Civilisation
Civilisation, från latinets civilis, ytterst från civis, "medborgare",[1] i betydelsen stadsbildning, innebär vanligen detsamma som samhälle men är stundom specifik benämning på en, i äldre tid, kultur som inte var barbarisk. Den grekiska motsvarigheten är "polis". De tidigaste civilisationerna inkluderar Mesopotamien från 8 000 f.Kr., Egypten mellan 5 000 och 3 000 f.Kr., Indusdalen mellan 2 600 och 2 400 f.Kr., norra Kina mellan 3 000 och 2 000 f.Kr., Mellanamerika mellan 3 000 och 500 f.Kr. och Peru mellan 2 500 och 500 f.Kr.[2]
För grekerna var det självklart med en högre organisation som grund för deras civilisation. För romarna var det grekiska och det romerska samhället det som utgjorde civilisationen.
Civilisationens vagga
redigera
Civilisationens vagga är någon av de möjliga platser där civilisationen uppstod. Vanligtvis lokaliseras den till Antika Främre orienten under kalkolitikum, perioden ubaid, kulturen Naqada, speciellt i bördiga halvmånen (speciellt Levanten och Mesopotamien) men även olika platser i Armenien,[3] Grekland och den iranska platån bredvid andra asiatiska kulturer som ligger längs de stora floddalarna, såsom Indusfloden i Sydasien[4] och Gula floden i Kina.[5]
Civilisationen förutsätter ofta närvaron av agrikultur och urbana samhällen, och är som sådan en konsekvens av den neolitiska revolutionen.[6] Detta förutsätter att det inte finns någon enda "vagga" men flera olika utvecklingar av civilisationer, där Främre Orienten under Neolitikum var först. Om skrift tas som en förutsättning för civilisation är den tidigaste vaggan den hos sumerna.
Definition
redigeraVad som kännetecknar en civilisation gentemot icke-civiliserade samhällen KAN sägas vara följande:[2]
Respons
redigera
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kritiker av främst vänsterpolitisk bakgrund menar att civilisationen förstör människors relationer och naturen genom införandet av hierarkier och abstrakta koncept för att styra dessa såsom privat egendom, intellektuell egendom och arbetskraftsfördelning.
Förespråkare av civilisationen menar att den leder till lägre barnadödlighet, ökad medellivslängd, frånvaro av svält samt upplysning istället för vidskepelse.
Civilisationernas kamp
redigera
Francis Fukuyama gav 1992 ut den uppmärksammade boken Historiens slut och den sista människan där han hävdade tesen att historien var slut i och med de västerländska demokratiernas seger över kommunismen i kalla kriget. Som en motreaktion skrev Samuel P. Huntington 1996 Civilisationernas kamp: mot en ny världsordning.[7] (ny utgåva 2002, svensk översättning 2006). Denna bok blev mycket uppmärksammad, diskuterad och i många fall kritiserad.[8]
Huntingtons huvudtes i boken var att det faktum att endast en ideologi och ett ekonomiskt system tycktes stå till buds efter det kalla krigets slut inte innebar något slut på historien eller storskaliga konflikter, utan endast att världen hade återförts till ett normaltillstånd av kamp mellan kulturer eller civilisationer. Enligt honom kommer konflikter mellan civilisationer att ersätta konflikter mellan nationalstater och ideologier som karaktäriserade 1800-talet och 1900-talet. Således menade han att Fukuyama och andra missade framtida konfliktorsaker, och att de viktiga byggstenarna i världspolitiken och det internationella systemet efter kalla kriget består av civilisationer snarare än stater. Han menar därför att konflikter under 2000-talet kommer att uppstå mellan dessa civilisationer snarare än mellan stater, och att världsreligionerna har en viktig betydelse.[8]
Den definition av en civilisation som Huntington ger i sin bok är "den mest övergripande kulturella grupptillhörigheten och den mest allmänna nivån av kulturell identitet människor kan ha gemensamt".[9] Huntington[10] sade att 2000-talets kännetecken kommer att vara civilisationernas kamp. Synsättet har ifrågasatts av personer som Edward Said och Muhammed Asadi.[11] Ronald Inglehart och Pippa Norris har menat att den "sanna civilisationernas kamp" mellan muslimer och västvärlden orsakas av det muslimska avvisandet av västvärldens mer liberala sexuella värden, snarare än en skillnad i politisk ideologi.[12]
Framtiden
redigeraVissa miljöforskare[vilka?] menar att världen går in i en civilisationsfas, som kännetecknas av ändring från självständiga, frikopplade nationalstater till en värld full av utökad global sammankoppling med globala institutioner, miljöutmaningar, ekonomiska system, och medvetenhet.[13][14] I ett försök att bättre förstå hur en sådan civilisationsfas kan se ut i kontext av minskande mängder naturliga resurser och ökande konsumtion har Global scenario group använt scenarioanalys för att få fram tre arketypiska framtider: Barbarisering, där ökande konflikter antingen resulterar i en skogsvärld eller total samhällelig nedbrytning; Konventionella världar, där marknadskrafter eller policyreformer långsamt utlöser mer hållbara vanor; och en stor övergång, där antingen summan av fragmenterade ekokommunalismrörelser bidrar till en hållbar värld eller globalt koordinerade försök och initiativ som resulterar i en ny hållbarhetsparadigm.[15]
Se även
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cradle of civilization, tidigare version.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Civilization, tidigare version.
- ^ Civil i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 12 december 2016.
- ^ [a b] Eriksson, Gunnar; Ovesen, Jan. ”Civilisation”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/school/lang/civilisation. Läst 3 september 2010.
- ^ [1] The Near East: Archaeology in the "Cradle of Civilization", Charles Keith Maisels, Routledge 1993, ISBN 0-415-04742-0
- ^ ”Indus River Valley Civilizations”. history-world.org. Arkiverad från originalet den 9 juni 2012. https://www.webcitation.org/68HwtFCFs?url=http://history-world.org/indus_valley.htm. Läst 10 juni 2008.
- ^ ”Ancient China: The Yellow River Culture”. richard-hooker.com. Arkiverad från originalet den 9 november 2014. https://web.archive.org/web/20141109134013/http://richard-hooker.com/sites/worldcultures/ANCCHINA/YELLOW.HTM. Läst 10 juni 2008.
- ^ The agricultural precondition to civilization appears to have developed in a number of unconnected areas in the world rather than transfer out from a single center, Britannica 15th edition, 13:172, "The History of Agriculture"
- ^ Libris 9876643
- ^ [a b] Ellenberger, Bengt; Hasselqvist, Per Johan; Lång, Öjevind; Nyqvist, Per; Tunek, Viveka (2009). Hammarström, Stina. red. Allt du behöver veta för att överleva i det 21:a århundradet. Italien: Prisma. sid. 238. ISBN 978-91-518-5098-6
- ^ Dagens Nyheter 15 februari 2006: Hånad professor gör svensk comeback (recension av den svenska översättningen av The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order)
- ^ Huntington, Samuel P., The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order, (Simon & Schuster, 1996)
- ^ Asadi, Muhammed (22 januari 2007). ”A Critique of Huntington’s "Clash of civilizations"”. Selves and Others. Arkiverad från originalet den 26 april 2009. https://web.archive.org/web/20090426042806/http://www.selvesandothers.org/article15618.html. Läst 23 januari 2009.
- ^ Inglehart, Ronald (March/April 2003). ”The True Clash of Civilizations”. Global Policy Forum. http://www.globalpolicy.org/globaliz/cultural/2003/0304clash.htm. Läst 23 januari 2009.
- ^ Steven C. Rockefeller. ”Building a Global Culture of Peace: The Earth Charter” (på engelska). orionsociety.org. Arkiverad från originalet den 15 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080515112558/http://www.orionsociety.org/pages/oo/sidebars/America/Rockefeller.html.
- ^ Ervin Laszlo. ”Paths to Planetary Civilization” (på engelska). kosmosjournal.org. Arkiverad från originalet den 12 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060712162009/http://www.kosmosjournal.org/kjo/backissue/s2006/laszlo-1.shtml.
- ^ ”Great Transition; The Promise and Lure of the Times Ahead” (på engelska) (
PDF). gtinitiative.org. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110814021505/http://www.gtinitiative.org/documents/Great_Transitions.pdf.
