Christina Odenberg
Christina Maria Ingemarsdotter Odenberg, född 26 mars 1940[1] i Stockholm, är präst i Svenska kyrkan och dess första kvinnliga biskop. Hon var biskop i Lunds stift 1997–2007.
Biskop emerita Christina Odenberg | |
Christina Odenbergs biskopsvapen. | |
Kyrka | Svenska kyrkan |
---|---|
Stift | Lunds stift |
Period | 1997–2007 |
Företrädare | K.G. Hammar |
Efterträdare | Antje Jackelén |
Valspråk | ET GAUDIUM VESTRUM IMPLEATUR |
Översättning | För att er glädje ska bli fullkomlig |
Prästvigd | Stockholm, 1967 |
Biskopsvigd | Uppsala, 1997 |
Född | 26 mars 1940 Stockholm, Sverige |
Biografi
redigeraOdenberg är dotter till direktör Ingemar Odenberg (1902-1970) och Kerstin, född Moberg (1910-1995). Hon är äldre syster till före detta försvarsministern och riksdagsledamoten Mikael Odenberg. Odenberg prästvigdes i Storkyrkan i Stockholm den 17 december 1967. Hon var länge komminister i Östra Ryd och blev sedan kyrkoherde i Österåker-Östra Ryds församling 1981. År 1990 utnämndes hon till kontraktsprost i Roslags kontrakt. 5 juni 1997 utsågs hon till biskop i Lunds stift och 5 oktober 1997 biskopsvigdes hon i Uppsala domkyrka. Hon blev den första kvinnliga biskopen i Sverige.[2]
Odenberg väckte stor uppmärksamhet, när hon vid en partnerskapsgudstjänst, kallad "Kärlekens gåva", i Uppsala domkyrka den 27 december 2001 välsignade Anna Karin Hammars och Ninna Edgardh Beckmans registrerade partnerskap.[3] Från vissa håll anklagades Odenberg då för att ha brutit mot sina prästlöften, eftersom hon välsignat något som Gud enligt dessa kritiker såg som en synd.[4]
Tidigare har Odenberg varit partipolitiskt aktiv i Moderaterna. Hennes bror Mikael (M) var Sveriges försvarsminister 2006–2007. Odenberg är andlig beskyddare för Sankt Lazarusordens svenska priorat.[5]
I januari 2007 förlänades Odenberg Konungens medalj i 12:e storleken i Serafimerordens band.[6]
Hon gick i pension den 31 mars 2007 och efterträddes av Antje Jackelén.[3]
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ Eijde, Malin (24 mars 2020). ”Guds pekfinger gjorde Odenberg till första kvinnliga biskopen”. gp.se. https://www.gp.se/1.25642942. Läst 18 februari 2022.
- ^ TT (5 juni 1997). ”Odenberg första kvinnliga biskopen”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 6 juni 1997. https://web.archive.org/web/19970606084056/http://www.dn.se/DNet/dyn/Crosslink.dyn?d=128&a=21937&f=index.html. Läst 6 april 2021.
- ^ [a b] TT (31 mars 2007). ”Biskop Odenberg lade ned kräklan – Upsala Nya Tidning”. unt.se. Arkiverad från originalet den 18 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220218132504/https://unt.se/startsidan/biskop-odenberg-lade-ned-kraklan-423438.aspx?s=844493&e=889520&p=1089628&d=2012-3&c=1700062&st=0m0s. Läst 18 februari 2022.
- ^ Johan Törnqvist Sandelius (28 september 2017). ”20 år sedan Christina Odenberg utsågs till Sveriges första kvinnliga biskop”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/skanor-falsterbo-forsamling/pressreleases/20-aar-sedan-christina-odenberg-utsaags-till-sveriges-foersta-kvinnliga-biskop-2180183. Läst 18 februari 2022.
- ^ The Grand Priory of Sweden Arkiverad 29 juni 2019 hämtat från the Wayback Machine..
- ^ Serafimerförläning. Arkiverad 16 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine. Royalcourt.se.