940 Fru Andersson Den undrande skogen
Arne Wahlberg[61]
1940 Soffi, nämndemansmora När nämndemansmoras Ida skulle bortgiftas
Nanna Wallensteen		 Carl Barcklind[62]
1941 Konsulinnan Bliv er själv eller pengarna tillbaka! Ett besök på psykiska korrektionsinstitutet, radiokabaret
Nils-Georg, Einar Hylin och Nils Söderman[63]
1941 Har den äran!, radiokabaret
Nils Perne och Sven Paddock[64]
1942 Medverkande Upp till kamp, flickor, kabaret[65]
1942 Lovisa, hushållerska Marknadsafton
Vilhelm Moberg		 Lars Madsén[66]
1943 Oss flickor emellan
Georg Eliasson[67]
1944 Knall-Brita Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin		 Lars Madsén[68]
1944 Medverkande Den stora vårutredningen 1944, revy
Georg Eliasson och Gösta Rybrant		 Palle Brunius[69]
1946 Evie, Julies påkläderska Teater
Guy Bolton		 Rune Carlsten[70]
1948 Grannkvinna Kolar-Fredik
Inge Johansson		 Lars Madsén[71]
1950 Hanna, hushållerska Anders och valfisken
Gunnar Falkås		 Lars Madsén[72]
1950 Kate Salig överstens döttrar
Katherine Mansfield		 Gustaf Molander[72]
1952 Gustava Hägg, änka efter en vagnmakare Änkeman Jarl
Vilhelm Moberg		 Lars Madsén[73]
1953 Fru Sjöström vid Munkbron Midsommar
August Strindberg		 Palle Brunius[74]
1954 Emma, städerska i skolan Vår ofödde son
Vilhelm Moberg		 Mimi Pollak[75]
1954 Fru Fipps Pojken med kärran
Christopher Fry		 Palle Brunius[76]
1954 Knall-Brita Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin		 Lars Madsén[77]

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Hitta graven
  2. ^ Dödsannons i Dagens Nyheter 11 juli 1956 sid.13
  3. ^ ”Det var då det!”. Dagens Nyheter: s. 9. 15 september 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-09-15/252/9. Läst 29 januari 2016. 
  4. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 maj 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-05-02/117/6. Läst 16 mars 2016. 
  5. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-30/114/9. Läst 16 mars 2016. 
  6. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 17 september 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-09-17/242/6. Läst 16 mars 2016. 
  7. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 29 oktober 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-10-29/284/6. Läst 16 mars 2016. 
  8. ^ ”Teater Musik: Pjäsombyte på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 27 november 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-11-27/313/7. Läst 16 mars 2016. 
  9. ^ ”Ridån går upp för nyårsrevyerna. Många premiärer för utsålda hus”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-01-02/1/7. Läst 16 mars 2016. 
  10. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 16 mars 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-03-16/74/6. Läst 16 mars 2016. 
  11. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 7 juni 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-06-07/150/8. Läst 16 mars 2016. 
  12. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-03/237/6. Läst 16 mars 2016. 
  13. ^ ”Folkteatern: 'Barken Margareta'”. Dagens Nyheter: s. 1. 31 oktober 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-10-31/295/1. Läst 16 mars 2016. 
  14. ^ Stig (2 januari 1921). ”Nyårsrevyernas debut: Premiär på åtta scener inför fullsatta hus : 'Denna sida opp' gör succès på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-01-02/1/1. Läst 18 mars 2016. 
  15. ^ Stig (10 januari 1921). ”Teater och Musik: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-01-10/8/6. Läst 18 mars 2016. 
  16. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 april 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-04-16/100/7. Läst 18 mars 2016. 
  17. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 juni 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-06-03/146/6. Läst 18 mars 2016. 
  18. ^ Bo Bergman (2 september 1921). ”'Vagnmakarens frieri' på Folkteatern: Premiären i går på Hjalmar Peters' lustspel”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-09-02/235/7. Läst 18 mars 2016. 
  19. ^ A.L. (25 september 1921). ”Teater Musik: Folkteaterns nya program”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-09-25/258/4. Läst 18 mars 2016. 
  20. ^ Oscar Rydqvist (15 januari 1922). ”Revypremiär på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-01-15/13/10. Läst 18 mars 2016. 
  21. ^ ”Teater Musik: Tantolundens friluftsteater”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 juni 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-06-02/146/9. Läst 18 mars 2016. 
  22. ^ ”Premiär i Tantolunden”. Dagens Nyheter: s. 7. 9 juli 1922. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1922-07-09/180/7. Läst 18 mars 2016. 
  23. ^ Bo Bergman (3 oktober 1923). ”Teater och Musik: 'Inspektorn på Siltala' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-03/268/7. Läst 18 mars 2016. 
  24. ^ Bo Bergman (14 oktober 1923). ”Teater och Musik: Folkteaterns nya program”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-14/279/11. Läst 18 mars 2016. 
  25. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 12. 1 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-01/297/12. Läst 18 mars 2016. 
  26. ^ Bo Bergman (18 november 1923). ”Teater och Musik: Folkteaterns senaste pjäsval”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-18/314/13. Läst 18 mars 2016. 
  27. ^ Bo Bergman (3 december 1923). ”Teater och Musik: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-12-03/329/9. Läst 18 mars 2016. 
  28. ^ ”Tre revyer och en farsoperett: 'En gång om året' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-01-02/1/8. Läst 18 mars 2016. 
  29. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 22 februari 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-22/52/7. Läst 29 augusti 2015. 
  30. ^ ”Friluftsteatrarnas premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. 31 maj 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-05-31/145/9. Läst 17 januari 2016. 
  31. ^ ”Hela fascistkåren på premiären på Folkteaterns 'Mussolini'”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-02/237/1. Läst 2 augusti 2015. 
  32. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 5 februari 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-05/34/8. Läst 5 januari 2016. 
  33. ^ ”'Skräddar Wibbel' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. 6 februari 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-06/35/6. Läst 31 december 2015. 
  34. ^ He (6 mars 1927). ”'Revyprimadonnan' på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/tidning/1927-03-06/63/10. Läst 11 mars 2017. 
  35. ^ ”Succès 'Stockholm–Motala'”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 maj 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-05-31/145/12. Läst 2 januari 2016. 
  36. ^ Bo Bergman (11 juli 1930). ”'Krasch' på Folk-teatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-07-11/184/9. Läst 2 februari 2016. 
  37. ^ ”Teater Musik och Film: Vasan i kväll”. Dagens Nyheter: s. 9. 6 september 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-06/241/9. Läst 15 april 2016. 
  38. ^ ”Trötte Teodor trött igen”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 juli 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-07-05/178/11. Läst 3 januari 2016. 
  39. ^ Oscar Rydqvist (29 augusti 1931). ”'33333' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1931-08-29&toPublicationDate=1931-08-29. Läst 3 januari 2016. 
  40. ^ Bo Bergman (2 januari 1932). ”'Borgmästarinnan' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/8. Läst 3 januari 2016. 
  41. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 januari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-16/14/7. Läst 3 januari 2016. 
  42. ^ Bo Bergman (17 januari 1932). ”'Tjuvar och hedersmän' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-17/15/4. Läst 3 januari 2016. 
  43. ^ ”'Onsdagsflickan' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. 13 februari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-13/42/4. Läst 3 januari 2016. 
  44. ^ ”Dagmar Ebbesen hemslavinna igen”. Dagens Nyheter: s. 10. 25 februari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-25/54/10. Läst 3 januari 2016. 
  45. ^ ”Teater Musik Film: Blockadsuccès i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 10. 17 mars 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-17/75/10. Läst 3 januari 2016. 
  46. ^ ”Teater Musik Film: Lindormsturnén i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 9. 26 mars 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-26/82/9. Läst 3 januari 2016. 
  47. ^ Oscar Rydqvist (5 juni 1932). ”Friluftspremiärerna”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-06-05/150/5. Läst 3 januari 2016. 
  48. ^ ”Teater Musik Film: Södrans start”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 september 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-24/260/10. Läst 7 januari 2016. 
  49. ^ Oscar Rydqvist (25 september 1932). ”Vi som går köksvägen”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 27 augusti 2015. 
  50. ^ Erik Nyblom (2 januari 1933). ”Söndagens revypremiärer”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  51. ^ Bo Bergman (1 oktober 1933). ”'Schwejk' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-16/251/10. Läst 17 december 2015. 
  52. ^ Oscar Rydqvist (22 oktober 1933). ”'Lyckliga Jönsson' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-10-22/287/16. Läst 5 januari 2016. 
  53. ^ ”'Johannes i Lillegår'n' i Tantolunden”. Dagens Nyheter: s. 20. 10 juni 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-06-10/154/20. Läst 7 januari 2016. 
  54. ^ ”Revysuccès på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. 5 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-05/121/13. Läst 8 januari 2016. 
  55. ^ ”Premiär i Tantolunden”. Dagens Nyheter: s. 10. 9 juni 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-06-09/155/10. Läst 8 januari 2016. 
  56. ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1937). ”'Sverige åt Svensson' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  57. ^ Jerome (8 juni 1941). ”Vanadislunden: 'Solvallakungen'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-08/152/10. Läst 30 januari 2016. 
  58. ^ Bang (2 januari 1947). ”Två nyårspremiärer”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-01-02/1/18. Läst 10 februari 2016. 
  59. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 juli 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-07-14/189/14. Läst 29 januari 2016. 
  60. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 29 september 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-09-29/266/24. Läst 29 januari 2016. 
  61. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 21. 4 november 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-11-04/302/21. Läst 29 januari 2016. 
  62. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 29 december 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-12-29/355/20. Läst 29 januari 2016. 
  63. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 1 februari 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-02-01/30/22. Läst 30 januari 2016. 
  64. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 15 november 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-11-15/311/24. Läst 30 januari 2016. 
  65. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-14/43/20. Läst 31 januari 2016. 
  66. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 23 juni 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-06-23/167/18. Läst 31 januari 2016. 
  67. ^ Barbro Alving (21 februari 1943). ”Lördagskvällen”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-02-21/50/12. Läst 2 februari 2016. 
  68. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 15 januari 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-01-15/13/24. Läst 31 januari 2016. 
  69. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 34. 16 maj 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-16/132/34. Läst 31 januari 2016. 
  70. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 34. 17 februari 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-02-17/47/32. Läst 31 januari 2016. 
  71. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 7 maj 1948. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-05-07/121/26. Läst 31 januari 2016. 
  72. ^ [a b] ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 2 december 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-12-02/327/24. Läst 31 januari 2016. 
  73. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 16. 24 december 1952. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-12-24/351/16. Läst 31 januari 2016. 
  74. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juni 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-19/163/22. Läst 31 januari 2016. 
  75. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 4 februari 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-02-04/33/26. Läst 1 februari 2016. 
  76. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 5 juni 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-06-05/150/22. Läst 1 februari 2016. 
  77. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 19 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-19/254/30. Läst 1 februari 2016. 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wiki.x.io/w/index.php?title=Dagmar_Ebbesen&oldid=55138312”